Ting i Röra i Stenkyrka socken 11 maj 1664

 

ANNO 1664 denndh 11 maij holtis tingh i dend gaardh Horllebyee i Stalle sougen: offuerwendhe cronnens beffallingsmandh welahte Suendh Andersön, jttem Jenss Holst och Hanns Madtzenn lenssmendh, och meninge allmuee, sambt sex laurettiesmendh.

 

 

 

 

1) Kungöres att den svenska skogsförordningen av år 1647 i fortsättningen skall gälla i fögderiet.

 

Leest copie aff Kongl. M:ts och rigxraadtz breff om egeeshoughs forhugerre shall straffies och bödhe effter shougsordningen i Suerrigx ehr holden och dömmiess effter, wdgiffuen 1647.

 

 

 

 

2) Meddelas kunglig befallning om  att tre bönedagar årligen skall hållas på dagarna 17 juni, 12 juli och 15 augusti, och under dessa dagar får inga världsliga sysslor företagas.

 

Leest gouverneur her Harrell Stagies breff effter Kongelige beffallingh om trie almindelige beedhedaghe, den 17 junnj, dendh 12 jullj och 15 augustij, och beffallies alle och ennhuer dee daghe jngen arbiedier eller verseligh syssel sigh forrethager, menns sögge kierchen och beedhe Gudh om naadhee.

 

 

 

 

3) Eftersom kronan förbehåller sig ensamrätt till flertungad flagg, anbefalles allmogen att på sina skepp föra fyrkantig flagg, antingen med gult kors eller av valfri färg, förordningen utfärdad 6/11 1663.

 

Leest Kongl. M:tz breff och beffaller att jngen maa förre spidtze endt shieltte flagee, som cronnen sigh allene forholdett, tj ehr ssaadandt förbödiett. Men shall förre flageer fierkandtigh och gull korss j eller huadt farffue de wiell, samme breff datteritt dendh 6 novembris 1663.

 

 

 

 

4) Bengt Olsson i Stenshult på sin hustru Dorotea Kjellsdotters vägnar, Anders Olsson i Varfjäll på sin hustru Malin Kjellsdotters vägnar samt Maret Kjellsdotter i Bro, alla i Torps socken, bekräftar att de år 1650 sålt 3 1/2 öresbol deras odelsjord i Söbben till deras broder Esbjörn Kjellsson för 50 dlr, vilket Anders Esbjörnsson i Lilla Klevedal erhåller köpebrev på (Maret Kjellsdotter var svägerska och ej ”morsöster” till Bengt Olsson och Anders Olsson, vilket andra källor styrker).

 

J rette komb Anders Essbiörnsön, boende paa Lille Kleffdahll i Torp sougen, och lagde en seddell fremb, formeldendee att Dorette Kielsdaatter i Stendtzholdt, och Marette Kiellsdatter i Brou, och Mallj Kielsdatter i Warfieldh, haffuer soldt dierriss brodher Essbiörn Kielssön 3 1/2 örboll jord dierris oddell liggende j Söbön i Torp sougen for 50 slette daler, sammee kiöb slutet 1650, och frembkaldiete nu forshreffne Anderss Essbiörnsön her for retten Benndt Ollsön j Stenssholdtt, Anders Olssön i Warfieldh och dierris morsöster forshreffne Marete Kielssdatter, som forshreffne sedell eller breff wdgiffuedt haffuer, dee wunde och bekiendte dette kiöb sandt att werre. Och jordhen forshreffnne er betaldt mindste och mieste pengning, her om bleff jordt breff.

 

 

 

 

5) Bröderna Knut, Jöns och Kristian Bildt upplyser om, att deras moder Dorotea Bielke enligt överenskommelse 28/7 1661 åtagit sig betala den skuld om 9000 rdlr som hon med sin döde man Daniel Bildt ådragit sig, mot att hon behåller visst lösöre.

 

Welbyrdig Knudh Bildt thiell Maardlandh gaardh loedh lessee jtt welbesiegligt breff paa shiefftehandlingh j mellem hannom och handtz brödre Jenns och Christian Bieldt paa denndh enne sidde och dierris moedher welbyrdig fru Dorette Bielche, och formeldiess der att hundh aldh denndh gieldh hindies salig mandh Daniell Bieldt och hundh haffde satt, shulle betalla, som war 9000 rixdaler. Der j modh beholdt hundh lösörre goedtz, sölff och guldh och saadandt, samme breff dateritt Maarllandh gaard dendh 28 jullj 1661.

