|
ANNO
1664 den 6 maij höltz allmenne tingh på Tiöhrn j den gårdh Röre j
Steenkyrkia sochen, öfwerwarandess crohnoness befalningssman wälbetrodde Swän
Andersson, länssmannen Hanss Rassmussonn och almogen af föreskreffne prästegiäldh.
Sutte då j retten Jörgen Larsson sworenskrifware, fullmächtigh på
herradzdommarens wälförståndigh Petter Dragmanss wägnar, jtem sex
eedhsworne laurättzmän der sammastädes boendess.
1) Befallningsmannen begär förklaring
av Margareta Hvitfeldt varför hon tillägnar sig frälsefrihet för hela gården
Löndal på Skaftö, trots att hon endast däri äger 6 1/2 öresbol samt 1
1/2 öresbol i tilliggande Backa. Margareta Hvitfeldt visar först Anders
Greens jordebok från år 1607-08, vari upptages dels 12 1/2 öresbol frälsejord
i Nordre Löndal med Backa, dels 8 öresbol skattejord i Södra Löndal med
Backa. Om åtkomsten till frälsejorden framvisas kopia av pergamentbrev från
1300-talet. Dessutom visar Margareta Hvitfeldt ett skiftesbrev från år 1581,
som bevisar att
frälsejorden i Nordre Löndal följt
släkten Green till Sundsby. Skattejorden i Södra Löndal har Anders Green år
1603 köpt av Kristen Jakobsson i Berg och Jöns Askersson i Grönskhult.
Asker Jakobsson i Löndal vittnar, att han är 58 år gammal, och att några
år före hans födelse sålde hans förfäder 8 öresbol Södra Löndal med
Backa till Anders Green. Asker vittnar vidare att han senare sökt inbörda
samma jord, men då hade laga hävd fallit på köpet. Tingsrätten finner,
att båda gårdarna i Löndal tillhör Margareta Hvitfeldt, och att kronan ej
har rätt till annan skatt från dessa gårdar, än vad som adeln normalt
utgiver för sina frälse- och skattegårdar.
Iblandh
annat där då war at förrätta opstodh för retten wälförståndigh
crohnones befalningzman Swän Andersson öfwer Oroust och Tiöhrn, och widh
Hanss Excellentz herr gouverneurens uthgifne stämbningh hadhe här j rätta
stämbt den edle och wälborne fru Margreta Hwitfeldt, sahlig Tommiss Dyres
till Sundzby gårdh, och henne tilltahlte för ett skattehemman Löndahl på
Skaftöö j Morlandz sochen vnder Ourouss(t) fögderij. Och förmähler stämbningen,
at frun allenast äger 6 1/2 öhresbool jordh j bemälte Löndahl, och 1 1/2
öhressbool jordh j Mittstowen j Backa, och hon lijkwähl tilhåller sigh
heela gården vndher frälssefrijheet, hwilket icke j cronones rächningar gåttgiöres,
sampt måste göras bewijssligh, huaraf den frälssefrijheeten härrörer. Häriämpte
j rätta frambladhe bemälte Swän Andersson j sin skriftelige jnlaga j denne
saak, j samme meningh som stembningen, och förmeente fru Margretha icke
vndher frälssefrijheet kundhe behålla samma sönnre gårdh Löndaahl, men
den såsom andre skattgårdar medh arbethe och annan rettighheet till crohnan
och Bahuuss plichtigh äre, medh mehra dess inholdh. Här emot at swara på wälbemälte
fru Margretha Hwidtfeltz wägnar för rätten framstodh henness fullmächtigh
fougde, ehrligh och förståndigh Christen Erichsson, sampt j rätta ladhe
henness skriftelige jnlaga vnder hennes egen handh, daterat Sundzby anno 1664,
och förmählte j hufwudhmeningen, aldenstundh at jagh, Margreta Hwijtfäldt,
sahlig Tommiss Dyress till Sundzby, ähr stembdh at bewijssa min adkompst till
den gårdh Löndahl j Morlandh sochen. Så först här vthi rätta legges
sahlig Anderss Green till Sundzby, Norgess Rijkes Cantzleer, hanss jordebook,
som han medh egen handh 1607 och 1608 hafwer skrefwet, som nu blef granneligen
öfwersedd, och förmäler iblandh annat hanss frij och frälssegodz wara
inskrefwet den nordre toft j Löndaahl sex öhressbool jordh, och 6 1/2 öhressbool
jord j Midstofwen j Backe. Item den andre toft j Löndahl, som ähr 6 1/2 öressbool
iordh och 1 1/2 öhressbool iordh j Midstofwen i Backe, mitt skattegodz, rätta
adkombst på förbemälte söndre Löndaal. Item frambladhe nu förbemälte
Christen Erichssonn på welbemältte fru Margreta Hwijtfeldtz wägnar ett förseglat
pergementzbreff af lagmannen salig Jönss Christensson, förnyat eller
ombshrefwet (1600?) efter Christi födzell, förmälte att: ”Alle man som
detta breff see, sendher Helge, medh Gudz som nådhe abedh i Dragxmarck, Tolff
Michelsson, Biörn Mickelsson och Jon Olsson, qweda Gudh och sina, att åå
torssdagen näst för Bartolsmässe på sextendhe åhr rigetz wor werdige
herre Haagen, medh Gudz naade Sueriges och Norries koningh, ware wij åå
Backe j Schaftöe, såå och hördhe, att Rallwor och Gyde, kona hanss, solde
Jon Helliessonn 6 öressbool iordh j Löndahl j norder gården, och 6 1/2 öhressbooliordh
j Midstofwen, som ligger Schaftöö j Morlandh socken'' etc. Därnäst j rätta
ladhe nu förbemälte Christen Erichsson på wälbemälte fruss wägnar ett
annat pergamentzbreff under 3 förnemme mänss hängande jnsegell, som blef
opläset och innehölt, att dee odellssfolck Christen Jakopssonn j Bergh på
sin egen och sin hustrus wägnar och Jönss Assgierdsson i Grönshiöldt på
sin egen och sin hustru och barns wägnar, kiendes at hafwa soldt från dem
och deras arfwingar och till welborne Anders Green till Sundzby och hanss
arfwingar, all deh tåfft sönder Löndaahl, som är 6 1/2 öressbool iordh,
och 1 1/2 öhressbool iordh j Middstofwen i Backe. Samma bref giort och
daterat 1603 den 16 decembris, och befanss påskrefwet af sworenshrifwaren här
på Oroust 1637 den 16 junij att wara till tinget förkyndiget och opläset j
odellssfolckenss påhör, som det war ifrån köpt. Förbemälte Christen
Erichssonn ladhe och fram ett stort pergementzbreff af lagmannen salig Claus
Jenssonn, uthgifwet 1597. Item ett lagmanss salig Jönss Christenssons och 12
män stort pergamentzbref, daterat 1598, huilka bref iblandh annat inneholler
och förmähler om Löndaahl på Schaftöö, welborne Anderss Greenss frälsse
och skattegodz till hanss säthegårdh Sundzby, och icke förmähles der
crohnan :ger der nogot, antingen j söndre eller nordre Löndahl. Blef och påå
wälborne fru Margreta Hwltfeltz wägnar här uthi rätta wijst ett stort widlöftigt
skiftebreff emellan wälborne Anderss Green och hanss söskon, vthgångit
1581, der findes Axell Green på sin lått tillskift iblandh andre iorder
Middstoue j Backe, som brukas vnder Löndahl på Schaftöe, föreskrefne
iordher, synder och nordre Löndaal och Midstofwen i Backe, som ligger påå
Skaftöö i een sammanliggende ägendomby det förmeente Christen Erichsson på
wälbemälte gode fruss wägnar, att hafwa fölgt salig Anderss Green och
hanss medharfwingar och Sundzby herrskaap, och sedhan tillfallet hanss fru bemälte
Margretha Hwijtfelt till arf. Och fölger ännu henne så frij, som andre frij
och skattegodz fölger nogon adellzperssohn j Norge efter Kongl. Privllaegier,
vthan allena den skatt och Bahuuss jordebook fordrar af det såwäl som andre
sådane jorder här j fougderijet och Bahuuss lähn, det blifwer icke nekat,
men åhrligen böör blifwa betalat. Och det icke at kunna komma wälborne
frun på samma föreschrefne henness ägendomb till shadhe eller nogot afwinde.
