ANNO
1664 denndh 11 maij holtis tingh i dend gaardh Horllebyee i Stalle sougen:
offuerwendhe cronnens beffallingsmandh welahte Suendh Andersön, jttem Jenss
Holst och Hanns Madtzenn lenssmendh, och meninge allmuee, sambt sex
laurettiesmendh.
1) Kungöres att den svenska
skogsförordningen av år 1647 i fortsättningen skall gälla i fögderiet.
Leest
copie aff Kongl. M:ts och rigxraadtz breff om egeeshoughs forhugerre shall
straffies och bödhe effter shougsordningen i Suerrigx ehr holden och dömmiess
effter, wdgiffuen 1647.
2) Meddelas kunglig befallning om
att tre bönedagar årligen skall hållas på dagarna 17 juni, 12 juli
och 15 augusti, och under dessa dagar får inga världsliga sysslor företagas.
Leest
gouverneur her Harrell Stagies breff effter Kongelige beffallingh om trie
almindelige beedhedaghe, den 17 junnj, dendh 12 jullj och 15 augustij, och
beffallies alle och ennhuer dee daghe jngen arbiedier eller verseligh syssel
sigh forrethager, menns sögge kierchen och beedhe Gudh om naadhee.
3) Eftersom kronan förbehåller
sig ensamrätt till flertungad flagg, anbefalles allmogen att på sina skepp föra
fyrkantig flagg, antingen med gult kors eller av valfri färg, förordningen
utfärdad 6/11 1663.
Leest
Kongl. M:tz breff och beffaller att jngen maa förre spidtze endt shieltte
flagee, som cronnen sigh allene forholdett, tj ehr ssaadandt förbödiett. Men
shall förre flageer fierkandtigh och gull korss j eller huadt farffue de
wiell, samme breff datteritt dendh 6 novembris 1663.
4) Bengt Olsson i Stenshult på
sin hustru Dorotea Kjellsdotters vägnar, Anders Olsson i Varfjäll på sin
hustru Malin Kjellsdotters vägnar samt Maret Kjellsdotter i Bro, alla i Torps
socken, bekräftar att de år 1650 sålt 3 1/2 öresbol deras odelsjord i Söbben
till deras broder Esbjörn Kjellsson för 50 dlr, vilket Anders Esbjörnsson i
Lilla Klevedal erhåller köpebrev på (Maret Kjellsdotter var svägerska och
ej ”morsöster” till Bengt Olsson och Anders Olsson, vilket andra källor
styrker).
J
rette komb Anders Essbiörnsön, boende paa Lille Kleffdahll i Torp sougen,
och lagde en seddell fremb, formeldendee att Dorette Kielsdaatter i
Stendtzholdt, och Marette Kiellsdatter i Brou, och Mallj Kielsdatter i
Warfieldh, haffuer soldt dierriss brodher Essbiörn Kielssön 3 1/2 örboll
jord dierris oddell liggende j Söbön i Torp sougen for 50 slette daler,
sammee kiöb slutet 1650, och frembkaldiete nu forshreffne Anderss Essbiörnsön
her for retten Benndt Ollsön j Stenssholdtt, Anders Olssön i Warfieldh och
dierris morsöster forshreffne Marete Kielssdatter, som forshreffne sedell
eller breff wdgiffuedt haffuer, dee wunde och bekiendte dette kiöb sandt att
werre. Och jordhen forshreffnne er betaldt mindste och mieste pengning, her om
bleff jordt breff.
5) Bröderna Knut, Jöns och
Kristian Bildt upplyser om, att deras moder Dorotea Bielke enligt överenskommelse
28/7 1661 åtagit sig betala den skuld om 9000 rdlr som hon med sin döde man
Daniel Bildt ådragit sig, mot att hon behåller visst lösöre.
Welbyrdig
Knudh Bildt thiell Maardlandh gaardh loedh lessee jtt welbesiegligt breff paa
shiefftehandlingh j mellem hannom och handtz brödre Jenns och Christian
Bieldt paa denndh enne sidde och dierris moedher welbyrdig fru Dorette Bielche,
och formeldiess der att hundh aldh denndh gieldh hindies salig mandh Daniell
Bieldt och hundh haffde satt, shulle betalla, som war 9000 rixdaler. Der j
modh beholdt hundh lösörre goedtz, sölff och guldh och saadandt, samme
breff dateritt Maarllandh gaard dendh 28 jullj 1661.
