Ting i Kållekärr i Stenkyrka socken 9 maj 1665

 

ANNO 1665 den 9 maij höltz åter tingh j den gårdh Kollekier på Tiöhrn, öfwerwarande crohnones befallningzman wälbetrodde Swän Andersson, sampt häradzdomaren Petter Draghman och nembdhen, medh lenssmannen Hanss Rassmusson.

 

 

 

 

1) Helge (Nilsson) i Krogsdal har hotat sin gårdbo Olof (Nilsson) med kniv på Olofs loge samt därefter slagit omkull honom på gårdsplanen, varefter Olof sökt skydd i sin stuga. Helge beklagar sig ha varit drucken och förskonas till 2 rdlr i böter.

 

På samma dagh hadhe Oluf j Krogzdhall j Steenkyrke sochn jnstämbt Helge jbidem, för det han hadhe wellat stucket honom medh een knijff på hanss egen ladlofua. Här emot till att swara mötte förbemälte Helge för rätten, men nekade sigh hafua draget knijff till honom. Doch förmedelst dhen twist dhe sin emellan hadhe för någre tagepenningar, som Helge hade gifwit till bemälte Oluf, och doch icke åthniöth sin taga, då gick Helge j sin druckenskapp på ladhlofwen in till Olle och fordrade af honom igen sine penningar, men bemälte Olle sigh dertill eij wille beqwämma, hwarföre stötte Helge Olav omkull, och sedan gick dherifrån tillbakarss. Häremot swaradhe Oluff, at bemälte Helge hadhe sin knijff dragen, sedhan hanss folk hadhe taget honom medh gewalt af ladhlofuen, då gick han medh knifwen och skrek på gården, intill dess dhe omsijdher fingo honom in uthi stugun, elliest hade bemälte Helge giort Oluff skadha, men effter herom inge wittnen befanss, hwem först härtill war orsaken, eij heller kundhe bemälte Helgie sigh för slijkt knijffdragande emot bemälte Olle eij vndangå eller sigh widh edh at frijwäria, men föregaf sigh wara drucken och icke wijste hwadh han giorde. Altså blef emellan begge jnstembdhe twistige pärsoner sålunda afdömbt her af rätten som föllier, att bemälte Helgie skall plichta för det han drogh sin knijff emot Oluff och stötte honom omkull, till Kongl. M:t och chronan nembligen 2 rixdaler, men så frampt bemälte Helgie kommer offtare igen medh slijkt klammereij, anten dedh skeer medh ordh eller gerningar, då skall han wara tillförtenckt at bötha ett paar oxar till crohnan, och såledess denna derass träta för denne gången wara vphäfwen.

 

 

 

 

2) Helge (Nilsson) i Krogsdal har övertagit kronojord i gården av sin gårdbo Olof (Nilsson). Befallningsmannen frågar Olof med vad rätt han låter utarrendera kronans jord. Målet uppskjuts till nästa ting.

 

Helge i Krogzdahl hadhe instämbt Oluff jbidem, och honom tilltahlthe för någon croneiordh j bemälte Krogzdahl, som Olle skulle hafua bortfäst till förbemälte Helge, hwartill crononess befalningzman, ehrligh och wälförståndigh Swen Andersson, bemälte Oluff tilltahlte, huru han kommer till at bortfästa crohnones iordh, och han nu straxt sigh derpå wille förklara, bemälte Olle refererade sigh in på witnessbördh till nästa tingh, dermedh skiötz detta opp.

 

 

 

 

3) Olof Jerpsson från Kållekärr har klagat inför landshövdingen Harald Stake över att länsmannen Hans Rasmusson har uttaxerat två kor av honom för resterande skatt 1658 - 59 - 60. Landshövdingen har 3/4 1665 förskonat bonden från detta skattekrav. Eftersom Olof Jerpsson dessutom resterade på 1664 års skatt , har länsmannen lagt kvarstad på bondens gods innan han flyttat till Inland. Olof Jerpsson infinner sig ej eftersom han menar sig vara instämd till fel domsaga. Målet uppskjuts till nästa ting (se 660201-7).