Och berobte sigh på adelige privilaegier Kongl. M:t och Danmarkis rijkssens rådh
adelen j Norie gifne 1610, 1646 och 1648, då detta Bahuuss lähn tilhörde
under Norge och Danmarkes crohna. Därefter är och Kongl. M:tz och rijkssens
rådz domb uthgången 1652, som och war, då dette lähn war under Danmarkes
besherm. Samme domb lagdes och för oss j rette, der förmähles j samme
slutningh, att confirmera een laugmandzdomb, som han hafwer funderat på samme
privilaegler, j synnerheet den anno 1646, af höglofligh konungh Christian IV
naadigst uthgifwen och förundh adelen j Norie, som då war och derass
efterkommare på det godz, dee då hadhe, halss och handh medh saaköhren och
annan herligheet, som adelen j Danmark öfwer deras tiänare och godz niuther
och andre derass förrige privllaegier oförkränkt. Och förmeente förbemälte
fru Margretha, att henness böndher på föreshrefne Löndaahl icke plichtige
wohre at gifwa nogon arbete- eller arbetzpenningar eller skyttzpenningar till
Bahuuss eller crohnan. Blef framkallat Assgier Jakopsson, som boor på Löndaal,
och tilspordes honom, huru myckit söndre Löndaahl är, på Schaftöö
liggiandes. Swaradhe han, dett ähr 8 öhressbool iordh medh 1 1/2 öhressbool
iordh j Backa, och är skattegodz, som hanss förfädher hafua soldt till
Anderss Green till Sundzby nogre åhr för han blef född, och han ähr nu på
twenne åhr när 60 åhr. Sedan där han blef wuxen talte han på det kööp,
och wille hafua det till lössen, och want intet der medh, men ett åhr eller
något i medler tijdh dedh stodh så hän j trätte, gaf han ett åhrs
penningar till Bahuuss, och meente dermedh kunna hielpa honom at få sin odell
igen. Men som det war wäl 30 åhr från Anderss Green köbte det, in till han
Asgier talade der på, men han förnam sigh icke kunna winna dermedh, afstodh
han derföre sin odellzrätt han hadhe påstått at tahla. Eftersom norder och
sönder Löndaal och Midstofwe j Backe er een sammanliggande egendomb, som han
och den bonde Nilss, der nu påboor bekändhe, och salig Tommis Dyre och fru
Margreta som äger förshrefne Löndaahl och dess ägendomb, förundte honom
och hanss barn det till säther och bruk, för taga, arbete och annan
rettigheet, som deraf långsammelige tijdh till Sundzby herskaap är giort och
gifwit, wijdare eller nogot dess egendomb j Löndaahl eijgde hand icke.
Befalningzmannen Swänn Andersson bewijste medh copia af Bahus jordebook under
salig Jacop Nöhringhz hand skrefwet 1647, der befinnes jnskrefwet twenne Löndahls
gårdar, den ene salig Tommess Dyris, och een bondens eller skattegodz, medh
mehra parterne widh ordh och tale emellan huar andre förelöpp för retten,
och wore domb begerandes. Resolutio: Ty hafwa wij efter flijtige betänkiandhe
och denne saakz noga ransakningh, så wijda oss möijeligit ähr, derom således
dömbt, att eftersom det ähr för oss bewijst j dagh medh ett lagligit wälbeseglat
adkombst pergamentzbref, giort och gifwet 1603, förmählande, att wälborne
Anderss Green till Sundzby hafwer köpt skattegården sönder Löndahl af rätta
odellssfolck, som nu är weedh 60 åhr förleden. Här ähr och för oss
bewijst medh wälborne salig Anderss Green till Sundzby, som war Nories rijkes
cantzler, hanss jordebook medh egen handh, skrefwen 1607. Där finness nordre
Löndaahl, hanss frälssegodz, och söndre Löndaahl, hanss skattegodz, medh
Mittstofwen j Backe, som medh twenne män bewijst är j dagh, är een
sammanliggiande egendomb och wedh 30 åhrss hefdh förlöppen, förän derpå
ähr taalt eller amaget. Kongl. M:tz nådigste privilaegier är adelen i Norge
gifne 1646, som då wohre och derass effterkommare på det godz dee då hadhe
halss och handh, medh saaköhren och annan herligheet, som adelen j Danmark öfwer
derass tiänare och godz niuter, men der som dee sigh dereffter mehra ofritt
godz tillförhandler, och dee sådan förberörte frijheeter derpå begärer,
hafua dee derom vnderdåhnigst på nyo att låta anhålla, hwilka privilaegier
och nådigst ähr confirmerat anno 1648. Om sådan saak ähr dömbt af
lagmannen här j Bahuuss lähn, och samme domb af Kongl. M:t j Danmarck och högwijsse
råådh confirmerat på een herredagh j Bergen 1652. Och här befinness af föreshrefne
skäähl och omstendigheeter, at nordre och söndre Löndaahl och Midstowen j
Backe hafuer fölgt sahlig cantzlernn welborne Anders Green och Sundzby
herrskaap j långh heffdh, och fölgde det således förshrefne ååhr 1646
och ännu följer wälborne fru Margreta Huitfeldt till Sundzby, ty böör
henne och henness arfwingar lijka medh sådan frijheet och som andre adell j
Bahuuss lähn niuther deerass godz, dee j så långh ålder och häfdh hafft
hafwer, att föllia föreshrefne norder och sönder Löndahl medh Midstofwenss
egendomb i Backe. Men huadh skatt och Bahuuss jordebook fordrar åhrligh deraf,
hermedh oförkrenket, att således dömbt och afsagt ähr, det wittnar wij
medh wåhre signeter. Actum ut supra.
2) Befallningsmannen stämmer
Margareta Hvitfeldt om utebliven landskyld för en ödejord i den gård Åker,
som har uppgått i sätesgården Sundsby. Margareta Hvitfeldt uppvisar dels
Kristian IV:s brev av år 1594, då Anders Green erhållit skattefrihet för
Åkers gård, dels Anders Greens jordebok, där han noterat, att all skatt från
Åkers gård donerats till honom, vilken gåva senare bekräftats av guvernören
Hannibal Gyllenstierna. Dessutom vittnar Hans Rasmusson, att han varit länsman
på Tjörn i sexton år och alltid fått avkortning på jordeboksskatten från
Åkers gård. Tingsrätten finner det därmed bevisat, att Margareta Hvitfeldt
äger skattefrihet för samma gård.