6) Olof Nilsson i Backa (i
Brastads sn) stämmer Elof Svensson och Per Nilsson i Hästlägg om fordran på
sin pant i Hästläggs gård. Per Nilsson har mot 180 dlr pantsatt ett halvt
hemman Hästlägg till Olof Nilsson. På denna gårdsdel har Elof Svensson
inflyttat och betalt 105 dlr av Per Nilssons skuld. Elof Svensson förbinder
sig nu att erlägga resterande 75 dlr till Olof Nilsson, mot att Elof erhåller
samma halva hemman Hästlägg i pant, samt att Per Nilsson förbjudes att
bortpanta denna gårdsdel till någon annan med mindre Elof Svensson gottgöres
för sin fordran.
Olle
Nielssen, hiemme i Bache paa Stangeness, komb i rette och haffde steffnedh
Elluff i Heesteleegh i Möchllebye sougen och Peder Nielsön i forshreffne
Hestelegh, och haffde dennom till att thalle for penge hanndh nogre aar
forledhen haffuer forstragt forshreffne Peder paa attshiellige thiedher, som
belöb sig till nij tiuffi slette daler, och Pedher haffuer derfor satt Olle
hannss halffue gaardh j Hestelegh i pandt. Hertill suariett nu forshreffne
Pedher och bekiendte, att medh handtz wiellie haffuer Elluff Suendssön
begierriett att lösse, och bor paa sammee halfue gaardh j Hesteleegh.
Forshreffne Elluff Suendsön war nu thillsteedhe och kiendhe Olle Nielsön at
Elluff haffde betaldt paa Peders gieldh ett hundrette och femb slette daler
paa forshreffne gieldh och foedt denndh ha(l)ffue gaardh Hesteleg i brugh, och
er Peder endda shyldigh forshreffne Olle 75 slette daler. Derom bleffue de nu
forligte, att forshreffne Elluff Suendtzen shall bettalle till Olle Nielssenn
thill nestkommande juull 25 slette daler, och heltenn denndh rentte aff sommen
hiedtill resterar. Resten aff hoffuidtsommen 50 slette daler beloffuitt
forshreffne Elluff effter hanndhen paa tou eller trj aars tidh effter juull
1664 att betalle Olle Nielssen eller hands arffuinger, och sin tillbörlligh
renttee, och naar dett aldt betalldt bliffuer, saa fölger Elluff forshreffne
halffue gaardh Hesteligh i brugelig pandt jndtill Pedher i Hestelegh eller
hans arffuinger betaller hannom aldh sinne forshreffne forstragte penge och
det shaadieslöess. Formendte Elluff at Pedher i Heestelegh jche magt haffue
aff dendh halffue gaardh Hestelegh enndten hendhpanndte eller borttselghe dess
eiendom wden Elluffs mindhe, forend Elluff er alle forshreffne sinne penghe
betaldt mendh denndh andhen halffue partt j samme gaardh hermedh w-beneffndt.
7) Börje Andersson i Kyrkeröd
stämmer klockaren Rasmus Sörensson i Tegneby om inlösen av gården Hårleby.
Rasmus har den 17/12 1644 av Börje Anderssons moster Olug Jörgensdotter
tillpantat sig hennes jord i Hårleby för 150 dlr. Denna pant har Rasmus den
24/11 1649 överlåtit till Daniel Bildt för 100 rdlr (vilket i dåtidens
mynträkning motsvarade 150 dlr). Följande år har Olug Jörgensdotters söner
Lars och Eskil avstått sin odelsrätt i samma gård till Daniel Bildt. Sönerna
har då uppgivit, att deras moder ägt 14 öresbol i Hårleby, och att hennes
systersöner Jon i Hoga och Börje i Kyrkeröd därutöver tillkommer 2 öresbol
i gården. Tingsrätten bekräftar Börje Anderssons rätt att inbörda gården.
Denne erlägger därefter bördeskillingen 100 rdlr, men eftersom Rasmus vägrar
att mottaga pengarna, deponeras de hos länsmannen Jöns Holst.
J
rette komb Börge j Kiercheröedh i Stalle sougen och haffde steffnedt
Rassmuss Söffrensen klocher i Tiegnebyee prestegieldh for denn gaardh
Horllebye j Stalle sougen haffde handh i pandt aff forshreffne Börgies morssöster
Ollu Jörgensdatter, och vilde denndh jgien lösee, och lagde fremb jtt
hundrette daller. Her i moedt att suarre mödte nu forshreffne Rasmuss klocher
och lagde jett wellbesigliett breff i rette, wdsteedt aff Mortten Frost, som
war sorrenshriffuer paa Ouroest, och laughrettedt, 1644 dendh 17 decembris,
formeldende att forshreffne Ollu medh sinne sönners Laurss och Jörgens
wiellie, haffuer pandt saett hindies odelsgaardh Horllebye i Stalle sougen, 6
örboll jordh hindis arffuejordh och fierre örboll hundh sielff haffuer i
pandt aff Biörnn Euenson, till Rassmuss klocher for 100 slette daler. Dernest forstragt
hindhe och betaldt i hindies gieldh, som belöb sigh till 50 slette daler.