 

Ehrligh och wälförståndigh Swen Andersson praesenterade uthi rätta en supplication, som Olle Jeppesson af Kollekier hadhe länssmannen Hanss Rassmusson hooss Hans Excellentz och gouverneuren herr Harall Stake klageligen angifwit, för twenne kiöör, det lenssmannen skall hafwa honom ifrån pantat för inneståendhe skatte för anno 1658, 1659 och 1660, som Kongl. commissarier hafwa å Kongl. M:tz wägnar widh sidsta commission j denne landzorted efftergifwit, medh mehra dess innehåldh. Item praesenterade herr befalningzmannen Swän Andersson uthi rätta Hans Excellentz herr gouverneurens wälborne herr Harall Stakes ankombne breff, daterat Öijerödh den 3. aprilis anno 1665, altså hafuer Hans Excellentz oppå bemälte supplication sigh sålunda förklarat, at bemälte bondhe, benämbdh Olle Jeppesson, för bemälte frambfarne åhren skall för innestående resterande skatter och vthskylder alldeless wara förskonat före och frijkallat, sampt der hooss sine creatuur at af länssmannen igen lefwereras, medh annat mehra bemälte herr gouverneurens bref innehåller och förmähler. Item ett annat missiue af Hanss Excellentz uthgifwen och befalningzmannen tillskrefwet, daterat Öijerödh dhen 12. aprilis 1665, hwarutj befinnes och förmält blifwer angående det klagemåhl som bemälte bonde Olle Jeppesson öfwer länssmannen ingifwit hade, dedh skall wijdh laga tingh derom ransakass, och dem emellan begge parterne at sententzieras, men så frambt det bewijsess at bemälte bondhe Olle Jeppesson nogot obewissliget bemälte länssman hadhe tillagt, då skall han derföre plichta effter lagen. Länssmannen Hanss Rassmusson bewiste medh tree laghfaste män, nembligen Trullz j Sörby, Helge j Krogzdahl, Mattiss j Kollekier, at han hafwer warit dher j gården och giordt arrest på bemälte Olle Jeppesson, at han icke skulle draga bort till Inlandh, för än han hadhe giordt richtighet för sigh, och swarat bemälte Hanss Rassmusson till rätta för det andragandhe beswär och klagemåhl han hadhe giort emot bemälte lenssmann. Noch framladhe befalningzman wälbetrodde Swen Anderssonn Hanss Excellentz och gouverneurens wälborne herr Harall Stakes uthgifne citations zedell, hwarutinnan Olle Jeppesson änteligen påläggiess till detta tingh at möta och swara till sitt klagemåhl, som bemälte länssman bewijste medh twenne män, Clemmet Biörnsson j Heggewaldh och Olle Torkellsson j Kijhl, bemälte Olle Jeppesson medh fempte steffne at wara jnciterat, hwilken stembna effter landsleijebalkens 23 capitel icke bör spillass. Förbemälte Oluff Jerpsson mötte nu häremot icke för rätten at stå och swara bemälte länssman Hanss Rassmusson, doch så wijda widh sin zedell befalntngzmannen wälachtat Swän Andersson tillskrefwen, och gaf till orsak icke lagligen wara citerat, men dersom bemälte länssman Hanss Rassmusson hadhe honom något at tilltahla, då at sökia honom widh sitt wärnetingh. Män länssmannen häremot tillbiuder sigh, och der hooss will lagligen bewijsa hanss krafd wara lageligen och richtigh, sampt dess för uthan bewijser befalningzmannen medh anno 1664 åhrs restantz, at Olle Jerpsson ähr skyldigh uthi extraordinarie räntor af en fierdepartj 3 daler 15 öhr silfwermynt, och alldenstundh lagen tillhållee, det bemälte Olle Jerpsson bör swara här till crononess jnneståendhe skatter och rättigheet, som han hafwer påbodt och bewohnat, för den orsaken skuldh påleggess honom at möta till nästa tingh och åthniuta hwadh rätten förmåhr j detta måhl.

 

 

 

 

4) En piga hos Jörgen (Andersson) i Habborsby har förlorat en tröja, som senare återfunnits hos en piga hos Simon (Olsson) i samma gård. Målet uppskjuts eftersom tröjans upphittare, Jon skomakare i Krommeröds hus ej inställer sig vid tinget.

 

Trullss j Söörby hadhe jnstämbt Simon j Habborssby, som Jörgens piga ibidem hadhe mist och tapt een tröija, som sedan befanss hooss bemälte Simons piga. Parterna mötte och war tillstädess, män såsom Jonn skommakare j Krommer huuss icke war tillstädess, eij häller läth han lysa sitt laga förfall, som tröijan seijes skall hafwa funnet, dy ähr skommakaren blefwen tilldömbt at plichta stemnefall 1 mark sölff effter lagen, och doch likjwähl möta till nästa tingh, doch efftergifwit effter han faller uthi brått.