 

 

 

 

6) Olof Nilsson i Backa (i Brastads sn) stämmer Elof Svensson och Per Nilsson i Hästlägg om fordran på sin pant i Hästläggs gård. Per Nilsson har mot 180 dlr pantsatt ett halvt hemman Hästlägg till Olof Nilsson. På denna gårdsdel har Elof Svensson inflyttat och betalt 105 dlr av Per Nilssons skuld. Elof Svensson förbinder sig nu att erlägga resterande 75 dlr till Olof Nilsson, mot att Elof erhåller samma halva hemman Hästlägg i pant, samt att Per Nilsson förbjudes att bortpanta denna gårdsdel till någon annan med mindre Elof Svensson gottgöres för sin fordran.

 

Olle Nielssen, hiemme i Bache paa Stangeness, komb i rette och haffde steffnedh Elluff i Heesteleegh i Möchllebye sougen och Peder Nielsön i forshreffne Hestelegh, och haffde dennom till att thalle for penge hanndh nogre aar forledhen haffuer forstragt forshreffne Peder paa attshiellige thiedher, som belöb sig till nij tiuffi slette daler, och Pedher haffuer derfor satt Olle hannss halffue gaardh j Hestelegh i pandt. Hertill suariett nu forshreffne Pedher och bekiendte, att medh handtz wiellie haffuer Elluff Suendssön begierriett att lösse, och bor paa sammee halfue gaardh j Hesteleegh. Forshreffne Elluff Suendsön war nu thillsteedhe och kiendhe Olle Nielsön at Elluff haffde betaldt paa Peders gieldh ett hundrette och femb slette daler paa forshreffne gieldh och foedt denndh ha(l)ffue gaardh Hesteleg i brugh, och er Peder endda shyldigh forshreffne Olle 75 slette daler. Derom bleffue de nu forligte, att forshreffne Elluff Suendtzen shall bettalle till Olle Nielssenn thill nestkommande juull 25 slette daler, och heltenn denndh rentte aff sommen hiedtill resterar. Resten aff hoffuidtsommen 50 slette daler beloffuitt forshreffne Elluff effter hanndhen paa tou eller trj aars tidh effter juull 1664 att betalle Olle Nielssen eller hands arffuinger, och sin tillbörlligh renttee, och naar dett aldt betalldt bliffuer, saa fölger Elluff forshreffne halffue gaardh Hesteligh i brugelig pandt jndtill Pedher i Hestelegh eller hans arffuinger betaller hannom aldh sinne forshreffne forstragte penge och det shaadieslöess. Formendte Elluff at Pedher i Heestelegh jche magt haffue aff dendh halffue gaardh Hestelegh enndten hendhpanndte eller borttselghe dess eiendom wden Elluffs mindhe, forend Elluff er alle forshreffne sinne penghe betaldt mendh denndh andhen halffue partt j samme gaardh hermedh w-beneffndt.

 

 

 

 

7) Börje Andersson i Kyrkeröd stämmer klockaren Rasmus Sörensson i Tegneby om inlösen av gården Hårleby. Rasmus har den 17/12 1644 av Börje Anderssons moster Olug Jörgensdotter tillpantat sig hennes jord i Hårleby för 150 dlr. Denna pant har Rasmus den 24/11 1649 överlåtit till Daniel Bildt för 100 rdlr (vilket i dåtidens mynträkning motsvarade 150 dlr). Följande år har Olug Jörgensdotters söner Lars och Eskil avstått sin odelsrätt i samma gård till Daniel Bildt. Sönerna har då uppgivit, att deras moder ägt 14 öresbol i Hårleby, och att hennes systersöner Jon i Hoga och Börje i Kyrkeröd därutöver tillkommer 2 öresbol i gården. Tingsrätten bekräftar Börje Anderssons rätt att inbörda gården. Denne erlägger därefter bördeskillingen 100 rdlr, men eftersom Rasmus vägrar att mottaga pengarna, deponeras de hos länsmannen Jöns Holst.