Samme gaardh och jordh haffuer Rassmuss jgien wdsaett j pandt thill salig
welbyrdig Danniell Bieldt för 100 rixdaler, som beuist bleff aff derriss j
mellum giordhe breff denndh 24 novembris 1649. Sidhen haffuer forshreffne
quindies tuuendhe sönner Lars och Eshieldh soldt samme gaardh Horllebye och
den rett dee dertill haffde till welbyrdig Danniell Bieldt till Maarlandh
gaardh och det 1650, och sigher breffuet derpaa att dirris moedher war allene
eiende 14 örboll iordh j samme gaardh Horllebye, breffuett waar
wndershreffuen aff tuendhe menndh paa Maarlandh gaardh. Den copie her nu i
rette lagdies war vndhershreffuen aff welbyrdig Knudh Bieldh till Maardlandh
gaardh, och formeldies derj samme breff, att derriss moedhersöstersönner Jon
i Houe och Börge Andersen j Kierheröedh eier tuo öriesboll jordh j
forshreffne gaardh Horrllebye dee ehr wdtagen w-soldt, och er denne Börge
Andersön, som nu steffner, den mandh som eier dett ehnne örbolljordh her
offuershreffne ehr. Handh formendte, effter att hanss moedher som heette Groe,
war samfelde söster thill forshreffne quindhe Ollu, som gaaren Horllebye
wdsatte thill forshreffne Rassmus klocher, och handh det jgien for lighee saa
manghe penge wdsatte, som handh haffde dett, war jche w-loulligt. Men att
forshreffne gamllies quindhis Ollus sönner soldhe gaaren till welbyrdig
Danniell Bieldt och jche sinne slektinger laugbödhen, och det 1650, det war j
moedh louen, saa ehr der och jngen heffdh paa samme kiöb och gaar Horllebye
thill welbyrdig Danniell Bieldt och heller hans arffuinger dette oddell ehr
fremmett till. Saa kandh mandh jche lougligere eragte endh forshreffne Börge
Andersön maa jnlöse sin morsöster Ollus jordh, som till fremmett folch ehr
wdseett och leffuere Rassmus klocher 150 daler, som Börgies morsöster opbor
for samme gaar Horllebyee. Forshreffne Rassmuss klocher bekiendhe her for
retten, att samme Börge opsagdhe hannom samme gaar Horllebye forledhen höest
och tillsagde hannom sinne penger i denndhe waar 1664. Samme penghe bleff och
nu j retten fremblagt, och Rassmus tillböden 100 rixdaler, och wille
klocheren iche anname dem saa bleff beffalliett, att nedhersette dem hooss
lenssmandhen Jenss Holst till klochheren dem will anname. Och Börge nu att
trede thill sin gaardh och Rassmus klocher att leuerre salig Daniell Bieldtz
arffuinger dett handh der haffuer oppebaaritt paa samme gaardh som dee derom
forennis kanndh. Forshreffne Börgee loedh oplysee om nogen i slekten saa ner
som hanndh eller nermer, der wieldhe jndlöesee medh hannom sammee gaardh
Horllebye, dee nu derries pengge wildhe frembleege, daa komb der nu jngen som
wildhe löese medh hannom.
8) Torger Simonsson i Nedre Trätte
stämmer båtsmannen Anders Andersson från Stala sn för att denne knivskurit
Torger i Börje smeds stuga i Långelanda sn. Hugget har varit så djupt att
tarmarna trängt ut ur kroppen, och hade ej andra människor kommit Torger
till hjälp hade han avlidit. Vidare har Torger måst kalla hem prästen att
hjälpa sig. Båtsmannen lovar ersätta Torger med ett års båtsmanslön
eller 10 dlr. Tingsrätten utdömer därutöver 7 rdlr i böter, vilken bot
skall utmätas som kroppsstraff om båtsmannen ej förmår betala.