Anno
1664 den 6 maij höltz allmenne tingh på Tiöhrn j den gårdh Röre j
Steenkyrckia sochen, öffwerwarandess crohnoness befalningzman wälbetrodde Swän
Anderson. Sutto då j rätten Jöran Larssonn sworenshrifwer, fullmächtigh på
herradzdommarens wälförståndigh Petter Dragmans wägnar, medh sex
eedhsworne laurätts- eller nämbdemän. Opstodh för rätten bemälte
befallningzman Swän Andersson, och praesenterade Hanss Excellentz herr rijkzrådetz
och gouverneurens Stakes vthgifne stämbningh och j rätta inciterat wälborne
fru Margreta Hwijtfeldt, salig Tommes Dyres effterlåtne enkiefru, för een
halff tunna maltz landhskyldh, som Bahuuss jordebook fordrar af hennes
afwellzgårdh Åker, een ödeiordh der underliggiande, och fordradhe breff och
bewijss, hwarföre samme halfwe tunna landshyldh icke åhrligen blifwer
betahlat. Her emot at swara stodh här för retten wälbemälte fru Margreta
Hwijtfeldz fullmächtige fougde, wälachtatt Christen Erichsson, och bewijste
medh een jordebook, som sahlig wälborne Anderss Green, Norries rijkzens
cantzleer, medh sin egen handh hafwer skrefwit på hanss vnderliggande godz
widh Sundzby sätegårdh anno 1607, der j blandh ståår bemälte gårdh Åker
är honom af Kongl. M:t den afgåendhe rättigheet till Bahuuss nådigst förundt
och previligerat. Yttermehra framblade nu förbemälte Christen Ericksson ett
breff av konungh Christian den fierde och Danmarkz rikjzens regeringz rådh
tilshrefwes wälborne Hanniball Gyllenstierna, som på samme tijdh war
gouverneur på Bahuuss, och förmähler samma breff att: ''Eftersom wälborne
Anderss Green till Sundzby, wår man och tiänare, hafwer vnderdånigst för
oss berättat, huruledes han hafwer lagt een hanss gårdz afwell, som kallass
Åker j Walla sochen på Tiöhrn, under sin hofwedhgårdh, af den orsaak at
han tillförenne hade ringa afwell och af samme gårdh allijkwähl skulle
fordras rättigheet till Bahuuss, ändoch han sielf den bygger och brukar
afwell på, vnderdånigst begärandes at måtte dermedh förskonass. Ty bede
wij och wille, att efterdy wår käre salig herr faders ihughkommelse j hanss
M:tz laglige regementztijdh, nådigst hafwer undt och gifwet det norske adell
iblandh andre och den frijheet, af hwiss gårdar dee sielfwe påboor, eller
efter kommandes tijdher byggiandes wardher, dem shulle dee niuta qwitt och
frij medh all frijheet och herligheet uthan all förhindringh, antingen af
kungens lännssman eller derass fougdar på wåre wägnar, du då låter förbemälte
Anders Green nyttia förshrefne gårdh åker j Walla sochen medh all sin
tilliggiandhe ägendomb, quitt och frij obehindrat effter förskrefne
frijheetz innehåldh, bådhe för förgången tijdh och härefter, dermedh
skeer wår willia. Befallandes dig Gudh. Skrefwet på wårt slott Köpenhampn
den 9 aprilis anno 1594”. Noch frambladhe bemälte Christen Erichsson een
copia af föreshrefne kungabreeff under twänne herrars förnemme adelzmän j
Danmark, derass händher och segell, som blef efftersökt j Kongl, cantzliet j
Köpenhampn, der från föreskrefne åhr 1594 landzherren på Bahuuss
tillskrefwet, och förmeente nu Christen Ericksson på wälbemälte hanss
fruss wägnar, att efter förskrefne gårdh Aaker j Walla sochen på Tiöhrn
altsedhan ifrån förbemälte åhr 1594 ähr brukt under Sundzby herregårdh
till afwelzgårdhen qwitt och frij, och hwarken denne halfwe tunna malt j
landskylldh här nu på stämnes, eller annan jordebookz rättigheet till
Bahuuss ähr krafdh eller uthgifwet, men alt fördt till afkorttningh, som nu
blef bewijst medh een vndershrefwen copia af Bahuuss jordebook. Och blef herom
till wittnessbördh framkallat Hanss Rassmusson länssman, han bekändhe här
för rätten, at han hadhe warrit länssman här på Tiöhrn j 16 åhr och
uppburit jordebookz rättigheet af Tiöhrns prästegieldh, så hafwer altijdh
samma 1/2 tunna maltz lannskyldh, och alt annat Bahuuss jordebook fordrat af förbemälte
gårdh Åker, warrit fördt till afkårtningh och honom gåttgiort j sin rächningh,
och icke wijdare derom blefwen krafdh heller betahlt, medh mehra ordh och
taahl parterne emellan om denne saak bleff disputerat. Och begärte domb.
Resolutio: Ty wijste wij icke rättare, än efftersom högbemälte konungh
Christian den fierde medh Danmarkes rijkssens rådz breff anno 1594 nådigst
hafwer previlegerat sahlig welborne Anderss Green till Sundzby sin gårdh Åker
under sin säthegårdh Sundzby at brukas till afwell qwitt och frij för alt
det Bahuuss jordebook fordret tillförenne deraf, och alt sädhan inthet
fordrat eller betalt een sådhan jordebookz rättigheet, men finness
bewijssligit wara åhrligen wara fört j rächningarne till afkortning, sampt
förmähler fredzartiklerne sidst emellan desse rijken Swerige, Norrie och
Danmark, at alle Kongl. breff och privilaegier nogen kundhe wara gifwen,
skulle stå och förblifwa j derass fulla vigeur och krafft. Så är och
dermedh denne höghkongelige benådinghss privilaegier wälborne Anders Green
gifwen på föreskrefne gårdh Åker confirmerat. Och derföre wälborne fru
Margreta Hwitfeldt, som nu äger Sundzby och dess godz och brukar föreskrefne
gårdh Åker till een afwellzgårdh, att niuta den såå frij som sahlig wälborne
Anderss Green den hadhe och brukte, frij för förshrefne halfwa tunna
landshyldh, och annat Bahuuss jordebok tillförenne fordrat af samme gårdh
Ager eller något dess vnderbrukandhe egendomb. Actum ut supra.
3) Befallningsmannen kräver
vissa skattepersedlar från halvgården Vik i Klövedals socken och stämmer
Margareta Hvitfeldt, eftersom hon blott äger 3 öresbol i gården men likväl
själv uppbär all skatt utom bygsel. Margareta Hvitfeldt bevisar genom
skiftesbrev 1581, att Anders Green då ärvt 3 öresbol i Vik och att denna
jord ligger under Sundsby gods. Vidare vittnar Ingeborg Eriksdotter och Torbjörn
Olsson i Vik, att de bott i gården i 50 år och aldrig utgivit annat än
bygsel till kronan. Rätten uppmanar Margareta Hvitfeldt att söka svensk bekräftelse
på sin hävdvunna skatterätt i Viks gård, men om hon ej inom ett år
lyckats därmed, kommer krävda skattepersedlar i fortsättningen att
uttaxeras enligt jordeboken.
Iblandh
annat på bemälte dato war at förrätta, upstodh för retten Kongl. M:tz
befalningzman wälbetrodde Swän Anderssonn och läth upläsa een stämbningh
af Hanss Excellentz herr Harall Stake vthgifwen, hwaruthi j rätta stembdh den
edle och wälborne fru Margreta Hwijtfeldt till Sundzby, och henne tilltalte för
een 1/2 gårdh Wijk j Klöfdaahl sochen, som hon äger 3 öhressboll iordh
uthi, och Kongl. M:t och crohnan alt det öfrige medh böxell, lijkwähl förswares
samme halfwe gårdh för ströögodz vnder Sunzby säthegårdh, och fordret wälbemälte
befallningzman breff och bewijss på den frijheet som dervthi praetenderas,
aldenstundh dedh vthi crohnans rächningar icke annorledes änd som för ett
crohnehemman vpföress. Här emot at swara för rätten frambstodh wälachtatt
Christen Erichsson, som är wälborne fru Margreta Hwijtfäldz fullmächtige
fougde och i rätta ladhe henness skrifftelige försett, förmählandhe, att
hon sigh icke mehra tillägnar j den halfue gårdh Wijk än 3 öhressbool
iordh, och crohnan råder böxelln der j. Samme 3 öhressbool iordh bewijstes
nu medh ett förseglat widhlöfftigt skifftebreff emellan salig wälborne
Anderss Green och hanss medharfwingar anno 1581, samma 3 öhresbool iordh j
Wijk war frij och frälsse adellzgodz och tillskifft Anders Green iblandh
annat godz j sin lått j Sundzby. Wälborne fru Margretha beropte sigh nu på
wittnessbördh at måtte förhörass, att skiutzfärdh och arbete medh sådhan
herligheet och lydigheet hafwer fölt henne och förrige adellssfolck till
Sundzby j 50 åhr och mehra. Och läth framkalla Jngeborgh Erichesdåtter, een
ährligh fullwettigh hustru, hon sadhe och bekändhe här på tinget för rätten,
at hon hafwer boot på föreskrefne gårdh Wijk j 50 åhr och boor där ännu,
och hafwer hon och hennes salig man altijdh medh skytzferdh och arbete och all
annan lydigheet giort och gifwet till Sundzby herrskaab, men hwadh skatt och
Bahuuss jordebook fordrat ähr af samma gårdh Wijk, hafwer hon åhrligen
vthgifwet medh böxell till crohnen, men ingen arbete eller skytzferdh till
crohnan giordt eller är fordrat, förrän detta Bahuuss lähn kom vnder
crohnan Swerige. Lijkaså want Torbiörn Ollsson, som ännu boor på föreskrefne
halfwe gårdh Wijk, och är födt der j 50 åhr. Crohnans befallningzman Swän
Andersson påstodh och förmeente, at efterdy böxeln på samma halfua gårdh
fölger chronan och största egendomb, den medh landskyldh till Bahuuss, sampt
arbete och skiutzfärdh bordhe och fölia Kongl. M:t och crohnan, och det at
wara honom opfördt j rächningh at skall vthfordra, och han det icke
bekommer, derföre hafwer han stembt derpå och begäradhe domb. Resolutio: Så
aldenstundh at för oss är bewijst, ehuruwähl crohnan är mäst ägandhe och
föllier böxeln j den halfwe gårdh Wijk, så hafwer arbete och skiutzferdh
af samma 1/2 gårdh fölgt Sundzby herrskaab, som äger 3 öhressbool iordh
fritt godz j samma halfwe gårdh, och samme herligheet fölgt till Sundzby långt
för anno 1646, då adelen j Norrie nådigst af salig höghlåfligh Kong
Christian den fierdhe blef previlegerit på det godz dee då hadhe at fölgia,
medh sådan frijheet och herligheet som adelen j Danmark. Hwarföre hafwer man
sigh icke vnderstådt, änteligen j denne saak at dömma, men vnderdånigst
wille hemstella j den höga öfwerheetennes nådige betänkandhe, att dersom wälborne
fru Margreta Heijtfeldt jnnan åhr och dagh här effter, icke förhwärfwar
sigh Kongl. benådingh, at niuta förbemälte 1/2 gårdh Wijk frij för skytz-
och arbete och sådhan herligheet, som hon tillförenne niutet hafwer, då
detta lähn war vnder Danmarck, som gottgiöras kan crohnones befallningzman j
sin rächningh, då skall och böör skiutz- och arbete och all annan
herligheet, skatt och rättigheet fölgia Kongl. M:t och crobnan af samma 1/2
gårdh Wijk ifrån det åhr detta landh kom vnder Swerigess crohna at betalas,
som j rächningen påfördt ähr. Dee 3 öhressbool jordh och dess rättigheet
af Wijk bemälte fru Margreta Huitfelt äger oförringat.