 

J rette komb Börge j Kiercheröedh i Stalle sougen och haffde steffnedt Rassmuss Söffrensen klocher i Tiegnebyee prestegieldh for denn gaardh Horllebye j Stalle sougen haffde handh i pandt aff forshreffne Börgies morssöster Ollu Jörgensdatter, och vilde denndh jgien lösee, och lagde fremb jtt hundrette daller. Her i moedt att suarre mödte nu forshreffne Rasmuss klocher och lagde jett wellbesigliett breff i rette, wdsteedt aff Mortten Frost, som war sorrenshriffuer paa Ouroest, och laughrettedt, 1644 dendh 17 decembris, formeldende att forshreffne Ollu medh sinne sönners Laurss och Jörgens wiellie, haffuer pandt saett hindies odelsgaardh Horllebye i Stalle sougen, 6 örboll jordh hindis arffuejordh och fierre örboll hundh sielff haffuer i pandt aff Biörnn Euenson,  till Rassmuss klocher for 100 slette daler. Dernest forstragt hindhe och betaldt i hindies gieldh, som belöb sigh till 50 slette daler. Samme gaardh och jordh haffuer Rassmuss jgien wdsaett j pandt thill salig welbyrdig Danniell Bieldt för 100 rixdaler, som beuist bleff aff derriss j mellum giordhe breff denndh 24 novembris 1649. Sidhen haffuer forshreffne quindies tuuendhe sönner Lars och Eshieldh soldt samme gaardh Horllebye och den rett dee dertill haffde till welbyrdig Danniell Bieldt till Maarlandh gaardh och det 1650, och sigher breffuet derpaa att dirris moedher war allene eiende 14 örboll iordh j samme gaardh Horllebye, breffuett waar wndershreffuen aff tuendhe menndh paa Maarlandh gaardh. Den copie her nu i rette lagdies war vndhershreffuen aff welbyrdig Knudh Bieldh till Maardlandh gaardh, och formeldies derj samme breff, att derriss moedhersöstersönner Jon i Houe och Börge Andersen j Kierheröedh eier tuo öriesboll jordh j forshreffne gaardh Horrllebye dee ehr wdtagen w-soldt, och er denne Börge Andersön, som nu steffner, den mandh som eier dett ehnne örbolljordh her offuershreffne ehr. Handh formendte, effter att hanss moedher som heette Groe, war samfelde söster thill forshreffne quindhe Ollu, som gaaren Horllebye wdsatte thill forshreffne Rassmus klocher, och handh det jgien for lighee saa manghe penge wdsatte, som handh haffde dett, war jche w-loulligt. Men att forshreffne gamllies quindhis Ollus sönner soldhe gaaren till welbyrdig Danniell Bieldt och jche sinne slektinger laugbödhen, och det 1650, det war j moedh louen, saa ehr der och jngen heffdh paa samme kiöb och gaar Horllebye thill welbyrdig Danniell Bieldt och heller hans arffuinger dette oddell ehr fremmett till. Saa kandh mandh jche lougligere eragte endh forshreffne Börge Andersön maa jnlöse sin morsöster Ollus jordh, som till fremmett folch ehr wdseett och leffuere Rassmus klocher 150 daler, som Börgies morsöster opbor for samme gaar Horllebyee. Forshreffne Rassmuss klocher bekiendhe her for retten, att samme Börge opsagdhe hannom samme gaar Horllebye forledhen höest och tillsagde hannom sinne penger i denndhe waar 1664. Samme penghe bleff och nu j retten fremblagt, och Rassmus tillböden 100 rixdaler, och wille klocheren iche anname dem saa bleff beffalliett, att nedhersette dem hooss lenssmandhen Jenss Holst till klochheren dem will anname. Och Börge nu att trede thill sin gaardh och Rassmus klocher att leuerre salig Daniell Bieldtz arffuinger dett handh der haffuer oppebaaritt paa samme gaardh som dee derom forennis kanndh. Forshreffne Börgee loedh oplysee om nogen i slekten saa ner som hanndh eller nermer, der wieldhe jndlöesee medh hannom sammee gaardh Horllebye, dee nu derries pengge wildhe frembleege, daa komb der nu jngen som wildhe löese medh hannom.

 

 

 

 

8) Torger Simonsson i Nedre Trätte stämmer båtsmannen Anders Andersson från Stala sn för att denne knivskurit Torger i Börje smeds stuga i Långelanda sn. Hugget har varit så djupt att tarmarna trängt ut ur kroppen, och hade ej andra människor kommit Torger till hjälp hade han avlidit. Vidare har Torger måst kalla hem prästen att hjälpa sig. Båtsmannen lovar ersätta Torger med ett års båtsmanslön eller 10 dlr. Tingsrätten utdömer därutöver 7 rdlr i böter, vilken bot skall utmätas som kroppsstraff om båtsmannen ej förmår betala.