Torgier
Simonsenn j Trette i Langelandh sougen kom j rette och haffde steffnnedt denn
boedtzmandh Anders Anderssön, som gaar boedtzmandh för dee gaarre Rörre,
Nees, Ringsrödh j Staalle sougen. Forshreffne boedtzmandh nu mötte. Da viste
nu forshreffne Torgier enn slemb shaadhe stuchen igiemell hans tröijee och
jndh i hans buegh, medh ehnn kniff, som handh klagiet att forshreffne
boedtzmandh Anders Anndersen giordhe, och saa jldhe shaadhee att hans taarmer
wdlöeb. Och haffdee jche ander menicher kommeett hannom strax till hielp,
haffde handh döedh. Handh moette haffue presten hoess sigh, som berettet
hannom. Om huilchet Thor i Engaas och flerre goedt folch nu wandt. Forshreffne
boedtzmanndh bekiendhe dee waare kommen samell j Börgee Smees stuee j
Langelandh sougen, der drach dee nogiett öll och bleff saa w-wenner och
giordhe saadanndh shaadhee, och klagiett sig nu for rettenn att er fattigh och
haffuer jndtet att böedhe meedh, och badh hanndh forshreffne Tiorgier om
forladelsee. Och bleff dee forligtte, att boedtzmanden belouuett att giffue
Tiorgier sitt aars lönn, 10 slette daler det förstee dee er fortindte. Bönderne
wandt medh boedtzmanden att hanndh haffuer jntted at böedhe medh till cronnen,
thj hans bödher er ottee örtuger och 13 march sölff, formaar handh dem jche
at wd-giffue, daa straffies paa kroppen, effter Kongelige ordningh och louen,
wden öffrighedhen hannom benaadher.
9) Enligt brev 15/6 1663 har Erik
(Reersson) i Sörbo för 222 rdlr pantsatt samma gård till Dorotea Bielke,
som sedermera överdragit samma pant till Morlandas kyrkoherde Nils
Holgersson.
Leest
ett breff dattetit denndh 15 junj 1663, aff Erich j Sörboee i Maarlandh
sougen wdgiffuen, paa 222 riexdaler handh welbyrdig fru Dorrette Bielche
shyldig waar, medh sex rixdaler resterendhe rendtee, huilchen gieldh
welbyrdi.g frue Dorette Bielche haffuer offuerdragiett till her Niels Holgiersön
sougneprest i Maarlandh prestegieldh for huiss dem waar i mellom, och loffuer
forshreffne Erich att betalee samme penge till Köndiesmiese nestkommendhe,
och seetter sin gaardh Sörboe j pandt att affstooe for her Niels, om pengene
daa iche betallies som formeldt er.
10)
På denna tingsdag, den 11 maj 1664, upprättas nytt pantebrev mellan Erik och
Tolle Reerssöner i Sörbo och kyrkoherden Nils Holgersson i Morlanda
pastorat. I detta pantebrev fastställs brödernas skuld vara 234 1/2 rdlr och
12 sk. För denna summa pantsätter bröderna gården Sörbo till kyrkoherden
( se 650511-6).
I
dagh dendh 11 maij 1663 (!) bleff giort andiet breff aff Erich och Tholle
Reorsönner, boendhe j forshreffne gaardh Sörboe j Maarlandh sougen om nest
offuershreffne gieldh och pandt och forfalden renttee tillsamell riegnitt och
belöb sigh till 234 1/2 rixdaler 12 skilling, som dee kiendes att werre her
Niels skyldigh och loffuer hannom rendte aff huer daller 6 skilling aarlig och
gaaren Sörboe i wnderpandt att annamma naar renten jche betallies eller
pengene opsigies och jche betallies.
11) Anders Olsson (d.y.) i Söbben
frågar inför tinget sin äldste broder Jon Olsson
om han förmår att betala sin skuld om 100 dlr som han ådragit sig på
sin odelsjord i Söbben. Denna skuld har Jons yngre bröder Lars och Anders
Olssöner tvingats klarera (jfr 631028-4). Jon Olsson beklagar, att han har
sju små barn och råkat i fattigdom. Han avstår därför sin odelsjord 22
penningbol i Söbben till sina yngre bröder mot att han får besitta en
husmansplats under gården.
Anno
1664 dendh 11 maij holties tingh i forshreffne gaardh Herlöche. Komb i rette
Anders Ollsön i Söbön i Torp sougen och hands eldste broder Jon Ollsen, som
och bor paa Söböen, och spuerde Anders hannom, om handh kundhe eller wilde
sielff betalle sin gieldh och bliffue boendhe paa Söböen, efftersom hanndh
Anders och hanss anden broder trengies till at betalle Jons gieldh, tj handh
ehr saa fattigh att hand eiger jntedh wden 22 pengboll odelsjordh i Söbön.