4) Befallningsmannen kräver förklaring
av kyrkoherden Henrik (Jörgensson på Hisingen), varför han såsom ofrälse
person hävdar skattefrihet för sin frälsegård Åkervik i Stenkyrka sn.
Henrik Jörgensson framvisar kopia av Kristian IV : s brev av 25/9 1596 , då
Henriks svärfader Per Knutsson (Måneskiöld ) för sina tjänster till
kronan erhållit skattefrihet för sin gård Åkervik. Sedan visar Henrik sin
hustru Boel Persdotters åtkomst till samma gård , som hon 4/9 1632 löst från
sin broder Henrik Persson och sina systrar mot 250 rdlr , 2 tunnor salt och 1
tunna sill . Befallningsmannen genmäler , att han ej stämmer om åtkomsten
till gården , utan beivrar, att en ofrälse person besitter frälsejord med
adelsprivilegier. Rätten klargör , att när frälsekvinna ingår ofrälse
gifte, då skall hennes gods säljas till närmaste frälse arvinge, om
adelsprivilegierna skall upprätthållas. Därför finner tingsrätten , att så
länge som Henrik Jörgensson äger Åkervik , skall gården taxeras såsom
ofrimans frälse (se 641212-14).
Vpstodh
för rätten på samma dagh förbemälte Swän Andersson, befallningzmannen,
och läth vplässa Hanss Excellentz herr gouverneurens Stakes stämbningh, som
hadhe uthi rätta stämbt herr Hindrick Jörgenssonn, pastor på Hijssingen här
j Bahuuss lähn, och på Kongl. M:tz och crohnans wägnar hadhe honom at
tilltahla. Först för den gårdh Åkerwijk j Steenkyrckia på Tiöhrn och förmeente
, at dedh strijdher emot lagen och Kongl. förordningar, at någon
opriviligerat man skall possidera något jordegodz medh frij och frälsselige
adelige privilaegier uthan konungens serdeles benådingh. Och fordradhe nu förbemältte
Swän Andersson, att herr Hindrick wille nu j dagh oppwijssa nöijachtigh skäähl
och documenter på den sätegårdz frijheet, som han medh sin hustru sigh tilhåller
på Åkerwijk och nu på någon tijdh åthniutet hafwer, huilken förmeente
wara orätt och serdeles emot dee previlegier adellen j Norrie, gifne anno
1649 den 1 januarij af kongen j Danmarck, sampt emot konungh Christian den
fierdess öppne breff 1639 den 28 septembris, huilka Kongl. Mandater blef nu j
rätta opläst. Dernäst j rätta lade förbemälte Swän Andersson een
hemtingzdomb, vthgifwen på Tiörn 1646 den 26 nouembris, huilken blef opläst
och förmähler, iblandh andre af bönderne j Tiörnss tinglagh war jnstembdh
för resterandhe Kongel. skatt, då war ock stämbdh Anna paa Åkerwijk för 2
rixdahler, Söfren på Åkerwijk för 2 rixdaler, då ähr dee såwäl som
andre bönder dömbde till at betala. Bleff framkallat Diniss Jenssonn,
boendhe på Gunneby j Steenkyrckia sochen, han betygadhe, at då förskrefne
åhr 1646 bodde der böndher, som brukte Åkerwijk. Förmeente förbemältte
befallningzman, at dersom Hindrick wille hålla Aakerwijk för een frij säthegårdh,
han då medh goda documenter dedh skulle bewijssa, eller att gifua skatt och rättigheet
som andre odellz- och skattegårdhar till Kongl. M:t och crohnan, medh mehra
flere ordh förbemälte befalningzmans shrifftelige föregifwandhe jnlago
jnnehölt. Här emot at swara och höra stodh j dagh j rätta wälachtatt Jörgen
Mårtenssonn länssman på Hijssingen på wälbemälte herr Hindrickes wägnar
efter fullmacht, och j rätta ladhe hanss skriffteligh swar till denne saak,
daterat Hijsingh den 4 maij anno 1664 vnder herr Hindrickz egen handh, j första
meningh förmählandes, att föreshrefne gårdh Åkerwijk är effter höghlåffligh
kong Christians den fierdes breff daterat Köpenhampn den 25 septembris anno
1596, hanss hustruss fader erligh och wälborne man Peder Knutzon beneficerat
för sin giorde tiänster, som han j bemälte kong Christians och hanss faders
och faarfadhers håff och annan tiänst bewijst hadhe. Och derom till bettre
bewijss blef nu framblagt copia af högbemälte kong Christianss breff, under
twenne edell och wälborne mänss hendher och segell, som war Daniell Bildt
till Morlandh gårdh och Tommess Dyre till Sundzby, at samma kungabreff förmälte,
honom welborne Pedher Knutzon, quitt och frij föruthan all afgifft, Kongl.
tunga och besweringar, att hafua, niutha och bruka och behålla hanss gårdh
Åkerwijk, som han j så måtto af twänne bondgårdhar hafwer låtet vpbyggia,
lijka som andre wåre vndersåther af adelen här j wårt rijke Norie, derass
säthegårdar hafwa och niutha, och icke medh nogon skatt, tunga eller beswär
deraf att giöra häreffter, wijdare at skulle beswäras. Fördy förbiudhe
wij wåre fougdar och embetzmän och alle andre förshrefne Peder Knutssonn
eller hanss arfwingar her emot at giöra. För det tredie ladhe förbemältte
Jörgen Mårtenssonn j rätta herr Hindrickes hustrus welborne Boell
Peerssdotters adkombstbreff på förbemälte gårdh Åkerwijk förmählandhe,
att hennes brodher Hendrich Pederssonn Månsköldh hafwer soldt henne wälborne
Boell Pedersdåtter, som war hanss samfödde syster, hanss och andre hanss
systrars part j Aggerwijk sampt tilliggiandhe holmar och öijer, och den part
j Hagenness skogh till henness egen arfwelått, och kennes föreshrefne
Hendrick Pedersson, at hafwa bekommit af henne derföre 250 rixdaler 2 tunnor
saltt 1 tunna sill, samma breff daterat Strömb den 4 septembris 1632 vnder
welborne Henrick Pederssons och Knut Pederssons Måneskölders, och Jenss
Christensson laaghmannens uthi Bahuuss lähn derass händher och segell. Härtill
swaradhe befallningzmannen bemälte Suän Anderssonn, på adkombsten för Åkerwijk
hafwer han inthet stembt, men således instembt aldenstundh och förmeente att
den gårdh Åkerwijk böör skatta som andre odells- eller skattegårdar, det
ähr bewijst, att böndher hafua brukt och besuttit den, sedhan wälborne
Boell Pederssdåtter den till ägendomb bekåm, och nu brukas den af henne och
hennes ächta man herr Hindrick sochneprästen på Hissingen, dee derföre
icke kundhe hålla bemälte gårdh Aakerwijk frij , som andre adellzfolck
holler deras säthegårdar. För det sidste bewijste nu bemälte
befallningzman medh månge av bönderne här på Tiöhrn , sampt oss laurettzmän
witterligit är , att föreshrefne gårdh Aakerwijk anno 1646 war förpantadh
till böndher, som den besutto och brukte j någre åhr, intill wälborne Boel
Pederssdåtter eller herr Hindrick löste dedh igen och brukte det sädhan,
som det icke vnder adelige preuilegier för een sätegårdh kan erhålla, och
begäradhe domb. Resolutio: Så aldenstundh kungens af Danmarckz uthgifne nådige
previlaegier till adelen j Norrie klarligen förmäler j 6 punct, att ingen gårdh
j Norrie skall hållass för nogon sätegårdh eller arfweligit frälssegodz,
uthan på dee ohrter allena som af adelen håller duk och disk på, lijka som
manerligit är j Danmarck, dertill medh dee gårdhar som på 40 åhrs tijdh
hafua warrit holdne för rätta och frij adellz säthegårdhar, och j medler
tijdh warrit uthi ofrelsse mänss förswahr antingen till pant eller ägendomb
opdragne. Sampt och bewijst är, att Åkerwijk haar warrit till bondefolck
uthpantat och brukt anno 1646, och sedhan af wälborne Boell Pederssdåtter,
som hafwer kyrckioherren på Hijssingen wällärde herr Hindrick till ächta,
jnlöst, och håller samme gårdh Åkerwijk frij för een adeligh sätegårdh,
det ähr och emot Norries lagh arfwebalken 7 capitel, att dersom frij qwinna
tager ofrij man medh hennes frenders willie, då skall hennes godz selges till
näste arfwingar innan åhr och dagh. Ty böör icke förshrefne gårdh Åkerwijk
hållass af prästen herr Hindrick och hanss hustru wälborne Boell Pedersdåtter
för een frij adeligh sätegårdh, men acktes som ofrijmanss frälsse gårdh,
och göra sampt gifwa deraf som andre ofrijmändh gör och gifwer till Kongl.