 

Torgier Simonsenn j Trette i Langelandh sougen kom j rette och haffde steffnnedt denn boedtzmandh Anders Anderssön, som gaar boedtzmandh för dee gaarre Rörre, Nees, Ringsrödh j Staalle sougen. Forshreffne boedtzmandh nu mötte. Da viste nu forshreffne Torgier enn slemb shaadhe stuchen igiemell hans tröijee och jndh i hans buegh, medh ehnn kniff, som handh klagiet att forshreffne boedtzmandh Anders Anndersen giordhe, och saa jldhe shaadhee att hans taarmer wdlöeb. Och haffdee jche ander menicher kommeett hannom strax till hielp, haffde handh döedh. Handh moette haffue presten hoess sigh, som berettet hannom. Om huilchet Thor i Engaas och flerre goedt folch nu wandt. Forshreffne boedtzmanndh bekiendhe dee waare kommen samell j Börgee Smees stuee j Langelandh sougen, der drach dee nogiett öll och bleff saa w-wenner och giordhe saadanndh shaadhee, och klagiett sig nu for rettenn att er fattigh och haffuer jndtet att böedhe meedh, och badh hanndh forshreffne Tiorgier om forladelsee. Och bleff dee forligtte, att boedtzmanden belouuett att giffue Tiorgier sitt aars lönn, 10 slette daler det förstee dee er fortindte. Bönderne wandt medh boedtzmanden att hanndh haffuer jntted at böedhe medh till cronnen, thj hans bödher er ottee örtuger och 13 march sölff, formaar handh dem jche at wd-giffue, daa straffies paa kroppen, effter Kongelige ordningh och louen, wden öffrighedhen hannom benaadher.

 

 

 

 

9) Enligt brev 15/6 1663 har Erik (Reersson) i Sörbo för 222 rdlr pantsatt samma gård till Dorotea Bielke, som sedermera överdragit samma pant till Morlandas kyrkoherde Nils Holgersson.

 

Leest ett breff dattetit denndh 15 junj 1663, aff Erich j Sörboee i Maarlandh sougen wdgiffuen, paa 222 riexdaler handh welbyrdig fru Dorrette Bielche shyldig waar, medh sex rixdaler resterendhe rendtee, huilchen gieldh welbyrdi.g frue Dorette Bielche haffuer offuerdragiett till her Niels Holgiersön sougneprest i Maarlandh prestegieldh for huiss dem waar i mellom, och loffuer forshreffne Erich att betalee samme penge till Köndiesmiese nestkommendhe, och seetter sin gaardh Sörboe j pandt att affstooe for her Niels, om pengene daa iche betallies som formeldt er.

 

 

 

 

10) På denna tingsdag, den 11 maj 1664, upprättas nytt pantebrev mellan Erik och Tolle Reerssöner i Sörbo och kyrkoherden Nils Holgersson i Morlanda pastorat. I detta pantebrev fastställs brödernas skuld vara 234 1/2 rdlr och 12 sk. För denna summa pantsätter bröderna gården Sörbo till kyrkoherden ( se 650511-6).

 

I dagh dendh 11 maij 1663 (!) bleff giort andiet breff aff Erich och Tholle Reorsönner, boendhe j forshreffne gaardh Sörboe j Maarlandh sougen om nest offuershreffne gieldh och pandt och forfalden renttee tillsamell riegnitt och belöb sigh till 234 1/2 rixdaler 12 skilling, som dee kiendes att werre her Niels skyldigh och loffuer hannom rendte aff huer daller 6 skilling aarlig och gaaren Sörboe i wnderpandt att annamma naar renten jche betallies eller pengene opsigies och jche betallies.

 

 

 

 

11) Anders Olsson (d.y.) i Söbben frågar inför tinget sin äldste broder Jon Olsson  om han förmår att betala sin skuld om 100 dlr som han ådragit sig på sin odelsjord i Söbben. Denna skuld har Jons yngre bröder Lars och Anders Olssöner tvingats klarera (jfr 631028-4). Jon Olsson beklagar, att han har sju små barn och råkat i fattigdom. Han avstår därför sin odelsjord 22 penningbol i Söbben till sina yngre bröder mot att han får besitta en husmansplats under gården.