Och bleff opleest aff protecolen som forleden tingh bleff jndshreffuen, att
forshreffne Anders och hanss broder Laurs haffuer betaldt for forshreffne
dierris broer Jon till her Hiendrich j Tiegnebye 100 slette daler, och rester
der endnu 12 daler, som skall betallies. Ittem till greffuens fougiett Anders
Larsön som handh och nu for rettenn beuistee, 13 daler att werre. Och till
lenssmandhen paa beffallingsmandens wiegne, trj daller. Hertill suaritt nu
forshreffne Jon och klagiett sigh at werre kommen j armoedh, och haffuer siuff
smaa biörn, och staar i storre sagfaldsörre till cronnen for shouen handh
har hugiett udj, och handh eigier jchon dee 22 pengsboll iord j Söbön, dem
wille handh affstaa till sinne bröder Anders och Lars, och dee at betalle
forshreffne gieldh, och begierriett att der som handh kundhe sielff faa penge
att betalle sin gieldh, att handh jche shulle bliffue husswieldh, eller om
handh jche maattee nyde mierre endh en hussmandsplaes i gaaren Söböens
maarch. Och haffuer laugrettet och laugfaste mandh taxeritt forshreffne 22
pengsboll iordh Jon i Söben eiger, och dee jche saa megiet werdh som denndh
gieldh hand war för endh handh bleff dömbt i boedh for skouens forhugelse,
och ehr forshreffne Jon i dag tillsagtt att handh jnden tagetissdagh 1665
sielff betalle forskreffne hans gieldh, da beholder handh siet brug paa Söbön,
som louen hannom, for sinne brödher elst ehr, biör. Dersom handh dett jche
kandh, da maae hans bröder Anders och Laurs betalle forskreffne credittorer
och nyde saa forskreffne Jons jordh j Söböen till brugh pandt och
forssiechringh for forskreffne Jons gieldh och Jon deraff att wigge. Men der
nogen wdjordh eller hussmandtzplas till dett odell i gaaren Söbön, dett
nyder Jon frembfor nogen fremitt for sin rettigheedh, om handh wiger gaarenn.
12) Olof Bengtsson i Alsbäck i
Lyse sn på Stångenäs och Nils i Åsen har 8/11 1663 sålt gården Fläskum
i Tegneby sn till grevens fogde Anders Larsson för 57 rdlr.
Leest
ett breff wd-steedh 1663 dendh 8 nouembris aff Olle Bendtsön i Assbech paa
Stangenees och Niels i Aasen wdgiuen, hourwdj dee haffuer soldt greffuens
fougiett Anders Larsön derris gaardh Fleskomb, ligendhe i Tignebye sougen,
och dess eiendomb i torp och jngetorp der wnder brugendhe medh aldh samme
gaardh Fleskombs eigendomb, for penge 57 rixdaller, samme gaardh bleff
forgangen tingh 1663 dendh 28 octobris frender laughböden j kongens fougeds
paahörrelsse.
13) Per Nilsson i Hästlägg bekänner,
att Olof Nilsson i Backa i Brastads sn på Stångenäs har betalt 60 rdlr och
10 mk till Dorotea Bielke för att på Per Nilssons vägnar inlösa ett halvt
hemman i Hästlägg. Grevens fogde Anders Larsson, som först uppdragits att lösa
den skuld, som Olof Nilsson löste, och därför deponerat pengar hos Dorotea
Bielke, tilldöms 5 rdlr i ersättning. Därefter pantsätter Per Nilsson sitt
åboende halva hemman Hästlägg nio öresbol jord till Olof Nilsson för 100
dlr (= 66 2/3 rdlr). Betonas särskilt, att denna skuld ej graverar den andra
halvan i gården Hästlägg, som Elof Svensson tillpantat sig (se ovan mål nr
6).
Pedher
Nielsön, boendhe i Hesteleegh i Mögllebye sougen, komb i rettee i moedh Olle
Nielsön himme i Bache i Brasaetter sougen paa Stangenees, och kindties
forskreffne Peder att beneffne Olle Nielsön haffuer betaldt for hannom 60
rixdaler 10 march till welbyrdig frue Dortte Bielche paa Maarllandh gaardh,
och dermedh jndluest hanns hallfue gaardh handh Peder bor paa i Hesteleegh.