M:t och crohnan, medh mindre at wälbemälte herr Hindrick medh sin hustru wälborne
Boell Pedersdåtter, innan åhr och dagh förhwerfwer sigh Kongel, benådingh
på samme gårdh, at niuta som een adeligh sätegårdh, eller och huruledes
Hans Kongl. M:t her
medh täches at disponera. Actum
ut supra.
5) Befallningsmannen kräver att
kyrkoherden Henrik Jörgensson (på Hisingen) skall bevisa, med vad rätt han
brukar en kronogård Hede i Stenkyrka sn under sätesgården Åkervik utan att
skatta för denna kronogård som jordeboken anger. Henrik Jörgensson svarar
att gården Hede legat under Åkervik sedan urminnes tider'' och att årlig
skatt för detta innehav är 3 pund smör. Tingsrätten dömer Henrik, att först
erlägga resterande skatt för kronogården Hede, och sedan att fullgöra
samma skyldigheter som annan kronobonde för denna kronogård, ty hävd kan
enligt lagen ej falla på kronans jord (se 641212-14).
Yttermehra
hadhe förbemälte befallningzman Swän Anderssonn stämbt herr Hindrick Jörgenssonn
för een cronegårdh under förbemälte derass gårdh Åkerwijk på Tiöhrn j
Steenkyrckia sochen är brukandes, benämbdh Heede, och årligen honom påföress
medh alle extraordinarie rentor till krohnan att betala. Och her Hindrick medh
sin hustru welborne Boell Peerssdåtter år effter åhr städze dermedh innehålles
och förmeente förbemälte Swän Andersson j sin skrifftlige vthi rätta
jnlagde skrifft j denne saak, att herr Hindrick bordhe och wille framläggia
sampt bewijsa, om han hafwer någon rätt eller skäähl till at vnderslå
sigh sådan crohnans jnkåmbster, och dersom han det icke bewijsar, at honom måtte
påleggias at göra Kongl. M:t och crohnan fyllest för det som innhållet ähr,
sampt ståndha Kongl. M:t och crohnan till rätta för all den hindher och
skadhe, som deraf hijtintill ähr förorsakat. Härtill swaradhe bemälte herr
Hindrich j sin skrifftlige jnlaga af hanss fullmächtigh Jörgen Mårtensson
framlagt, att så hafwer den cronepart läget under Åkerwijk till brukz j
vhrmindhe, och förmenar det så frambdeles förblifwer, och skattet åhrligen
3 pundh smöör och ingen wijdare rättigheet deraf hafwer gått. Och beropar
sigh på fredzfördraget, jtem Kongl. commissariers resolution den 6
septembris anno 1662, 4 punct, att alle restantjer pro anno 1658, 1659 och
1660 äre efftergifne, huilket herr Hindrich som andre Kongl. M:tz vndersåther
förmodar till godho att niuta, och för de andre 3 åhr, såwäl som här
effter at förblifwa vndher gården, för den skatt som för detta hafwer
warit, nembligen 3 pundh smöör, som och för detta betahlt ähr, hwart åhr
sedhan Kongl. beneficier anno 1580 der vnder förbemältte skatt så länge
medh häfdh warrit hafwer, huilket herr Hindrick skrifwer j förskrefne försett,
att wara förtient af hanss hustrus fadher welborne Pär Knutzon j trenne
kungarss håff j Danmarck och Norrie, och Kongl. documenter och breff hafwer
derpå, hafwer hanss hustrus brodher, welborne Henrich Pedersson till (Hengeleff?)
j Swärige hanss arfwingar hooss sigh. Tillspordes förshrefne herr Hendriches
fullmächtige Jörgen Mårtensson j dagh för rätten, om han någre original
Kongl. breff eller vidimerade copier hadhe, så wille han sådant frambläggia.
Då hade han intet, men herr Hindrich j sitt försett och shrifftlige jnlaga förmodhar
den höga öfwerheedtz naadige assistens till goedee. Hertill suariett endnu
cronnens beffallningssmanndh Suendh Andersenn, att om endh i vrminthe ehr
bruigt forschreffne cronnegaardh Hiee till Agerwigh, saa bör jngenn heffd
faldhe paa kronnens jorder och eiendomb. Och huadh fredtzarticklene belangher,
der formeldies, at ehr agtiess, huis som icke strieder j moodh Suierigis
fundamentalllagh. Och huadh jnddeholdies i dee Kongellige commissariers
ressolution 1662, denndh förste forsshonsell, paa restandtz, dett ehr agtiess
for shyds och arbiedh for samme aarigher anno 1658, 1659 och 1660. Det ehr och
opfört och goetthgiordt för denne cronne gaardh Hiee saa som andhre, menn
shatte- och jordebogsrettigheedh rester hiedh jndtill, vdenn dee 3 pundh smörs
lanndshyldh betaldt er. Och endelig formendte cronnens beffallingsmandh Suendh
Andersön, att samme cronnegaardh Hiee burdhe opbygies och shyldies deraff som
aff andhre cronnens gaardher. Och
begiertte domb. Resolutio: Ti haffuer vi om denne sagh effter nöijee och
grandgiffueligh randsagningh saaledies sluthet och affdömbt, att effterdj
(andre?) cronnegaardh Hiee i Stienkierhe sougen paa Tioren j Bahuus lenn, j
lang sommeligh tiedh haffuer virritt brugt vnder denndh gaardh Agerwigh i
bemelte sougen, och giffiett 3 pundh smör i landshyldh aarligen till Bahuus,
saa kand denndh endnu dervndher hereffter brugiess mett saadanndh shiell her
Hendrich, som er kierheeherre paa Hiessingh, och gaarenn brugt haffuer,
betaller dendh shatt och jorrebogs rettigheedh som deraff resterar sidenn
dette landh komb vnder cronnen Ssuerigh. Hwiess jche dee Kongellige
commissariers ressolution 1662 deraff benaadher och effterladher. Tj jngen
heffd paa cronnens eienomb vden louligh adkombst kandh faldee och heffd
gielder jche vden louligh adkombst, formeldies j oddels eller jorrebalhens 6
capittell i Norgies laugh. Herr Hiendrich eller huemb samme gaardh Hiee vorder
brugen, dee till Agervigh bör effter kongellig forordingh förre bygningh paa
(saffnee?) cronnens jordh och giörre och giffue deraff som aff andhre
cronnens gaarder giörris och giffuis. Kanndh och jche Kierheherre her
Hiendrich som nu bruger Agervigh, forhuerffie sigh kongelig benaadingh paa dee
benefficier,handh i forshreffne siet jndhlegh her for tingsretten beraaber
sigh paa, hannss hustruies salig fader haffuer forhuirffuitt aff konninngen i
Dannemark, böer dett vden drögiesmaall at shiee. Ty vj haffuer iche seett
eller for oes i denne sagh ehr aff her Hiendrich saadandh Kongellige frjheedh
endten veedh breff eller vindhe forrestildt, och fordj iche derpaa hannom
forshreffne cronnegaardh Hiee saa fri tilldömme att brughe som handh
formendte i siett jndleegh. Dersom benembde hederllig prestmandh her Hendrich
eller dee, forshreffne cronnegaardh Hiee vndher Aagervigh achter at bruge,
dette forshreffne forsömmer eller medh opholdh sagen forholder, da at ehrsat
aldh denndh shaadhee deraf föraarsagis och Konngl. M:t fodgiet at bortfeste samme cronnegaard Hiee, Konngl.