 

Anno 1664 dendh 11 maij holties tingh i forshreffne gaardh Herlöche. Komb i rette Anders Ollsön i Söbön i Torp sougen och hands eldste broder Jon Ollsen, som och bor paa Söböen, och spuerde Anders hannom, om handh kundhe eller wilde sielff betalle sin gieldh och bliffue boendhe paa Söböen, efftersom hanndh Anders och hanss anden broder trengies till at betalle Jons gieldh, tj handh ehr saa fattigh att hand eiger jntedh wden 22 pengboll odelsjordh i Söbön. Och bleff opleest aff protecolen som forleden tingh bleff jndshreffuen, att forshreffne Anders och hanss broder Laurs haffuer betaldt for forshreffne dierris broer Jon till her Hiendrich j Tiegnebye 100 slette daler, och rester der endnu 12 daler, som skall betallies. Ittem till greffuens fougiett Anders Larsön som handh och nu for rettenn beuistee, 13 daler att werre. Och till lenssmandhen paa beffallingsmandens wiegne, trj daller. Hertill suaritt nu forshreffne Jon och klagiett sigh at werre kommen j armoedh, och haffuer siuff smaa biörn, och staar i storre sagfaldsörre till cronnen for shouen handh har hugiett udj, och handh eigier jchon dee 22 pengsboll iord j Söbön, dem wille handh affstaa till sinne bröder Anders och Lars, och dee at betalle forshreffne gieldh, och begierriett att der som handh kundhe sielff faa penge att betalle sin gieldh, att handh jche shulle bliffue husswieldh, eller om handh jche maattee nyde mierre endh en hussmandsplaes i gaaren Söböens maarch. Och haffuer laugrettet och laugfaste mandh taxeritt forshreffne 22 pengsboll iordh Jon i Söben eiger, och dee jche saa megiet werdh som denndh gieldh hand war för endh handh bleff dömbt i boedh for skouens forhugelse, och ehr forshreffne Jon i dag tillsagtt att handh jnden tagetissdagh 1665 sielff betalle forskreffne hans gieldh, da beholder handh siet brug paa Söbön, som louen hannom, for sinne brödher elst ehr, biör. Dersom handh dett jche kandh, da maae hans bröder Anders och Laurs betalle forskreffne credittorer och nyde saa forskreffne Jons jordh j Söböen till brugh pandt och forssiechringh for forskreffne Jons gieldh och Jon deraff att wigge. Men der nogen wdjordh eller hussmandtzplas till dett odell i gaaren Söbön, dett nyder Jon frembfor nogen fremitt for sin rettigheedh, om handh wiger gaarenn.

 

 

 

 

12) Olof Bengtsson i Alsbäck i Lyse sn på Stångenäs och Nils i Åsen har 8/11 1663 sålt gården Fläskum i Tegneby sn till grevens fogde Anders Larsson för 57 rdlr.

 

Leest ett breff wd-steedh 1663 dendh 8 nouembris aff Olle Bendtsön i Assbech paa Stangenees och Niels i Aasen wdgiuen, hourwdj dee haffuer soldt greffuens fougiett Anders Larsön derris gaardh Fleskomb, ligendhe i Tignebye sougen, och dess eiendomb i torp och jngetorp der wnder brugendhe medh aldh samme gaardh Fleskombs eigendomb, for penge 57 rixdaller, samme gaardh bleff forgangen tingh 1663 dendh 28 octobris frender laughböden j kongens fougeds paahörrelsse.

 

 

 

 

13) Per Nilsson i Hästlägg bekänner, att Olof Nilsson i Backa i Brastads sn på Stångenäs har betalt 60 rdlr och 10 mk till Dorotea Bielke för att på Per Nilssons vägnar inlösa ett halvt hemman i Hästlägg. Grevens fogde Anders Larsson, som först uppdragits att lösa den skuld, som Olof Nilsson löste, och därför deponerat pengar hos Dorotea Bielke, tilldöms 5 rdlr i ersättning. Därefter pantsätter Per Nilsson sitt åboende halva hemman Hästlägg nio öresbol jord till Olof Nilsson för 100 dlr (= 66 2/3 rdlr). Betonas särskilt, att denna skuld ej graverar den andra halvan i gården Hästlägg, som Elof Svensson tillpantat sig (se ovan mål nr 6).