Her forwden kindties nu forskreffne Pedher, att handh haffuer giordt jtt kiöb
medh greffuens fougiett Anders Larsön om samme gaardh Heesteleegh, som
forleden ting bleff jndskreffuen, dett kundhe hanndh jche holdhe, och bleff
hand nu forligtt medh forskreffne Anders Laursön att giffue hannom i (rue?)
kiöb eller opslagh, 5 rixdaler. Tj forskreffne Anders Larsun haffde lidt
shaadhe att nogen penge hoes fru Dorette paa Maarlandh hand shulle hafft,
bleff staaendhe w-forrendtedt offuer tiden. Tj hanndh shulle löest dendh
gieldh fra hindhe, som Olle Nielsön luste paa Pedhers wiegne. Och loffuet
fordj Olle Nielsön forskreffne att betalle, Anders Laursön forskreffne femb
rixdaler paa Peder (i) Hesteleeghx wiegne, och bliffuer saa denn suma, som
Pedher (i) Hestelegh er skyldig Olle Nielsön i Bache, ett hundre slette
daler. Och satte nu forskreffne Pedher (i) Hestelegh till forskreffne Olle
Nielsön hans halffue gaardh i Hesteleegh hanndh paabor i wnderpandt, som dee
sagde war nij örboll jordh, och loueett handh Olle Nielsön louglig rentte
aarlig for samme penge, och dersom rendtenn jche wordher betaldt huer aar till
juull, och Olle Nielsön opsiger hannom forskreffne Pedher eller hands
arffuinger forshreffne penger och demb jche bekommer, da wigger Olle Nielsön
i Bache eller hans arffuinger till forshreffne Peders 1/2 gaardh i Hesteleegh,
och dendh raadhe.att bruge eller bruge ladhe, att huemb hand will, jndtill att
handh bekommer forshreffne 100 slette daler jgien medh aldh effterstaaendhe
rendte shadieslöess och bleff herom giortt breff. Dendh halffue gaardh som
Elluff Suendsön haffuer i brugh hermedh w-forkrenchett.
14) Anders Svensson i Varekilsnäs
i Stala sn har först efter process inför häradsting och lagmansting lyckats
frälsa sin hustrus arvejord i Varekilsnäs från hennes farbroder Klements
(Tollesson) bördekrav, (se 621120-7). Denne åläggs ersätta Anders Svensson
med 9 rdlr 1 1/2 ort för rättegångskostnader (se 641215-23).
Anders
Suendsön i Nees j Staalle sougen komb i rettee och haffde steffnedt hans
grandhe Clemtt ibm for kost och terring i denne sag Klemett hannom
foraarsagies. Thj handh er Andersies quindhes och hindies smaa börns
farbroder, och medt hiembtingsdomme och laugtingsdombme moette frelsee sig sin
faders odell och brugh paa forshreffne gardh Nees, som Clemett dem effter
derris fader Ollis döedh wille formene. Der lagde forshreffne Anders fremb
himbtingsdommee och laugtingsdomme, som bleff leest j forshreffne Clemttz
neruerellsee, wdsteedh 1663. Förshreffne Andersies opshrifft paa omkoestningh
i denne prosess belöeb 18.rixdaler 3 ortt, som jblandt söndtis w-billigt.
Och bleff forshreffne Anders tillkiendt att Klemmett shall betalle honnom for
himbtingsdomb, steffninge och laugtingsdomb och hans fortering och riesse
thill laugtings tillsammell 9 rixdaler 1 1/2 ortt, och dett jndett enn
maenedtz dagh, eller wduorderis som witterlig gieldh. Och forrelagt dem att
retta sig effter domnene wnder straff och böder, som louen beffaller.
15) Olof Olsson har av Olof
Reersson Green arrenderat 1/2 hemman Svanvik i Stala sn och där sått 8 1/2
tunna korn. Vid lagtinget sommaren 1663 återvinner förre arrendatorn Björn
(Håkansson) sin arrenderätt till hela hemmanet Svanvik samt rätt att bärga
dess gröda mot att han betalar Olof Olsson för hans utsäde med 2 rdlr per
tunna. Björn (Håkansson) vill kvitta denna fordran mot de krav om rättegångskostnader,
som han vill instämma Olof Reersson Green för, men tingsrätten dömer Björn
att, såsom lagmansdomen bjuder, själv gottgöra Olof Olsson för dennes utsäde.
