ANNO 1664 dennd 12 decembris holties
allmindellige tingh paa Tiörnn i dend gaardh Rörra i Stiennkierche sougenn,
offuerwerrende Konngl. M:tz beffallingsmannd Suend Andersönn och meninge bönnder
paa Thiörnn, saadhe j rettenn Petter Dragmannd herrisdommer och alle sex
laugrettiesmenn.
1)
Kungöres beslut som fattats av 1664 års riksdag samt regeringens svar på
allmogens besvärsskrivelser.
Opleest Konngl. M:ts och cronnens
ressolution offuer derries vdshiethede suplicerede poester thiell forledenn
herredag i sommer, anno 1664. Och leest herredagsbeslutt fra senneste
herre(dag) 1664 forledenn sommer.
2) Förbjudes allmogen att hugga mer i egen skog än
vad gårdens nödtorft kräver samt skogsfogden anvisar.
Leest Konngelige ressolution om
odellsmends shoffue, att dem aff hiederiderenn eller shougwagterenn shall
wdwiesies och merchies det de behöffuer och haffuer for nödenn och jche
mierre wnder straff effter s(k)ougsordningen.
3)
Per (Kristoffersson) i Bö i Klövedal sn har enligt brev 6/4 1664 gården
Kolleröd i pant för 176 dlr. Såvida ej odelsmannen Anders Bryngelsson inlöser
panten skall han avstå sin gård till Per.
Peder j Böee komb i rette och haffde
steffnedt Annders Brönillsön, hannd och mötte och lagdies enn contragt
fremb, jiortt 1664 dennd 6 aprillj, att Peder haffuer samme Kolderödh j
panndt och derpaa forstragt 122 daller och siddenn betalldt i kongens
rettigheedh 20 rixdaler och enn nu shall betalle 16 rixdaler. Och formellder
contrachten, att Annders shulle betalle forshreffne Peder i denne höest
forshreffne pennge eller wigge bruggiett i Kolleröedh, huilchenn contract bör
weed magt at staae, och betaller jche Annders forshreffne Peder, da wiger
hannd gaarenn som contracten mellder.
4)
Allmogen har klagat över att grevens fogde Anders Larsson uppbär 9 mk årligen
i taga per kronogård, trots att kronan blott kräver 8 mk. Men eftersom bönderna
nu bekänner, att de under den danska administrationen erlade 4 1/2 rdlr eller
27 mk vart tredje år i taga, som motsvarar en årlig taga om 9 mk, finner
tingsrätten, att Anders Larsson ej påfört bönderna någon ny skatt.
Anders Larssenn, som er rigxdroest her
Peder Braes fougiett her paa Ouroest, gaff tillkiende, att der er aff allmuenn
supliceritt thill forledenn herredagh, att cronnebönder haffuer moe(s)t
giffue nij march söllff myndt aff huer gaardh for tredie aars thagge huer
tredie aar, och Kongelige mandat formeelder dem jchkonn 8 march at giffue. Saa
bekiende nu allmuenn, att j forrige fougders tiedh, då dette lannd war wnder
cronnen Dannemarh, gaffs aff huer gaard i tage huer tredie aar 4 1/2 rixdaler,
dee fieree daller thiell cronnen och dend halffue till fougdenn, och dee 8
march nu giffuies effter befallingh aarligen, ehr och i trj aar firre rixdaler,
saa Annders Laursönn dem herudj jntedt nyet haffuer paalagt. Belanngende
dennd opgieldh paa rixdaller er jchonn aff noglle opborenn jtt aar som almuenn
bekiende.
5)
Grevens fogde Anders Larsson har utmätt ett silverbälte om 11 1/2 lod och 1
kvintin (c:a 150 gram) hos (lagrättsmannen) Anond (Bryntesson) i Röra i
Stenkyrka sn för taga, som denne vägrar betala. Anond stöder sig på en
lagmansdom, som befriar honom från denna avgift. Fogden envisas likväl med
sin fordran och hotar att konfiskera bältet, om Anond ej återinlöser det före
jul.