 

Pedher Nielsön, boendhe i Hesteleegh i Mögllebye sougen, komb i rettee i moedh Olle Nielsön himme i Bache i Brasaetter sougen paa Stangenees, och kindties forskreffne Peder att beneffne Olle Nielsön haffuer betaldt for hannom 60 rixdaler 10 march till welbyrdig frue Dortte Bielche paa Maarllandh gaardh, och dermedh jndluest hanns hallfue gaardh handh Peder bor paa i Hesteleegh. Her forwden kindties nu forskreffne Pedher, att handh haffuer giordt jtt kiöb medh greffuens fougiett Anders Larsön om samme gaardh Heesteleegh, som forleden ting bleff jndskreffuen, dett kundhe hanndh jche holdhe, och bleff hand nu forligtt medh forskreffne Anders Laursön att giffue hannom i (rue?) kiöb eller opslagh, 5 rixdaler. Tj forskreffne Anders Larsun haffde lidt shaadhe att nogen penge hoes fru Dorette paa Maarlandh hand shulle hafft, bleff staaendhe w-forrendtedt offuer tiden. Tj hanndh shulle löest dendh gieldh fra hindhe, som Olle Nielsön luste paa Pedhers wiegne. Och loffuet fordj Olle Nielsön forskreffne att betalle, Anders Laursön forskreffne femb rixdaler paa Peder (i) Hesteleeghx wiegne, och bliffuer saa denn suma, som Pedher (i) Hestelegh er skyldig Olle Nielsön i Bache, ett hundre slette daler. Och satte nu forskreffne Pedher (i) Hestelegh till forskreffne Olle Nielsön hans halffue gaardh i Hesteleegh hanndh paabor i wnderpandt, som dee sagde war nij örboll jordh, och loueett handh Olle Nielsön louglig rentte aarlig for samme penge, och dersom rendtenn jche wordher betaldt huer aar till juull, och Olle Nielsön opsiger hannom forskreffne Pedher eller hands arffuinger forshreffne penger och demb jche bekommer, da wigger Olle Nielsön i Bache eller hans arffuinger till forshreffne Peders 1/2 gaardh i Hesteleegh, och dendh raadhe.att bruge eller bruge ladhe, att huemb hand will, jndtill att handh bekommer forshreffne 100 slette daler jgien medh aldh effterstaaendhe rendte shadieslöess och bleff herom giortt breff. Dendh halffue gaardh som Elluff Suendsön haffuer i brugh hermedh w-forkrenchett.

 

 

 

 

14) Anders Svensson i Varekilsnäs i Stala sn har först efter process inför häradsting och lagmansting lyckats frälsa sin hustrus arvejord i Varekilsnäs från hennes farbroder Klements (Tollesson) bördekrav, (se 621120-7). Denne åläggs ersätta Anders Svensson med 9 rdlr 1 1/2 ort för rättegångskostnader (se 641215-23).

 

Anders Suendsön i Nees j Staalle sougen komb i rettee och haffde steffnedt hans grandhe Clemtt ibm for kost och terring i denne sag Klemett hannom foraarsagies. Thj handh er Andersies quindhes och hindies smaa börns farbroder, och medt hiembtingsdomme och laugtingsdombme moette frelsee sig sin faders odell och brugh paa forshreffne gardh Nees, som Clemett dem effter derris fader Ollis döedh wille formene. Der lagde forshreffne Anders fremb himbtingsdommee och laugtingsdomme, som bleff leest j forshreffne Clemttz neruerellsee, wdsteedh 1663. Förshreffne Andersies opshrifft paa omkoestningh i denne prosess belöeb 18.rixdaler 3 ortt, som jblandt söndtis w-billigt. Och bleff forshreffne Anders tillkiendt att Klemmett shall betalle honnom for himbtingsdomb, steffninge och laugtingsdomb och hans fortering och riesse thill laugtings tillsammell 9 rixdaler 1 1/2 ortt, och dett jndett enn maenedtz dagh, eller wduorderis som witterlig gieldh. Och forrelagt dem att retta sig effter domnene wnder straff och böder, som louen beffaller.

 

 

 

 

15) Olof Olsson har av Olof Reersson Green arrenderat 1/2 hemman Svanvik i Stala sn och där sått 8 1/2 tunna korn. Vid lagtinget sommaren 1663 återvinner förre arrendatorn Björn (Håkansson) sin arrenderätt till hela hemmanet Svanvik samt rätt att bärga dess gröda mot att han betalar Olof Olsson för hans utsäde med 2 rdlr per tunna. Björn (Håkansson) vill kvitta denna fordran mot de krav om rättegångskostnader, som han vill instämma Olof Reersson Green för, men tingsrätten dömer Björn att, såsom lagmansdomen bjuder, själv gottgöra Olof Olsson för dennes utsäde.