Biörnn
i Suanwigh war steffnedt aff Olle Ollsön och beuistee medh hiembtingsdomb,
att welbyrdig Olle Reorsön till Roesöenn, som eigier Suanwigh, motte raadhe
dendh halffue gaardh i Suanwigh, att hennbyge till huemb handh wiellde, och
feeste saa forshreffne Olle Ollsön dendh. Och Biörn steffnade sagen thill
laugtingiett jn Junij 1663, och fich domb att raadhe gaaren till brugh
aldtsammell. Och betalle dett saaekorn Olle haffde saaitt der samme förleden
aar. Formendte nu forshreffne Olle, att effterdj Biörn beholdt gröen, att
hand honnom siett saaekorn buerde betalle. Herimoedh suaritt beneffndhe Biörn
i Suanuigh och bekindte, att denndh laugmandtzdomb lyder, att handh shulle
nyde gaaren och gröen, och betalle dett saaekornn Olle Ollsön saadhe, och
formendte handh Olle Reorsön haffuer hafft denne process medh hannom och
thabt sagen thill laugtingett, hannom will Biörn haffue kost och terringh
aff, och hannom will handh suare for frökornett Olle saade. Men forshreffne
Olle begieritt domb i denne sagh. Saa efftersom louen beffaller, att domme och
affsigter shall exiqveris. Och her bekendies aff Biörnn i Suanwigh, att
laugtingsdom lyder, dett fröekorn Olle saadhe dett aar 1663 paa Suanwigh bör
honnom betallies. Och Biörn beholde gröen och gaarenn. Thj dömbde wj, att
Biörn som gröen beholdt och höstedt aff
dhee
halff niende thöndhe kornn Olle saade paa Suanvigh, handh skall betalle Olle
Olssön saadandt gott kornn och saa megiet handh saadhe, dett aar paa
Suanvigh, jnden 14 daghe, eller lidhe derfor wdworderingh aff hans boe, tou
rixdaler för huer töndhe. Huadh Biörn haffuer Olle Reorsön till att
tallee, steffne honnom louligen, som nu till dette thingh jche sheedt waar,
och gaaes demb imellem som laugh förmaar.
16) Johanna Rasmusdotter i Hede i
Myckleby sn och Jöns Persson (från Totorp ?, se 640216-8) bekräftar, att de
ägt den odelsjord i Långeby i Stala sn, som de vid tinget 16/2 1664 sålt
till Jöns Torbjörnsson och Olof Hemmingsson i Långeby.
For
retien frembstoedh Johanndhe Rassmusdatter himmee j Hiee paa Ouroest, hoes
hindhe stoedh och nu for retten Jens Torbiörnsön och Olle Hemminghsön j
Langebye j Stalle sougen och himbliett hund dett kiöb hindies mandh soldhe
hindies odelsjordh j Langbye ligendhe till forshreffne Jens (Pedher?)
forgangen tingh j Herröedh dendh 16 februarij 1664. Ittem stoedh och nu for
retten Jens Pedersön och himbliott dett kiöb hanns fadher soldhe sin
hustruies (stuens?) moders jordh i Langebye och bleff giordt breff herpaa.
17) Olof Konradsson i Gunnarsbo
med sin moder Elin Tollesdotter stämmer gårdbon Reer Helgesson och dennes
broder Olof Helgesson i Kärra i Stala sn om odelsjorden i Gunnarsbo. Omtalas
att Elin Tollesdotter är faster till Reer och Olof Helgessöner. År 1661 har
Olof och Sven Konradssöner bytt 4 öresbol och 2 1/2 penningbol i Kärra mot
lika stor lott i Gunnarsbo och för 4 riksdaler sålt överskjutande ägolott
i Kärra, 6 1/2 penningbol, till Olof Helgesson. Ännu vägras dock Olof
Konradsson att tillträda sin tillbytta jord i Gunnarsbo. Dom avkunnas ej
eftersom Reer och Olof Helgessöner ej lagligen stämts.