Greffuens fougiet Annders Laursön
oplyste jtt söllffbeltte war 28 stöcher, wiegiet meedt remmenn xij*
loed j quintien, hannd haffuer panndtedt aff Anon i Rörre for thagepennge aff
Rörre 1659. Hertill suarritt Annon j Rörre, hand haffuer laugmandzdomb hannd
jngenn thagge bör giffue, menn haffuer sin panndt jgienn, dennd reter hannd
sig effter och jngenn pandt wiell löese eller thagge giffue, menn Annders
Larsön forrelagde Anon at löese siet belltte jnden juull, ellers förrer
hannd det till wdgiefft i siet regenshab thiell hanns öffrighed greffuen.
*
xij
= 11 1/2 (d.v.s. ett struket j är 1/2)
6)
Grevens fogde Anders Larsson klagar över, att Arvid i Häggvall vägrat
skjutsa. Bondens hustru har hävdat att de fullgjort sina skyldigheter till
kronan samt att deras häst är för ung för att bära en karl. Fogdens tjänare
har vidare ej vågat gå in till Arvid i dennes hus med mindre ”vi är fler
(ty) där vankas hugg”. Bonden döms att böta 7 mk för sin trotsighet.
Greffuens fougiet Annders Laursönn
haffde jndsteffnedt Arue i Haeuall for hannd negtedt at skydtze hannom med
greffuens pennge entenn for pennge eller lånn. Möette bundenn och sagde
hanns ögh årckett jndted. Menn lennsmandenn wandt, att Arues konne komb
jndtill Anders Laursön och sagde: ”Wj haffuer betaltt wår shatt och
shydtzpennge, och wj haffuer jchonn enn wngh ögh, denndh kannd jntedt berre
enn karll, och wj menner jndtedt att shydtze”. Klagiet Annders Laurs(sön)
att hanns tienner sagde samme thiedh i Haeguall: ”Jeg thör jndtedt jngaae
till Aruue wdenn wj ehr fler, der wancher hughd”, det wandt och Hanns Rasmusönn.
Bleff forshreffne Aruue thielldömbt att bödhe 7 march söllff effter
wdfarrebalchens 15 capietell, shier offtiger hanns forseellesee herwdj, da
straffies hiöijrre.
7)
(Lagrättsmannen) Olof Ivarsson i Myggenäs åläggs att betala sin piga Karin
Olsdotter hennes hela årslön, 4 dlr.
Karj Ollsdaatter steffnedt Ollee j Mögenees
for tuo aars lönn hund thiendte hannom. Hertill suarritt Ollee Jffuersön,
det hun rester shall hund faae, hannd loffuet hinde 4 daller om aarritt, dee
er miest betalldt, hannd shall betalle restenn jndenn kiöndesmis
neestkommende.
8)
Förre kaplanen Kristen (Jörgensson) på Tjörn kräver ersättning för den
stuga han byggt på Toröds gård. Olof Kristoffersson därstädes och Tore
Andersson från Halsbäck lovar att efter värdering av huset gottgöra
kaplanen.
Her Christenn förrige capellann paa Thiörnn
med Bahuus steffningh steffnet Olle Christoffersön, som nu bor paa Torröedh
i Kleffdall sougen, for enn stue och kammer hannd i contragten meedt Torre,
som boedhe för i Hallsbech, at her Christenn moette meedt sigh thagge der
hand flötte der fra, datterritt 1663 dennd 11 aprillj. Samme contragt ehr paashreffuen paa tingiet 1663 dennd 30
aprillj. Herimoedt war nu tillstedee forshreffne Ollee Christoffersön och
Thorre Anndersön, och bleff sambsteette meed her Christenn att samme husse
moette worderris aff laugfeeste menndh, huad dee da setties for, dett wille
Olle Christoffuersön eller Torre betalle her Christenn.
9)
Olof Larsson i Tångeröd stämmer sin granne Anders (Olsson) i Hövik för
hugg i armen med en lie. Anders döms att böta 7 rdlr för misshandel samt
att med lika stor summa ersätta Olof Larsson för lidande och läkarlön.