 

Biörnn i Suanwigh war steffnedt aff Olle Ollsön och beuistee medh hiembtingsdomb, att welbyrdig Olle Reorsön till Roesöenn, som eigier Suanwigh, motte raadhe dendh halffue gaardh i Suanwigh, att hennbyge till huemb handh wiellde, och feeste saa forshreffne Olle Ollsön dendh. Och Biörn steffnade sagen thill laugtingiett jn Junij 1663, och fich domb att raadhe gaaren till brugh aldtsammell. Och betalle dett saaekorn Olle haffde saaitt der samme förleden aar. Formendte nu forshreffne Olle, att effterdj Biörn beholdt gröen, att hand honnom siett saaekorn buerde betalle. Herimoedh suaritt beneffndhe Biörn i Suanuigh och bekindte, att denndh laugmandtzdomb lyder, att handh shulle nyde gaaren och gröen, och betalle dett saaekornn Olle Ollsön saadhe, och formendte handh Olle Reorsön haffuer hafft denne process medh hannom och thabt sagen thill laugtingett, hannom will Biörn haffue kost och terringh aff, och hannom will handh suare for frökornett Olle saade. Men forshreffne Olle begieritt domb i denne sagh. Saa efftersom louen beffaller, att domme och affsigter shall exiqveris. Och her bekendies aff Biörnn i Suanwigh, att laugtingsdom lyder, dett fröekorn Olle saadhe dett aar 1663 paa Suanwigh bör honnom betallies. Och Biörn beholde gröen och gaarenn. Thj dömbde wj, att Biörn som gröen beholdt och höstedt aff dhee halff niende thöndhe kornn Olle saade paa Suanvigh, handh skall betalle Olle Olssön saadandt gott kornn och saa megiet handh saadhe, dett aar paa Suanvigh, jnden 14 daghe, eller lidhe derfor wdworderingh aff hans boe, tou rixdaler för huer töndhe. Huadh Biörn haffuer Olle Reorsön till att tallee, steffne honnom louligen, som nu till dette thingh jche sheedt waar, och gaaes demb imellem som laugh förmaar.

 

 

 

 

16) Johanna Rasmusdotter i Hede i Myckleby sn och Jöns Persson (från Totorp ?, se 640216-8) bekräftar, att de ägt den odelsjord i Långeby i Stala sn, som de vid tinget 16/2 1664 sålt till Jöns Torbjörnsson och Olof Hemmingsson i Långeby.

 

For retien frembstoedh Johanndhe Rassmusdatter himmee j Hiee paa Ouroest, hoes hindhe stoedh och nu for retten Jens Torbiörnsön och Olle Hemminghsön j Langebye j Stalle sougen och himbliett hund dett kiöb hindies mandh soldhe hindies odelsjordh j Langbye ligendhe till forshreffne Jens (Pedher?) forgangen tingh j Herröedh dendh 16 februarij 1664. Ittem stoedh och nu for retten Jens Pedersön och himbliott dett kiöb hanns fadher soldhe sin hustruies (stuens?) moders jordh i Langebye och bleff giordt breff herpaa.

 

 

 

 

17) Olof Konradsson i Gunnarsbo med sin moder Elin Tollesdotter stämmer gårdbon Reer Helgesson och dennes broder Olof Helgesson i Kärra i Stala sn om odelsjorden i Gunnarsbo. Omtalas att Elin Tollesdotter är faster till Reer och Olof Helgessöner. År 1661 har Olof och Sven Konradssöner bytt 4 öresbol och 2 1/2 penningbol i Kärra mot lika stor lott i Gunnarsbo och för 4 riksdaler sålt överskjutande ägolott i Kärra, 6 1/2 penningbol, till Olof Helgesson. Ännu vägras dock Olof Konradsson att tillträda sin tillbytta jord i Gunnarsbo. Dom avkunnas ej eftersom Reer och Olof Helgessöner ej lagligen stämts.

 

