Ting i Lalleröd i Tegneby socken 11 maj 1665

 

ANNO 1665 den 11 maij höltz allmenne tingh på Oroust j Tegneby sochn j den gårdh Lallerödh, öfwerwarandess chronones befalningzman ehrligh och wälförståndigh Swen Andersson. På samma tijdh satt uthi rätten heradzdomaren wälachtat Petter Dragman, medh sex edswohrne laurätzmän på bemälte Oroust, nembligen Anderss j Smeby, Jöns j Tohrssby, Östen j Stahle, Östen j Herlöcke, Anders Nillsson j Giögezäter, medh länssmännerne Jönss Hålst och Hanss Matzon, och menige allmoge, som widh den tijdh wohre försambladhe.

 

 

 

 

1) Kungöres ny skogsförordning om växande skog och nyplantering, utfärdad 29/8 1664.

 

Iblandh annat samma dagh war at förrätta, bleff opläset för allmogen Kongl. M:tz allernådigste uthgångne stadga och ordningh om skogarne j rijket och dess vnderliggindhe provincier, huru dhesamme häreffter skulle blifwa af äganderne j acht tagne, sub dato Stockholm den 29 augusti anno 1664. Kongl. M:tz stadga öfwer allahanda bärandhe skogzträän j rijket och dess planteringh, de dato Stockholm den 29 augusti anno 1664.

 

 

 

 

2) Kungöres stadga om jakt av allehanda vilt, utfärdad 29/8 1664.

 

Item Kongl. M:tz vthgångne stadga om jachter, diurfångh, och fogellskiutandhe, daterat Stockholm den 29 augusti anno 1664.

 

 

 

 

3) Kungöres plakat om mått och vikt, daterat 10/3 1665.

 

Kongl. M:tz allernådigste uthgifne placat om allahanda mått och wicht, daterat Stockholm den 10 martij anno 1665.

 

 

 

 

4) Kungöres plakat om tobakskompaniet, daterat 19/3 1665.

 

Kongl. M:tz placat om tobaakzcompagniet, de dato Stockholm dhen 18 martij anno 1665.

 

 

 

 

5) Lars Jörgensson i Toggestala stämmer sin granne Lars ( Persson) i Haga för att denne ej håller det avtal om kvarndammens uppdämning, som slutits vid föregående ting (se 641215-9). Lars (Persson) menar, att hans granne och hälftenbrukare, komminister Vincent (Knutsson) i Vasseröd, är medansvarig och skall instämmas. Slutligen enas parterna om att vidmakthålla sitt ingångna avtal.

 

Larss Jörgensson j Toggestahle hade stämpt Larss j Hafwa, som widh sin skrifftelige jnlaga hadhe sigh öfwer honom at beswära, förmedelst han icke hafwer welat effterkomma den affsicht, som emellan dhem begge ähr slutet för tingzrätten vthi Hofwa j Tengneby sochn den 15 december anno 1664, och satte derföre nu utj rätta, om han icke nu så wähl som tillförenne böör at betahla honom hanss lijdne skadha, nembligen på hanss korn, dess skadesslydellsse på 1/2 tiugh korn, 2: 30 lass höö, som han bekomb ringare j åhr ähn j fiohl förmedelst watnet stodh der öfwer, för det 3: hanss muhlbeete som hanss booskap igenom watnes stemningh icke kunde få sin föda förr ähn j förleden wåhr watnet föll af, för det 4: hanss röör och säff, som j watnet och på landet stodh, nembligen j det ringaste sex träfwar, som till hanss husetz reparation blef honom af tagen medh mehra dess innehåldh, sub dato Tokestahle den 11 maij anno 1665. Här emot comparerade bemälte Larss j Hofwa och förmente han icke allena för sin egen perssohn till bemälte Larss Jörgensson j Tockestahle kunde swara, men beropadhe sigh derjempte på hanss halfwe man, nembligen herr Vincentz j Wasserödh bordhe tillijka medh honom heremot att swara, och för den orsaken skull begiäradhe at hermedh skulle upskiutass till nästa tingh. Doch blefwo bemälte parter nu här för rätten som widh sidst förledet tingh härom förlijket, j det dhe skulle hålla sigh effter den vthgångne sexmannadombs innehåldh, vthgifwin dhen 15 december anno 1664, widh wite som domen förmähler.