Olle Laursönn i Thangeröedt komb i
rette och haffde steffnedt hans grande Anders i Höewigh for Anders forledenn
sommer paa derries enger huogh Ollee meed en liöe lemster saar i sin aarmb. Möette
derjmoedh forshreffne Annders och kiendties gierningen och bleff affdömbt,
att Annders shall giffue Ollee for sin shaadde och lembster saar otte örttuger
och 13 march sölff, derj att quitte huis Annders betallt haffuer, sambt
Annders att betallee baadshierlönn och böedhe thiell sit hershab thill
Sundtzbye otte örtuger och 13 march sölff.
10)
Anders (Andersson) skomakare på Hjältebys mark har sommaren 1663 dräpts av
Olof Kristensson i Hjälteby. Skomakaren och hans hustru Gertrud hade beskyllt
Olofs fader Kristen i Hjälteby för stöld av får. I sällskap med bl.a.
Inge Andersson i Sörby i Valla sn uppsökte Olof Kristensson skomakaren i
hans torp en söndag efter högmässan. Efter en stunds hetsig ordväxling högg
Olof Kristensson skomakaren i magen med sin kniv så illa, att ”tarmarne
rann ut” Ett dygn senare dog den knivskurne. Dråparen är sedan dess
bortrymd. Några dråpsböter kan ej indrivas eftersom han saknat egendom.
Hans fader lovar dock att i mansbot giva änkan 4 tunnor korn.
Christenn Erichsön fougiet paa Sundtzbye
loeed i rette fordre den enche Giertru, som boede j itt huus weed Hielltebye i
Walle hoffuitsougen thiell Sundtzbye. Hund klagiet Christenns sönn i
Hielltebye Olle haffuer meedt kniff drebt och j hiellslagiet hindies mannd
Annders shoemager forleedenn sommer 1663. Herimot war tillsteedhe Christenn i
Hieltebye och klagiet sig, at hannom well ehr widende, att hanns sönn giordhe
denn gierningh och rymte strax och haffde huerchenn kleder meed sig eller
pennge. Herom kalties windiesböör. Rasmus i Röedh wanndt att
hand hörde weett Walde kierche forgangenn sommer, komb forshreffne Anders
Anndersönn shoemaager och Christenns sön i Hieltebye Ollee wdaff
kierchegaarenn, och sagde Olle till Annders: ”Det shall du betalle förste
min hoesbund kommer hiemb, at du sagde thiell prestenn, at dinne faar kom jnd
meed min faars faar om afftenn och komb jche wd jgienn“. Inge Anndersönn i
Sörbye kom j rettee och wandt, att samme söndagh Annders shoemager och Ollee
kom hiemb fra kierche, komb der buudh effter hannom och hannd gich offuer meed
Christenns sönn thill Anders shomagers huus, da komb shoemageren wd och sagde
”Minne siör er jeg aff meedt“. Da sagde Christens sönn Ollee: ”Du
haffuer shyldt oes for demd“, menn Anndersies konne shiendte och thyffted
dem. Da thoug Olle enn kiep och wilde slagiet hinde och Ingee hindritt dem,
och saa gich Ingee och Christens sön Laurs paa wiejen adh Hielttebye, och
Niels Iffuersön aff Fiellebroe och Christenns anndre sön Olle stoedh jgienn
och wilde gaae, da sagde shomagerens konne: ”Saa gach nu dieffuellen i wold,
din thiuff” saa wennde Olle sigh och tough enn kiep och wilde slagiet hinde.
Da suarritt hindies mannd shoemagerenn, som stoed der nogiet
i fra: ”Sla hinde jndtedt, din gaffuell tiuff”. Da bleff Olle wredh och
drog sin kniff och sögte shomagerenn och stach hannom i sin bugh och hanns
tharmer wdrendtee, och hannd leffuede natt och dag offuer, saa döde hannd.