Olle Konrottsön och hans moedher Ellj Tollisdatter komb j rette och haffde steffnedt Reor Helliesön i Guniesboe och Olle Helliesön i Kierree j Stalle sougen, for firre örboll iord hundh eiger i Gunesboe, som handh hindhe och hindies sönner haffuer giffuett j mageskiffte for jordh i Kierre, och klagiett handh faar jngen rettighedh aff dem. Herimoedh att suarre j rette stoedh forshreffne Reor och Olle Hellesönner och fremblagde jtt breff giffuen aff Pedher Andersön förrige sorrenskriffuer her paa Ouroest och laugrettedh wdsteedh 1661, dett formeldte, att denne Olle och hans brodher Suendh Conrottsönner haffuer mageskifft till Olle i Skiortorp firre örboll och 2 1/2 pengsboll jordh ligendhe i Stalle sougen i Kierre for firre örboll 2 1/2 pengesboll iordh handh jgienfich i Gunesboee j Staalle sougen, dertill haffuer Olle Hielliesön kiöbtt halff siuendhe pengeboll i Kierre och giffuitt 4 riexdaler for. Och her befandties, att diesee Conrottsönner ehr Ollies faarsöstersönner. Och sambtöchte nu for retten forshreffne Olle Conrottsön samme mageskiffte, sambt hans moedher, formendte att nyde samme jord i Gunesboe till brugs. Derom formendte dee Guniesboe folch, dee er jche louglig steffndt, saa kandh fordj om des brugh nu jche loulig dömmies. Och dee folch mödher som bor paa Gunesboe och bruger jordenn, naar dee nu loullig steffnies, da dömmies om des brugh, som lagh formaar.

 

 

 

18) Länsman Jöns Holst stämmer Olof Ambjörnssons i Trolltorp hustru Karin Nilsdotter för utfört osant rykte om, att länsmannens styvdotter Katarina Persdotter skulle ha fött oäkta barn i lönndom. Karin Nilsdotter med sin man och allmogen ber länsmannen om förlåtelse för ryktets spridande och

ger dennes styvdotter ett ärbart vitsord. Efter Karin Nilsdotters avbön återkallar Jöns Holst sin stämning. Som ryktets upphovsman anges torparen Helge Lassesson från Kollungeröd (se 630429-2).

 

Jehs Holdst lensmandh paa Ourost komb i rettee och haffde steffnedt en quindhe, Karj Nielsdaatter, Olle Anbiörnsens hustrue, for denndh slader eller röchte hundh wdförtt haffuer om J(e)nsis stieffdatter Cattrine Persdatter, som paa thingiett i Rörre i Staalle sougen, förgaangen aar 1663 tachetijssdag, bleff procederitt imoedh hindhe och i thingbogen widlöfftigen jnskreffuen, och fordrett endnu hundh saadandt shulle beuisies, eller lidhe och straffues effter louen som enn löijnerre. Herimoedh mödte nu forskreffne quindhe och hindies mandh Olle Anbiörnsön, och sagde dem jngen shiell eller sandheedh at wide om saadann snach, men dee baedh Jens Holst att handh willde ladhe sin tillthalle till hindhe (a)ffladhe och forladhe hindhe saadandt hindies lettferdtg tahle, och erböedh sig att willde dett ochsaa affbedhe hoes forshreffne Cattrine och hindis moedher, forskreffne Jensis hustru. Allmuen och laugrettedh baedh och forshreffne Jens att affladhe denne proses, att samme quindhe Karij Nielsdaatter (jc)he paa hindies ehre shulle beskiemmis, och denne sladder maa werre wdförtt aff shaarns folch, som jngen rett shieldh wiste herom att thallee. Thj jngen medh forshreffne Catrinne Pedersdaatter eller haffuer hörtt saadandt andiett end som een erlig pigge well sömmer och andstaar. Och derforre affstoedh och effterloedh forskreffne Jens Holest denne sagh och thillthalle wnder straff och bödher, som lauen melder mandhhelgebalchens 21 capitell. Belangende denne Hiellie Lasesön, som bor paa Kollungerödh march, som om denne sagh först loedh sigh lyde j denndh smedehuus, hanndh shall staa till rette for saadandt thallee.

 

 

 

 

19) Olof Simonsson i Kolbuxeröd pantsätter 4 öresbol i samma gård till Per Andersson i Kindalen för 37 1/2 rdlr. Såsom ränta på skulden skall Per Andersson inneha en änghage och en åker i norra delen av Olof Simonssons gård.

 

J rette komb Olle Simmensön j Kolbuxerödh j Rörre sougen paa Ouroest, och kiendties shyldig at werre rett witterlig gieldh Peder Andersön j Kindall 37 1/2 rixdaler, som handh hannom landt haffuer thill anden Olle Simmensöns gieldh medh at betallee, och till wnderpandt satte nu forskreffne Olle Simmensön till Peder Andersön firre örboll jordh hans odell j forshreffne Kolbuxerödh, och for rentten aff samme penge fich handh Pedher enn liden enghaffue, nor paa myren, och enn ager i norlöchen, at bruge jndtill Olle Simmensön betaller forshreffne pengee shaadieslöess. Fich dee breff herpaa.

 

Folke Almegius