Olle
Konrottsön och hans moedher Ellj Tollisdatter komb j rette och haffde
steffnedt Reor Helliesön i Guniesboe och Olle Helliesön i Kierree j Stalle
sougen, for firre örboll iord hundh eiger i Gunesboe, som handh hindhe och
hindies sönner haffuer giffuett j mageskiffte for jordh i Kierre, och
klagiett handh faar jngen rettighedh aff dem. Herimoedh att suarre j rette
stoedh forshreffne Reor och Olle Hellesönner och fremblagde jtt breff giffuen
aff Pedher Andersön förrige sorrenskriffuer her paa Ouroest och laugrettedh
wdsteedh 1661, dett formeldte, att denne Olle och hans brodher Suendh Conrottsönner
haffuer mageskifft till Olle i Skiortorp firre örboll och 2 1/2 pengsboll
jordh ligendhe i Stalle sougen i Kierre for firre örboll 2 1/2 pengesboll
iordh handh jgienfich i Gunesboee j Staalle sougen, dertill haffuer Olle
Hielliesön kiöbtt halff siuendhe pengeboll i Kierre och giffuitt 4 riexdaler
for. Och her
befandties, att diesee Conrottsönner ehr Ollies faarsöstersönner. Och sambtöchte nu for retten
forshreffne Olle Conrottsön samme mageskiffte, sambt hans moedher, formendte
att nyde samme jord i Gunesboe till brugs. Derom formendte dee Guniesboe
folch, dee er jche louglig steffndt, saa kandh fordj om des brugh nu jche
loulig dömmies. Och dee folch mödher som bor paa Gunesboe och bruger
jordenn, naar dee nu loullig steffnies, da dömmies om des brugh, som lagh
formaar.
18) Länsman Jöns Holst stämmer
Olof Ambjörnssons i Trolltorp hustru Karin Nilsdotter för utfört osant
rykte om, att länsmannens styvdotter Katarina Persdotter skulle ha fött oäkta
barn i lönndom. Karin Nilsdotter med sin man och allmogen ber länsmannen om
förlåtelse för ryktets spridande och
ger dennes styvdotter ett ärbart
vitsord. Efter Karin Nilsdotters avbön återkallar Jöns Holst sin stämning.
Som ryktets upphovsman anges torparen Helge Lassesson från Kollungeröd (se
630429-2).
Jehs
Holdst lensmandh paa Ourost komb i rettee och haffde steffnedt en quindhe,
Karj Nielsdaatter, Olle Anbiörnsens hustrue, for denndh slader eller röchte
hundh wdförtt haffuer om J(e)nsis stieffdatter Cattrine Persdatter, som paa
thingiett i Rörre i Staalle sougen, förgaangen aar 1663 tachetijssdag, bleff
procederitt imoedh hindhe och i thingbogen widlöfftigen jnskreffuen, och
fordrett endnu hundh saadandt shulle beuisies, eller lidhe och straffues
effter louen som enn löijnerre. Herimoedh mödte nu forskreffne quindhe och
hindies mandh Olle Anbiörnsön, och sagde dem jngen shiell eller sandheedh at
wide om saadann snach, men dee baedh Jens Holst att handh willde ladhe sin
tillthalle till hindhe (a)ffladhe och forladhe hindhe saadandt hindies
lettferdtg tahle, och erböedh sig att willde dett ochsaa affbedhe hoes
forshreffne Cattrine och hindis moedher, forskreffne Jensis hustru. Allmuen
och laugrettedh baedh och forshreffne Jens att affladhe denne proses, att
samme quindhe Karij Nielsdaatter (jc)he paa hindies ehre shulle beskiemmis,
och denne sladder maa werre wdförtt aff shaarns folch, som jngen rett shieldh
wiste herom att thallee. Thj jngen medh forshreffne Catrinne Pedersdaatter
eller haffuer hörtt saadandt andiett end som een erlig pigge well sömmer och
andstaar. Och derforre affstoedh och effterloedh forskreffne Jens Holest denne
sagh och thillthalle wnder straff och bödher, som lauen melder
mandhhelgebalchens 21 capitell. Belangende denne Hiellie Lasesön, som bor paa
Kollungerödh march, som om denne sagh först loedh sigh lyde j denndh
smedehuus, hanndh shall staa till rette for saadandt thallee.
19) Olof Simonsson i Kolbuxeröd
pantsätter 4 öresbol i samma gård till Per Andersson i Kindalen för 37 1/2
rdlr. Såsom ränta på skulden skall Per Andersson inneha en änghage och en
åker i norra delen av Olof Simonssons gård.
J
rette komb Olle Simmensön j Kolbuxerödh j Rörre sougen paa Ouroest, och
kiendties shyldig at werre rett witterlig gieldh Peder Andersön j Kindall 37
1/2 rixdaler, som handh hannom landt haffuer thill anden Olle Simmensöns
gieldh medh at betallee, och till wnderpandt satte nu forskreffne Olle Simmensön
till Peder Andersön firre örboll jordh hans odell j forshreffne Kolbuxerödh,
och for rentten aff samme penge fich handh Pedher enn liden enghaffue, nor paa
myren, och enn ager i norlöchen, at bruge jndtill Olle Simmensön betaller
forshreffne pengee shaadieslöess. Fich dee breff herpaa.
|