Herom giordhe de derries edh. Ligge saa wanndt Guner Suendtzenn, som boer i
Agers march, att hannd hördee och saa aldt det som Inge Andersön haffuer
wunditt i denne sagh. Forshreffne Olle, som gierningenn giordhe, er rymdt for
sagen och her siggis hannd er döed. Och haffde huerchenn i boe eller goedtz,
hustrue eller börnn. Dennd dödies hustru formeendte fader adh dennd hindies
mand drebte, nemblig Christenn i Hielttebye, aruett sin sönn och hannd
derforre att suarre hinde. Menn effterdj her jche beuistis, att Christenn (i)
Hielttebye arffuett nogett effter dend sönn Olle, som stach shoemageren j
hiell. Men her er thiuffll wdj denne sagh, om drabtmanndenns böder och saghörre,
forligties Christenn i Hielttebye medt enchenn effter dend döde, att giffue
hinde fierre tönder kornn, 2 dette aar och dee 2 i neestkommende höest, och
dermed forligtt.
11)
Befallningsmannen stämmer Olof Andersson i Häggvall för att denne lägrat
sin hustru före vigsel. Lägersmålet har ägt rum på Margareta Hvitfeldts gård
Hövik. Därför delas utdömda böter
mellan henne och kronan.
Olle Anndersönn hiemmee i Haeguall
steffnedt aff cronnens beffallingsmand Suennd Anndersönn for hanns segt och
sagörre, hannd besoff hanns hustrue för hannd fich hindhe till aegtte. Mötte
Olle och bekiendhe, att saadannd sheedhe i Höewig paa fru Margrette
Huidfaeldtz grundh i hoffuittsougnitt Walde och Olle meedh sin hustrue boer nu
paa cronnens gaardh Haeguald. Thj dömmies hannom till att bödhe nij rixortt
effter kongellige mandatt och samme böder, heltenn till cronnens
befallingsmannd att leffuere och heltenn till fruen paa Sundtzbyee.
12)
Per Kristoffersson i Bö i Klövedal sn söker inbörda den del om 6 öresbol
i samma gård, som Lars Helgesson sålt till Margareta Hvitfeldt. Käranden
vittnar, att hans fader Kristoffer var broder till Lars Helgessons farfar Nils
och menar sig därför vara närmaste bördeman. Tingsrätten hävdar dock,
att Lars Helgessons gårdsdel tillkommer dennes barn, som med sin moder
innehar brukningsrätten. Dessutom erinras om, att Margareta Hvitfeldt har
testamenterat all sin egendom till svenska staten.
Peder Christofferssönn i Böee i
Kleffdall sougen komb i rette medh Bahuus steffning och haffde steffnedt
welbyrdig fruee Margrette Huidtfeeldt till Sundtzbye for sex örrisboll jordh
hun haffuer kiöbt aff Lars Hellesönn i Böe. Herimoed at suarre mötte salig
Lars Hellesöns hustrue paa hindies biörns wigne och sagde, fruen haffuer
giffuett hinde och hindies börnn breff att ny(d)e samme odell till besidelsse.
Menn Peder miendte, der sidder enn w-shyld manndh Asmunnd i brugh paa samme
gaardh, dennd ehr Peders meningh att werre nermer till det odell, tj Laursies
faderfader waar Niels, broder thiell Peders fader Christoffer. Menn
forshreffne enke effter Laurs och hindis börnn ehr neest dett odell paa dennd
grenn, och forshreffne Peder Christoffersön haffuer sin odell paa sin
faedernne grenn, dett formelder odellsbalchens 2 capittel. Menns fruen haffuer
jiffuett
sin jord och ald hindies jordegoedtz till
konngen i Suerrig effter hindis döedh, det bekiende nu hindis fougiett
Christen Erchsönn.
13)
Erik (Helgesson) i Kuballe och Reer (Nilsson i Bäckevik) på Lyrön i Tegneby
sn stämmer Helge (Nilsson) i Krogsdal om odelen i Krogsdal och Brevik. Helge
har föregående dag varit vid tinget men gått hem innan målet uppropats.