M:t till gaffn och bestee. Att saaledies som forshreffuit staar, dömbt och
affsagt ehr, dett winder wj medh worre ziegenetter.
6) Befallningsmannen stämmer
kyrkoherden Henrik Jörgensson (på Hisingen) om två gårdar Tyfta i
Stenkyrka sn, som ligger under Åkersviks sätesgård och bör beskattas såsom
ofrimans frälse. Lagrättsmannen Bryngel (Nilsson) i Åseby och länsmannen
Hans Rasmusson vittnar, att dessa gårdar är pantsatta till Margareta
Hvitfeldt. Tingsrätten finner därför, att dessa gårdar skall anses såsom
frälse strögods, så länge som Margareta Hvitfeldt har dem i pant.
Anno
1664 denndh 6 maij holties ett allmindeligh tingh j Törrens shiebredhe i
dendh gaardh Rörra j Stienkiierkee sougen, offuerwerrendies cronnens
beffallingsmandh erbahrne och wellforstondig Suendh Andersön,
bundhelenssmanden Hanss Rassmusön och meninge allmuee. Saade daa j rethenn Jörgenn
Laursönn sorrenshriffuer j fuldmagt paa herridzdommers welforstandig mandh
Pedher Dragmandh viegne, jtem aff laugrettedh vaar tillsteedhe efftershreffne
mendh, Brönill i Aaasebyee, Niels i Ollsbye, Gregers i Rörvigh, Anon i Rörra
och Monns i Heguallee. Opstodh för retten Kongl. M:tz och cronnens
beffallingsmanndh Suendh Andersön och medh vorris hiöije öffrigheedtz
gouvernevr och landtzhöffdingh aedell och welbyrdig herre her Harrall Stagies
steffningh i rettee steffnett heederlig och vellerdhe manndh her Hiendrich Jörgensön
sougneprest paa Hiessing for tueendhe gaarre Tyfftee beneffnedt i Stienkierhe
sougen, som handh for frj gaarre holder veedh adellige priuilegier, och jichee
som andhre w-frelsee mendh giffuett till Kongl. M:t och cronnen sin halfue opbörsell
shatt som ssaedwendligt er, och begärriett at her Hiendrich wille beuisee
huadh shiell hand dertill kunde haffue, eller giörre Kongl. M:t och cronnen
rettigheedh for det som nu rester i sex aars tidh jndehalldet er. Det
forshreffne beffallningsmands vdtagen steffningh och shrifftlig forseet i rete
bleff fremblagt och opleest omformelte. Hertill suaritt her Hendrich i siet
shrifftlige förseet, at hiedh jndtill effter dee gamble previlegler haffuer nödiet
den friheedh v-klandriet och formodher dett samme derveedh at forbliffue,
efftersom saedegaaren Agervigh och goedtzet dervnder heffdies aff frj adells
rette odelsmandh hannds hustruies broerbörn och derris fadher och moedher.
Forshreffne her Hendrichies fuldmegtige Jörgenn Morttensön her for rettenn
suariett i denne sagh. Huad dee tou gaare Tyffte i Stienkierhe sougen belanger,
formeldies eller neffnis jche i hanns shrifftlige forseett handh i dagh i
tingsretten haffuer jndlagt. Menn formelder miest om gaarenn Agervigh handh
ehr hiedh steffnedt för. Menndh forshreffne tuende gaarre Tyfftee i
Stienkierhe sougen ehr pandtsaet till welbyrdig fru Margrette Huidhfeldt till
Sonndtzbye j dee tieder dette landh Bahuus lenn kom vnder cronnen Suerrig och
velbyrdig fru Margrette frelser well sammee tou frj gaare mett mierre siet
goidtz saa lenge hund fölger demb, herom wandt (Brönill) i Aasebye och Hanns
Rasmusön lensmandh, att welbyrdig fru Margrette haffuer forshreffne tuendhe
gaare Tyfftee i pandt och bleff lest hiendies pandtebreff derpaa. Ty kundhe wj
retter widde herpaa ted welbyrdig frue Margrette Huidfeldt holder samme gaarre
som end adelspersonn vnder addelig frjheedt, som ssaadandt adelsgoedtz vden
sougnett der kaldiess strögoedtz, saa lenge hundh fölger demb. Till
witterllighedh.
7) Befallningsmannen stämmer Per
Krabbe till Olsnäs om utebliven skatt från kronogården Bäck i Stenkyrka sn,
som brukas under sätesgården Olsnäs. Befallningsmannen visar häradsdom från
1654 och lagmansdom från 1655, vilka fastslår, att kronogården Bäck skall
skatta såsom andra kronogårdar. Eftersom Per Krabbe varit ohörsam mot dessa
domar dömes han att inom en månad erlägga resterande skatt för denna
kronogård, samt att hädanefter skatta för samma gård som andra kronobönder
åligger. Sker ej detta kommer han dessutom att dömas för ohörsamhet mot de
tidigare domarna.
Anno
1664 dend 6 maij holtis allmindelig tingh j Tiörns prestegieldh j Bahuus lenn
j dendh gaard Rörra i Stiennkierhe sougen, der war j nerwerende tillsteddee
cronnens beffallingsmandh erborn och welforstandig Suendh Andersön sambt
lenssmandenn och meninghe allmuee, saade daa j rettenn Jörgen Larsön
sorenshriffuer j fuldmagt paa herridhdommer welforstandigh manndh Petter
Dragmandz wiegne, laugrettismenden Brönill i Aasebye, Niels i Ollssbyee,
Gregers i Röruigh, Annon i Rörra och Mons i Haeguall. Da frembstoedh for
samme tingsrett welagt Suendh Andersön, Kongl. M:tz och cronnens fuldmegtigh
fougiet och beffallningsmandh offuer dette fougderj Ouroest och Tiörenn. Och
loedh oplesee en steffning wdgiffuen aff worris hiöije öffrigheedh
gouvernevr och landtzhöffdingh j Bahuus lenn, huormett handh haffde her i
rette steffnedt erlig och welbyrdig mandh Peder Krabbe till Ollsneess for een
cronnegaardh kaldies Beck, j lang tiedh har werritt brugt wnder forshreffne
Pedter Krabbes saedegaardh Ollssnees i Stiennkierche sougen. Her i moedt ath
suarre möette welagte Hanss Erihsoenn paa welbyrdig Pedder Krabbies wiegne.
Forsheffne beffallingsmandh lagde nu i retten en sexmendhedomb, wdstedt 1654
aff tingiett her paa Tiören, huorvdj formeltties ath samme cronnegaardh Bek,
som brugies wnder Ollsnees, ehr dömbt till att fölges Kongl. M:t och
cronnen, efftersom denndh findies j Bahuus jordebogh for sin landhshyldh och
rettiheedh. Dernest i rette lagdhe hanndh enn laugmandsdomb, wdsteedh 1655,
som j sluttninghen conffirmerer forshreffne sexmendhedomb, effterdj deth pundt
smörs landshyldh aff Beck findies jndshreffuen j Bahuus jordebogh och jche
wdenn seer benaadningh kandh wdeluchies. For deth tredie bleff i rettee lagt
och opleest forsheffne beffallingsmands forseett i dagh i denne sagh moed
Petter Krabbe formeldende, att hannom i sin regninger opförries for
forsheffne gaardh Beck baadhe wisse och w-wisse rentter, aarligh till Kongl.
M:t och cronnen att opkreffies och betallies shall, och jntett kandh bekomme
dett aff Peder Krabbe som sammee gaardh Beck bruger, j huor well deth offtee
er hannom fordriett, och jche heller mierbeneffne Peder Krabbe endnu till
datto wiist nogenn nöijagtig docomenter eller beuist paa adkombstenn aff
samme gaardh Beck, eller medt huadh rett hanndh denndh wnder sin
hoffuittgaardh bruger, huilchet jche ringe reede haffuer giffueth i cronnens
rechninger som aar effter andiet deroffuer moeste liggee w-sluttede, Kongl.