 

 

 

 

6) Enligt brev 23/1 1660 har Erik och Tolle Reerssöner i Sörbo i Morlanda sn med sina systrar Ragnilla i Bjönni och Gunborg i Lunden i samma sn sålt sin odelsjord 20 öresbol i Sörbo till Dorotea Bielke. Den 7/12 1663 överlåter hon detta brev till kyrkoherden i Morlanda, Nils Holgersson. Denne upprättar 11/5 1664 nytt pantebrev med Erik och Tolle Reerssöner. Den 1/9 samma år uppsäger kyrkoherden lånet och kräver att antingen få sina pengar åter eller själv få bruka gården. Erik Reersson har därefter avstått sin halva del i gården till kyrkoherden. Tolle vägrar att flytta och vill själv inlösa åtminstone den halvpart som tillkommer honom. Men eftersom Tolle är uppsagd och ej kunnat lösa sin del eller velat träffa nytt avtal med långivaren i laga tid, fråndöms han sin gårdsdel.

 

Länssmannen Hanss Matzon, fulmechtigh på hederligh och wällärdhe man herr Nillss Holgerssons wägnar, hadhe citerat Erick och Tohlle j Söörboe anlangandhe Sörboe gårdh, som herr Nilss hade j vnderpant af odellzfolken för 234 rixdaler, 2 ort och 12 skilling, medh dess pålöpandhe åhrligh ränta effter pantebrefues innehåldh, under förseglingh uthgifwit af Jörgen Larsson för detta sworenskrifware medh laurättet på Oroust tingh den 11 maij anno 1664. Frambladhe wälbemälte fullmächtigh et sköthebref, daterat af tinget j Hellessbergh den 23 januarij anno 1660, under sworenskrifwaren Päder Anderssons sampt lauretz handh och segell, hwaruthinnan Erich Reersson och Tolle Reerson j Söörboe på sine och sine hustrurs och barns wägnar, sampt på derass systnes Rangnells uthi Biönnij och Gunborgh uthj Lundess wägnar, hafwa skiödt, soldt och afhendt till erligh och wälborne fru Dorettea Bielke till Morlandh gårdh och henness barn och arfwingar, dherass frij odell och egendomb, nembligen 20 öhressbohl iordh uthi Söörboo gårdh, och kenness derföre at hafua upburit den minste penningh medh den mästa, effter derom dess inneholdz yttermehra förmählandhe, såsom och finnes uppå samma breef skrefwet, att wälborne fruu Dortte Bielke hafwer öfwerdraget hederligh och wällärde man herr Nillss Holgersson, sochnepräst till Moorlandh gårdh och prästegieldh på Oroust, hanss hustru, barnn och arfwingar, föreskrefne skiötebreff på bemälte Söörboe uthi Morlandh sochen, och bekenner sigh deruthi wara fullkombligen afbetahlat och förnöijet, med mehra dess widlöfftige innehåldh, sub dato Koröödh den 7 december anno 1663. Dorette Bielke.