Errich i Koballe i Stiennkierche soug(en)
och Reor paa Lyr komb i rette och haffde steffnedt Hellie i Kroxdall for
odellj i forshreffne Kroxdall och Breuigh, och forgangen thingh war
forshreffne Hellie och steffnedt, hannd wor her i gaar weed thingiett och gich
bort for hannd bleff fremkaldiett, thj shall hannd bödhee j march sölff
Kongl. M:t saghörre, och sin wederpartt j rixdaler i koest och thaeringh, och
forrelagt at mödde till neeste ting hereffter holdies.
14)
Per Krabbe till Olsnäs har enligt brev 21/4 1664 för 800 riksdaler köpt Åkerviks
gård av kyrkoherden Henrik Jörgensson på Hisingen och dennes hustru Boel Måneskiöld.
Dessa makar har senare samma sommar avlidit utan gemensamma bröstarvingar.
Som Boel Måneskiölds arvinge kräver Per Måneskiöld till Vese att erhålla
resterande köpeskilling 500 riksdaler av Per Krabbe, vilket denne gärna
erbjuder sig att betala, om Per Måneskiöld kan återskaffa gården dess
skattefrihet, som fråndömts den vid tinget den 6/5 1664. Trots att Per
Krabbe först den 7/5 1664 betalt de första 300 rdlr på gården, nekar han
sig ha känt till den dom, som fallit dagen innan, vid en förrättning där
han själv varit närvarande. Vid skiftet efter Henrik Jörgensson och hans
hustru har makens arvingar utlösts med lösöre, medan hustruns arvingar
tilldelats hela skuldfordringen om 500 rdlr hos Per Krabbe. Målet uppskjuts
och skall upptagas vid nästa ting, om parterna ej dessförinnan kan ingå förlikning.
Dessutom kräver kronan 110 rdlr och 3 mk i resterande skatt av den kronogård
Hede, som olagligt brukats under Åkervik (se 640506-5). Per Måneskiölds
yrkande, att han ej förmår betala denna skuld med mindre Per Krabbe fullföljer
köpekontraktet för Åkervik, ogillas av tingsrätten.
Welbyrdig Peder Maanneshioldh till Weesöe
gaard kom i retee och haffde steffnett welbyrdig Peder Krabbe till Ollsnees
for dend gaardh Agerwigh hannd forledenn föraar dennd 21 aprillj 1664 haffuer
kiöbt aff her Hendrich paa Hiessinngh och hanns hustrue welbyrdig Boeld
Pedersdatter och wdloffuet 800 rixdaler for, och der paa betaldt 300 rixdaler,
som breffuett formelder welbyrdig Peeder Maaneshioldh i sitt shrifftlige
forseet att samme kiöb burde staae weed magtt alligewell welbyrdig Boll
Pedersdatter nu er dödh, saa er hannd och hanns medarffuinger arfffalden
thill dee reesterende penge 500 rixdaler, som hannd formendte Peder Krabbe bör
betallies. Herimoed at suarre mötte forshreffne Peder Krabbe och i siett
shrifftlig forseett formendte, att dersom salligh velbyrdig Boeld
Pedersdatters arffuinger holder och shaffer hannom samme gaard Agerwig frj
frellsee seedegaard, tj der er gangenn himbtingsdomb siddenn hannd giorde
dennd forhandling met welbyrdig Boll Pedersdaatter och hindies mand her
Hendrich, att gaaren Agervig shall agtis for w-frijmannds frelse goedtz, det
weeste hand jche, derfor kannd hannd iche holde siet kiöb, men dee forstragte
300 rixdaler aff hannom formenner hannd att nyde Agervigh i pandt for, till
dee pennge hannom jgenn betallies. Bleff opleest och paa det breff shreffuen
som ehr giortt om forshreffne panndt och kiöb paa Agervigh, att de 300
rixdaler aff Peder Krabbe er leffueritt paa forshreffne kiöeb dennd 7 maij
1664. Och her befandties att dommen om Agervigx w-friheed er dömbt dennd 6
maij i dee dage cronens beffallingsmannd som dommen haffuer forhueruett,
fordritt aff salligh welbyrdig Boell Pedersdatters arffuinger desse welbyrdige