M:t och cronnen till mehrelig shaadhe och hannom till forhindring vdj sine
rechninger. For det andett formeldies i samme forseeth, forshreffne
hiembtingsdomb wdsteedh 1654, och laugmandsdomb 1655, forshreffne omtiustendhe
gaardh Beck at forbliffue wnder Kongl. M:t och cronnen baadhe medh landhshyldh
och andre herligheedh samme domme er endnu w-wnderkiendt, derförre formennis
ath staa weedh magt, och forshreffne Peder Krabbe deroffuer haffuer giort
imoedh laug och domb, och mierre aff magt och möndigheedh enn som nogen rett,
wnderslagiett sigh cronnens rettigheedh i saa langsommelig tidh som handh
eller nogen jche shall fravinde cronnen. Her i moett loedh velbyrdig Peder
Krabbies fuldhmegtige j denne sagh, Hanss Erichsön, opleesee hans shrifftlig
forseett, som i hoffuietmeningen formeltee, att handh tillholder sigh iche
mierre friheedh till denndh cronneheman Beck som brugies wndher seedegaarenn
Ollsnees, end for denndh sammee retigheedh som en anden bondhe,
allhdenndhstundh handh giffuer cronnen sin saedvenlligh rettigheedh deraff,
efftersom dett haffuer werriett saa langsommelig tidh wnder Ollsnees. Dee
goedhe herrers Kongelige commissariers ressolution paa dee tre aars
restandtzers effterladellsse pro anno 1658, 1659 och 1660, formenner Peder
Krabbe saa som andhre att nyde, huies dereffter shall affgaaee, dett andiet
will handh offuerbödigh giffue till cronnen, dett samme forseett jndeholdt
och formeltter. Beffallingsmanndhen Suendh Andersön beuiste, att for samme
gaardh Beh ehr shydz och arbiedtzpenge fört till affkortningh effter
Kongellige commissariers ressolution, men dett öffrigee som effter Bahuuss
jordebogh jttem shatt och anden rettighedh hannom paaförris till jndtiegt,
det fordrer handh aff samme cronnegaardh Beck som handh formendte shadieslöess
burde betallies. Och welbyrdig Peder Krabbe att lide for handh forshreffne
loulige domme haffuer sidiet offuerhörrigh. Och saa frembt handh lenger samme
cronnegaardh Bek worder brugendhe, handh dendh att opbyggee, saa frembt denndh
jche till ennd anden worder henfeesteett. Och begiertt domb. Resolutio: Effter
sligh forshreffne beuissligheedh Bahuus jordebogh fordrer jett pundh smör i
landshyldh och forringspenge aff denndh cronnegaardh Bech, som i saa lang tidh
ehr brugt wnder dendh adellssaedegaardh Ollssness, erbiuder sig i siett
forseett att giörre och giffue aff denndh cronehemand Beck, som derwnder
brugies, som enn anden, och diese tuende domme hiembtings- och laugtingsdomme
1654 och 1655, dett och beffaller. Alligevell er landhshylden, shatt och
rettigheedh i mange aar aff sammee cronnegaardh jndeholdiett siden dette landh
komb wnder cronnen Suerig, huilchett welbyrdig Peder Krabbe hermedh paalegies
att haue betaldt till beffallingsmanden Suendh Andersön, wden huis i
Kongelige commissariers ressolution pro anno 1658, 1659 och 1660 benaadher,
och dett shadieslöess jnden en monedtz dagh, saa frembt dett iche shall wdsögies,
som lougen byder, medh (ad fredh?) och dombroff till Kongl. M:t och cronnen,
for forshreffne dommies offuerhörrigheedh, aff welbyrdig Peder Krabbe och
jche williett eller i tidde paa tillbörligee steder jndsteffen. Dersom
welbyrdig Peder Krabbe worder forshreffne cronnegaardh Beck lenger brugendhe,
daa bör handh förre bygning paa staffuen shatte och shyldhe deraff som aff
andre cronens jorder, eller cronens fougiett att feste denn bortt till andhre,
cronnen till gaffn och beste, wden Peder Krabbe i tiddere erlanger anden
benefficie eller benaadingh paa forshreffne gaardh Beck aff hiöije öffrigheedh.
Att saaledies j denne sagh sluttet ehr, dett winder wj medh worre zigneter.
8) Befallningsmannen stämmer Per
Krabbe till Olsnäs om gården Sunna i Klövedal sn, där Per Krabbe äger 2/3
och kronan 1/3, vilken senare del kallas ”Västra Gärdet''
Befallningsmannen hävdar kronans rätt till bygsel av dess del i gården och
menar, att ingen äger rätt att underslå sig kronans rättigheter. Mot detta
visar Per Krabbe en lagmansdom från 1617, då fru Birgitta Brun till Åkervik
tilldömts bygselrätten till hela gården Sunna, eftersom hon ägde större
del däri än kronan. Tingsrätten finner sig ej kunna klandra dom som fällts
i högre instans och bekräftar Per Krabbes bygselrätt för hela gården. Förutsättningen
är dock, att Per Krabbe låter infrälsa sin gård i Sunna från de bönder,
som nu har den i pant.
Anno
1664 dend 6 maij holtis ting i dendh gaardh Rörra etz. For tingsretten
frembstoedt wellforstandig Suendh Andersön som er Kongl. M:t och cronnens
beffallingsmandh och welbetrodhe fougiett offuer dette fougderj Ourodst och Tiören
och weedh enn steffningh wdgiffueh aff worris hiöijee öffrigheedh gouvernevr
och landtzhöffdingh her j Bahuus lenn, hourmeedh handh haffde her i rette
steffnedt erllig och welbyrdig mandh Peder Krabbe till Ollsnees j Stienkierhe
sougen paa Tiörn och hannom haffde att tilltallee for dend gaar Sundhe j
Kleffdall sougen, som cronnen egier en tredie partt udj, kaldies Wester
Gierre. Och welbyrdig Peder Krabbe eller Ollsnees.hershab dee tou paartter,
som ehr jndfrelst ifra bönder och till bönder igien wdsatt j pandte for
penger. Och förmendte Suendh Andersön paa cronnens wiegne att fölge bögxell
aff samme tredje paartt effter dee Kongellige commissariers ressolution 1662,
som beffaller i Bahuus lenn, huor sligee cronnens jorder ehr att opbergies en
slett marh aff huer örboll jordh aarlig. Och forshreffne 1/3 partt i
forshreffne gaardh Sundhe att werre steet och rendt ifra denndh öffrige
gaardsens eiendomb Sundhee, och formendte att werre j moedt Suerigx
fundamentall lagh konningsbalchens 30 capitel, och andre Kongellige
forordninger, att nogen bundhe eller w-frelsee man shall wndersslaa sig
cronnens jngield wnder protecht aff frelselig och adelig priuiligier medh
Kongl. M:ts och kronens shade. Och förmendte att welbyrdig Peder Krabbe
endten bör att jndlösee gaarren Sundhe aff de w-frelsee bönders hender,
eller att hedeneffter bliffuer bönder till besidelsee som oddelsgoedtz j
moedh dierris forstragte penger, Och cronnens trediee partt i gaarenn
w-disputeerligen moeste nyde sin bögxell och andhenn herligheedh och allee
w-visee rentter i huad naffn det helst neffnies kandh, dett formener
beffallingsmandh i siett shrifftellige forseett widlöfftigere haffde
jndshreffuen. Herimoedh paa welbyrdig Peder Krabbies wiegne mödte i rette
hands fuldmegtige j denne sagh, wellagtee Hanns Errichsön och fremblagdee
welbyrdig Peder Krabbies shrifftellige suar i denne sagh, att gaarren Sunndhee
shulle snartt wordhe hiemblöest. Mens huadh dennd triediepaart som kaldis
Wester Gierdhe i dennd gaardh Sundhee, derom lagde handh i rette en
laugmandtzdomb, datterit Bahuus den 1 aprillj 1617, som dendh well forsuarer,
och jngen at refutere dendh, efftersom derj saa langsommellig tidh iche
haffuer werritt steffndt. Och formendte hertill haffde att suarre deet samme
forseett i sigh sielff widere jndeholdt. Hernest bleff fremblagt forshreffne
lagmandtzdomb, wdsteedh paa Bahuus anno 1617 dendh 1 aprillj, formeltte att
erllig och welbyrdig frue Birette Brun till Agerwigh haffde steffnedt
Christenn Jensen, som daa waar fougiett paa Ouroest och Tiörn, for den 1/3
partt cronnen eiger i hindles gardh Sundhe i Kleffdall sougen, hanndh söger
och vill haffue bögxell paa, w-andseett att hundh aatte tou deller. Saa dömer
same laugmandh hinde bögxellen till offuer aldh same gaardh, efftersom hund
der miest eiende er. Men Suend Andersen paa cronnens wiegne i forseettellige
jndleegh formendte sigh bögxell aff denndh tredie paartt i Westergierdhe her
vt supra omformeltt ehr. Och begierritt domb. Resolutio: Att forshreffne
laugmandtzdomb, som er wdsteedh 1617, tillsiger welbyrdig fru Birette Brun bögxell
offuer ald gaarren Sundhee, och jngen hiembtingsdombneer böre dömme i sager,
som laugmandens domb forfindies. Her er och for oess andwiest dee hiöijwissee
Kongellige commissariers ressolution 1662 , att louen shall haffue j slett
mark aff huer bögxell iord huor kronnen egier i bögxell, huilchett i denne
sagh ehr i moedt forshreffne laugmandsdomb, huorforre vj j denne sagh jche
vnderstodh oes endellige att dömme, menn wnderdanigste her stieller dette i
denn hiöije öffrigheedhs naadige betenhende, om denndh gamlle laugmandtzdomb
jche bör staa veedh magt, thj jche beuist ehr kronnen nogen bögxell hafft
medh louen aff forshreffne trediepartt j gaaren Sundhe. Dogh ehr welbyrdig
Peder Krabbe forrelagt att jndfrelsee samme gaar Sundhe fra dee w-frj folch
denndh haffuer i pandt, om handh saadandh frjheedh paa gaaren agties att nyde
som hiedh till. Att dette sallidies jnden tings procederit, dett winder vij
medh worre zignetter.