 

 

 

 

5) (Förre länsmannen på Tjörn) Dinnis (Jönsson) i Gunneby stämmer Mats (Markusson) i Kållekärr för att denne förstört Dinnis' hatt. Efter en tvist i Mats' stuga om en beteshage som Mats upptagit i samfälld utmark, har Dinnis och Mats kommit i slagsmål. En son till Mats har skilt kontrahenterna åt och tvingat ut Dinnis ur huset. Kvar i stugan låg hatten, som Mats före återlämnandet högg sönder med yxan. Mats beklagar sig ha varit drucken och erbjuder sig betala hatten med 1 rdlr, varmed parterna förliks.

 

Framkom för rätten Dinness j Gunneby hwilken hade låtet incitera een bonde benämbdh Mattiss j Kollekier för slagzmåhl och feijl han hadhe giordt på hanss hatt, och uthi rätta inlade sitt jnlegg, anlangandhe Dinness hatt, som bemälte Mattiss skall hafwa sönderhuggit medh en yxa, hwilket skedde uthi Mattiss eget huuss och stugu. Her emot mötte bemälte Mattiss och suaradhe sigh icke neka kundhe det han hadhe sönderhugget Dinnises hatt, men föregaff sådant wara skedt j hanss druchenskaap, män begärade hatten at betahla. Orsaken dertill gaf bemälte Dinness, förmedelst een discours dhe hade om een haga, som Mattess hadhe intaget af fällidzmark och egendomb, och dheröfwer kommo j slagxmåhl på lofftet, widh detta skedde kom Mattiss sohn på låfftet, och fick bemälte Diniss uth ifrån Mattiss och neder uthi Mattises egen stugu, då grep Dijniss i Gunneby till en yxa, som lågh på gålfwet, men Mattises sohn badh honom för Gudz skull läggia yxen ifrån sigh, den andra icke wille, altså grep bemälte Mattises sohn uthi medh bemälte Dinniss, och sålunda fick yxan ifrån Dijniss, och så fördhe dhe honom dermedh uth på gården, at han skulle gå hemb till sitt, men Dijniss qwarlembnadhe hatten effter sigh j stugun hooss Mattiss, doch omsider bekom Dijnness sin hatt igen, då war hanss hatt j medler tijdh blefwen sönderhuggen medh någre hugg, som bestodh j 7 hååhl. Begge desse ofwanbemälte parter blefwo förlijkte, at Mattiss j Kollekier skall gifwa Dijnniss j Gundeby för dhen skade han fick på sin hatt 1 rixdaler, och dermedh wara godhe wänner och wäl förlijkte j detta måhl.

 

 

 

 

6) Björn Jonsson i Svanvik i Valla sn uppbjuder den jord som han för 12 rdlr har i pant av Olof Jakobsson i Stenkyrka sn, arvingarna till lösen.

 

Framladhe Biörn Joensson j Swanwijk ett pergamentzbref på nogon iordh han hafwer uthi pant af Olle Jacobsson i Steenkyrkia sochn, nembligen för 12 rixdaler länte penningar, hwilket Biörn nu j dagh här för rätten samma jordh arfwingarna till lösen emot sine uthlänte penningar förste gången låter vpbiuda.

 

 

 

 

7) Beslutas om tjänstehjonens löner. En dräng, som klarar alla manssysslor på gården, skall ha 9 dlr i årslön, medan en dräng, som blott klarar enklare sysslor skall ha 6 dlr. En ”isse? Gåsse” får nöja sig med kläder till sin nödtorft. En tjänstepiga, som klarar de flesta kvinnosysslor, skall ha 4 rdlr om året, medan en kokerska eller husföreståndarinna premieras till 5 rdlr i årslön.

 

Effter Kongl. förordningh om lego- eller tienstejohn, bleff afftahlt här widh tinget, hwadh en fulkommen drängh, som kan giöra harff och plogh medh annat mehra, som till gårdz bruk fordrar och tienar, skulle hafua om åhret. Bleff härom sålunda slutet, att en fullkommen drängh skall hafwa uthi penningar 9 daler sölfwermynt, eller och der emot kläder, skoor och strumpor. Een drengh, som icke kan giöra något fullkommet arbete, utan hugga, tröska, eller kiöra till skogz, bleff afsagt at han skall hafwa 6 daler silfwermynt, eller och der emot kläder. Een ysse gåsse skall allenast hafwa så många kläder, som han effter nödtorfften fordrar och icke mehra. Een legopijga som kan bryggia och backa, wäfwa och spinna, skall hafwa om åhret till löhn 4 rixdahler, eller och der emot gångkläder. Een kocke eller stugupiga skall hafwa till åhrslöhn 5 rixdaler.

 

Folke Almegius