mennd paa kronnens wigne for dennd kronegaard Hiee, som brugies wnder Agervigh
noglle aars resterende rettigheed, belöb 78 rixdaler, 2 1/2 march, greffuens
fougiett effter jorrebogen 19 rixdaler j marh, cronnens lensmand fordritt och
resterende rest 21 rixdaler 5 1/2 march, det formenndties att burde strax
betallies. Hertill suarritt welbyrdig Peder Maanneshioldh, att hannd weed
jngen middell att betallee forshreffne pennge eller kongellige reest, wdenn
aff dee pennge der rester hoes Peder Krabbe paa det kiöb hannd haffuer giortt
om Agerwigh och resten aff samme penge hannom och hanns arffuinger nu strax
betallies. Menn welbyrdig Peder Krabbe formendte och begierritt sagenn opsatt
till neeste tingh, tj hand jche er nu weed penge till meedh formeldties jche
breffuett om Agervigh er sluttedt naar restenn af pengene shulle leffueris,
och der hannd leffueritt dee 300 rixdaler paa samme gaardh, da wiste hand jche
att dennd domb neeste dagenn tillforne, som war dennd 6 maij, bleff slutett om
Agervigs w-friheed. Her bleff och beuist med herridtzdommers paa Hiessing, som
var paa shiffte effter her Hendrich paa Hissingh forledenn neste sommer att de
500 rixdalers reest hoess velbyrdig Peder Krabbe er som löessörre deelt j
mellom sallig her Hendrihies arffuinger derres quota ennhuer, det haffuer
welbyrdig Peder Maaneshioldh och hanns arffuinger effter welbyrdig Boell
Pedersdatter dem betalldt, och det jgien i forshreffne 500 rixdaler agter att
bekomme. Formedelst slig berö(r)de omstende, och i denne sag nogen
tuillffsmaall jndfalder, er sagen optagenn jndtill neeste thiengh holdies
jgien inden waaren, dersom forshreffne welbyrdige goede meend om forshreffne
sagh iche kannd forennis, shall dee daa faa doemb, j midler tid och meed
allerförste haffuer de velbyrdige goede meennd velbyrdig Boell Pedersdatters
arffuinger at betallee velsagte kronens beffallingsmand dennd resterende
rettigheed saa frembt cronnens rettighedtz reest iche shall sögies aff denn
sallig fruies jorregoedtz.
15)
Sören Sörensson i Marstrand har fordran i Boel Måneskiölds dödsbo. Denna
skuld skall betalas av hennes man Henrik Jörgenssons på Hisingen arvingar.
Söffren Söffrenssenn aff Marstrand weed
beuis aff Marstranndtz roedstuee loed kreffue sallig velbyrdig frue Boell
Pedersdaatters arffuinger nogre penniger effter sin jngiffne riegning sallig
welbyrdig fruies arffuinger, att denne gieldh er paa shiffte effter sallig
Boell Pedersdatter hennlagt, att hindies hoesbund sallig her Hendrichkies
arffuinger dem shall betallee.
16)
Olof (Ambjörnsson) i Dyreby, Anders (Simonsson i Hovlanda. se 650112-16), och
(änkan efter Per Vilhelmsson d.ä. i Toftenäs) Kerstin Jonsdotter i Burås,
stämmer (lagrättsmannen) Anond Bryntesson i Röra i Stenkyrka sn om 10 rdlr
i bärgarlön för en tunna olja, som de funnit och levererat till dåvarande
strandfogden på Tjörn, Anond Bryntessons fader (Brynte Bamsesson) för ungefär
20 år sedan. Anond erkänner, att han på faderns vägnar mottagit tunnan i
Toftenäs men ej utlovat bärgarlön. Vidare vittnar han, att oljan levererats
till Bohus slott och att ingen bärgarlön utbetalats. Eftersom det råder
tvivel om, om oljan verkligen inlämnats, lovar befallningsmannen att gå
igenom sin företrädare Jakob Nörings räkenskaper. Denne var nämligen
slottskrivare på Bohus innan han blev fogde över Orust och Tjörn.