9) Befallningsmannen frågar
allmogen och lagrätten om kronans rättighet i gården Krossekärr i
Stenkyrka sn, som enligt jordeboken ägs med hälften vardera av kronan och
bonden. Bonden Gunnar i Krossekärr vittnar, att han i 20 års tid erlagt taga
till kronan för gården, och länsmannen Hans Rasmusson intygar, att han
under de 16 år han varit länsman på Tjörn uppburit bygsel av samma gård.
Anno
1664 dend 6 maij holtis allmindelige tingh paa Tiörn. Beffallingsmanden
Suendh Andersen opstoedh for retten och thillspårdhe allmuen och laugrettet
om dennem vitterligt er, att Kongl. M:t och cronnen haffuer fölgt tage och bögxell
aff dendh gaard Korsekier i Stienkierhe sougen. Hertill suaritt mange aff
sognemendene her i sougnett att dennom dett well ehr beuitterligtt.
Frembkaldte forshreffne Suend Andersön bundhen, som boede paa Korsekier weedh
naff Guner, handh bekiendte att handh i thiuffue aar haffuer giffuitt thage
aff Korseekiere till Kongl. M:t och cronnen. Lenssmanden Hanss Rassmussön
bekiendte nu her for tingsrettenn, att handh haffuer (warit) lenssmand jndtill
nu j 16 aar, haffuer altidt bögxellen fölgt cronnen aff aldh gaaren
Korsskier j Stienkierche sougen och 3 rixdaler huer trediee aar i tagepenger.
Beffallingsmanden Suendh Andersön i tingsretten nu fremblagde copieer aff
trie jordeböger, huer aar effter andhen, paa cronnens jordebogxrettigheedh
till Bahuus, huor effter rettigheden er oppeboren her paa Tiörn. Der fantis
forshreffne gaardh Korseekier att werre helten cronnens och heltenn bunders,
och cronnen fölger landshyldh och bögxellenn. Herom begierritt beffallingsmanden tingswinde wnder
forsiellingh,dett wj och winder medt worre zignetter.
10) Länsmannen Hans Rasmusson
meddelar att han lovat förvara vissa handlingar för Erik Rasmusson, som
tidigare bodde i Kolleröd i Klövedals sn.
Hannss
Rassmussön lenssmandh paa Tiörnn annammitt till sigh trj breffue och enn
laugmandtzdomb aff Erich Rassmusön, som boedhe i Kolderödt, och louett att
forwarre dem.
11) Kungöres brev av 24/6 1660,
då kyrkoherden Henrik (Jörgensson på Hisingen) med sin hustru Boel
(Persdotter Måneskiöld) sålt gården Västra Tyfta i Stenkyrka sn till
Margareta Hvitfeldt för 400 rdlr. Vidare läses brev av 25/10 1626, då
''Niels Shaadie'' sålt samma gård till jungfru Boel (Persdotter Måneskiöld).
Bleff
lest her Hindrichies och fru Boells breff, att haffue soldt welbyrdig fru
Margrette Huidfelldt till Sondtzbyee dierris gaardh Wester Thyfftee i
Stienkierhe sougen for 400 rixdaler. Breffuedt datteritt 1660 dendh 24 junj.
Leest welbyrdig Niels Shaadies breff paa samme gaardh till jumfru Boell att
haffue soldt dendh 1626 dendh 25 octobris.
12) Kungöres brev från 1659 och
1663 om att Anna Bildt med Knut
Bildts medgivande genom mageskifte sålt gården Kil i Valla sn till Margareta
Hvitfeldt.
Bleff
leest welbyrdig Anne Bilties mageshifftebreff medh welbyrdig fru Margrette
Huidhfeldt paa dendh gaardh Kiill j Walle sougen fru Margrettee haffuer
bekommiett breffuett dateritt dendh 1659. Leest jett andiett breff, dendh 17
jullj 1663 wdsteedh, som forshreffne breff conffirmerer. Der hoes leest
welbyrdig Knudh Bildties breff som handh affstoor wdj aldh praetention handh
eller hanns hustru kundhe haffue att betallee paa denne gaardh Kiill eller
dies eiendomb.
13) Kungöres regeringens bekräftelse
av den 23/9 1663 på Margareta Hvitfeldts köp av gårdarna Kil, Västra Röd
och Mölnefossa, alla i Valla sn.
Leest
Kongl. M:ts och Suerigx rigis raadtz breff paa nogen odelsgaarre, som fru
Margrette haffuer sigh tillforhandlit, att nyde saasom andiett siett goedtz,
nemblig Kiell, Westeröe, Möllnefoess j Walle sougen, samme breff dattritt
Stochhollm dendh 23 septembris 1663.
14) Meddelas kunglig förordning
om att tre bönedagar skall hållas
årligen på dagarna 17 juni, 12 juli och 15 augusti.
Leest
worriess hiöije öffrigheedtz generall och landtzhöffdings breff effter
Kongl. M:ts beffallingh, att 3 beedhedagge shall holdies, den förste dendh 17
junj, dendh 12 jullj och 15 augustj.
15) Förbjudes (civila) skutor
och skepp att föra två- eller tretungad flagg. Anbefalles i stället
fyrkantig flagg av valfri färg.
Leest
Kongl. M:ts breff, att jngen paa dierris shuder eller shibbe maa förre
spidtzeflage medh tou eller trj spidtze, men fierkandtig affklieppett medh
huadh farffue de wiell.
16) Jöns Kristofferssons (i
Krossekärr i Stenkyrka sn ?) änka Börta (i mål 631031-6 kallas hon
Kerstin) Börjesdotter visar, att dödsboet upptecknats och värderats till 90
dlr. Änkan frikännes därmed från överskjutande krav från hennes döde
mans broder Kristen Kristoffersson och morbroder Per Kristensson.
I
rette komb dendh enche Börtta Biörrisdaatter, salig Jens Christoffersens
effterleffuershee, och beuiste medh Brönieldt i Aasebye och Dinnes i
Gunebyee, att efftersom hundh forleden tingh j Aasebyee war i rette i moedh
hindies salig mandtz brodher Christen Christoffersen och hans morbroder Peder
Christensön, och bleff frjkiendt for andre creditorer effterdj hendies och
hindies salig mandt som en formynder löbbe till att betalle dett hindies
salig (mand) som en formynder haffde oppeborriett paa forshreffne Christens
och hans södshien diess wiegne. Och wandt nu forshreffne mendh att samme
hindies bordh och goedtz bleff regiesteritt och belöb 90 daler, och fich
hundh nu domb, huadh paa förrige tingh och nu bleff slutedt, effterdj hundh
och hindies börn jche mierre eier, hundh quidt sin gieldh.
|