Anon Bryntesönn i Rörre steffnedt aff
Annders (!) i Dyrrebye och Kirstj i Buraas for 10 rixdaler i biergelönn for
enn thiönde ollie dee bergede i siöenn och Annon hendte ollien fra dem och
louett dem dee 10 rixdaler i biergelönn. Mötte Anon och sagde, hanns fader
var stranndfougiet da ollien bleff bergett, hand jche wed retter ennd ollien
bleff fört till Bahuus, der bleff jngen bergelönn giffuen, och jngenn bergelönn
haffuer hannd vdloffuet och det ehr well 20 aar siddenn. Dennd quinde Kierstj
i Buraas j jtt breff shriffuer och winder, att samme tönde ollie bleff aff
Anon annammiett i hindies huus, som hindies mand (och?) Ollee i Dyrrebye
bergede i siöenn. Lennsmanden Hands Madtzön vanndt att Olle i Dyrebye och
de, der bergede ollienn, offte haffuer klagiet for hannom att de fich jngen
biergelönn. Anon s(w)or sin hiöijeste edh, hannd iche weed hanns fader fich
nogen bergelönn for samme ollie och eij wed hannd huor denn bleff aff, menn
ollienn som sögies att, laae i Tofftnenees paa Tiörnn, det maa forshreffne
quinde Kierstj Jonnsdatter beuisse huor dennd bleff, for hun kreffuer hannom
bergelönn. Beffallingsmanden suaritt hertill, ehr ollienn kommenn thiell
Bahuus saa maa well findies j sallig Jacob Nörrings rigenshab, som först war
slodtzshriffuer och siden fougiet her paa Ouroest, dee riegenshabees copie
will hannd forfarre i rigenshabernne, findies det der, saa er Anon frie.
Suaritt Anon, hand veed jche om Jacob Nörrinng fich denn eller eij.
17) Anders (Toresson) på Kälkerön stämmer
Lars Olsson i Valsäng, men denne kommer ej till tings.
Anders paa Kiellheröedh kom i rette och
haffde steffnedt Lars Ollsön i Huallsengen och hannd jche möette, tj bör
hand bödhe steffnefald.
18) Ivar (Olsson) i Tyft i Stenkyrka sn
krävs för två års skatt för gården Siröd, där han tidigare bott. Ivar
(Olsson) klagar över sin fattigdom, men tingsrätten erinrar om, att enligt
regeringens beslut år 1664 skall ingen bonde på skattegård förskonas från
resterande skatt.
Iffuer i Tofft i Stiennkierhe sougen waar
steffnedt for tou aars shatt och rettigheed till cronnen aff dennd
shattegaardh Siröd 1661 och 1662, hannd der boede. Forshreffne Iffuer möttee
och war fattig och haffde jndtedt att betalle, begieritt att mott forshonies,
menn Kongellige beffalling 1664 forbyder jngenn tingsvinde att skall giffues
for shatteebönders gaarre, ej shall /?/
shattenne som kiendties odeleett.
19)
Nils Asmundsson i Bö i Klövedals sn är stämd för att han avvikit från
sin drängtjänst hos (grevens länsman) Johan Olsson. Drängen kommer ej till
tings.
Johann Ollsönn steffnedt Niels Asmundsönn
i Böe /?/
for loff er
gangen aff hanns tieniste, forshreffne Niels jche /?/
shall böde steffnefaldh, 3 march.
20)
Sannolikt ett mål om bruten drängtjänst.
J ligge maadhe ennchenn i Baesteröedh
for 2 aars /?/
ssambt Laurs Toersön i Huallsenngh och
/?/
boer hoess hannom.
Att detta således på offwanskriffne
heemtingen/?/
skäärskådat, ransakat och affdömbt,
till witten /?/
wåre egne hender och wahnlige signeters
bekreff /?/
ut supra.
Ett marginalpapper om 3 centimeters bredd
täcker originalhandskriftens högra sida, varför mål 18 - - 20 ej i sin
helhet kan tolkas.
|