Der näst frambladess j rätta een zedell vnder herr Nillss Holgersonss handh, Erich och Tolle Reersson j Söörboe tillskrifwen, som förmäler, at han icke för sin egen förnödenheet skuldh kan lengre updraga dhe penningar på ränta, som Söörboe gårdh är vthsatt före, men bemälte penningar capital medh et åhrss jntresse, widh fiärdingz åhrss åthwarssell fulkombligen upsagt blifwer, daterat Slettholt den 1 september 1664, Nillss Hålgersson. Fanss wara vnderskrefwet af Erich Söfrensson klochare och Börge Pädersson på Ellööss, at dhe dhen 1 september 1664 hafw(er) lagligen bemälte zedell nambligen Erich och Tålle Reersons sönner i derass påhöör förkyndigat. Blef uthi rätta af länssmannen Hanss Massonn framlagt een annan opsigelse zedell, daterat Slethålt dhen 16 december 1664, hwarutinnan bemälte Erick och Tolle Reorss sönner, återigen lageligen opsäijess Söörboo gårdh effter pantebrefwenss lydelse, medh mehra dess innehåldh. Effter herr Nillss Holgersons begiäran hafwer Börge Pädersson och Nillss Liemb, ofwanskrefne upsigelse zedell förkyndigat för Erik och Tolle Reorssönner, som dhe medh derass händer hafua bekräfftat. Här emot at swara mötte bemälte Erich Reorsson j Söörboe här för rätten, och förmente hans anpart, nemligen den 1/2 gårdh uthi Söörboe, borde at stå widh samma prijss, som han den till wälborne fruu Dorette Bielke emot full betahlningh öfwerdraget hafwer, efftersoom den 3 gången till tinget lagligen till odelzfolken ähr wordhen upböden, om någon wille dhen jnfrälssa, och föruthan detta, begärer bemälte Erik, at dehrsom någon af hanss medharfwingar bemälte 1/2 gårdh Söörboo behagar jfrån herr Nillss Holgersson at jnfrälsa, jnnan sex månader effter detta dato, och betahla herr Nillss Holgerssonn så månge penningar, som han af honom hafwer upburit, och fly honom så godh gårdh igen, som han nögess medh, så ähr bådhe han och herr Nillss Holgerssonn der medh tillfredz. Den andra brodren benämbdh Tolle Reorsson j Söörboo framstodh för rätten och härtill sadhe sin meningh, hwadh den 1/2 gårdh Söörboo anbelangar, som han den till wälborne fruu Dorette Bielke hafwer pantsatt, och sedan dhen till herr Nillss Holgerssonn öfwerdraget, dhen wille han infrälssa och herr Nillss Holgersson förnöija, och den andre halfwa gårdh som hanss broder Erich hadhe uthsatt, derom wille han sigh innan sex månaderss dagh förklara at jnlösa, medh mehra ordh och tahl parterne emellan föll. Parterne woro häruthi en endeligh domb begärandess. Resolutio: Efftersom det befinness af dhe här j rätten praesenterade documenter och skriffter, at den hederlige mannen herr Nillss Holgersson, sochnepräst till Morlandh giäldh, hafwer uthi laghlig tijdh upsagt dhe bönder Erich och Tolle Reorssönner j Söörboo, dhe penningar som han dem på Söörboo gårdh försträcht hafwer, och gifwit dhem en fierdelz åhrss wardzell effter dess upprättadt contractz förmählande, dem han icke hafwer bekommit, män zedermehra ähr worden förorsakat at afsäija dhem gårdzbruket j Sörboo gårdh nu j detta åhr at wijka och affträda effter pantebrefwens innehåld, som i laglig tijdh ähr skeedt, och här befinness at dhen enne bonden Erich Reorsson j Söörboo hafwer instält sigh medh wälbemälte herr Nillss Holgersson, och vplåtet honom sin 1/2 gårdh j Söörboo till odelzegendomb, men Tolle Reorsson hafwer hwarken kunnat skaffa honom penningar, icke heller ingåt någon ny contract eller förlijkningh medh bemälte herr Nillss Holgersson, ty dömbde wij så, att herr Nillss Holgersson skall och må tillträda förbemälte Tolle Reorssonss 1/2 gårdh Sörboo nu j detta åhr, den niuta bruka och behålla effter sitt vndfångne pantebrefz lydelse, och Tolle Reorsson nu straxt at wijka dher ifrån, och giöra herr Nillss Holgersson gården rådigh effter lagh och sitt vprättadhe contract obråtzligen at hålla och effterlefwa, sampt all bewijsligh skadheståndh och omkostnadh j denne saak at ehrstata effter köpebalkens 20 capitel, sampt Christian IV. Resess pagina 275.

 

 

 

 

7) Jerp Jonsson i Kärrslätt bevisar  att Tolle Reersson i Sörbo är skyldig honom 30 rdlr, vilken skuld Tolle åläggs betala inom en halv månad.

 

Jerp Joensson j Kelslet på Tiöhn hadhe för rätten stembt Tolle Reorsson j Söbon för 30 rixdhaler capital medh 5 åhrss jnteresse, som han hooss honom hadhe at fordra. Här emot comparerade Tolle Reorsson och widhgick giälden at wara richtigh, men wille densamma medh det förderligaste at betala. Resolverades härutj af tingzrätten, at bemälte Jerp Joensson j Kärslett skall åthniuta sin betahlningh af bemälte Tolle Reorsson j Söboon effter giälden befinness wara richtigh, och det innan 1/2 mån(a)dz dagh eller och at lijda nampn och vthwerderingh af Tolle Reorsonss boo effter lagen kiöpebalkens 3 capitel.

 

 

 

 

8) Börje Persson i Ellös fordrar 16 rdlr av Tolle Reersson i Sörbo, som Tolle åläggs betala inom en halv månad.

 

Börge Pädersson på Ellöss hadhe här för rätten instämbt Tolle Reorsson j Söörboo för 16 rixdaler hufwudstohlen, medh 1 rixdaler till ränta, som ähr barnepenningar, som han till honom skyldigh ähr. Här emot at swara mötte bemälte Tolle Reorsson för rätten och widhgick gielden, dy blef honom och j lijka måtto här af rätten jmponerat och pålagdt, bemälte penningar till bemälte Börge Pädersson innan 1/2 månadzdagh at betahla, hwar och icke, då lijda effter lagen köpebalkens 3 capitel.

 

 

 

 

9) Grevens fogde Anders Larsson stämmer bönderna Anders Olsson och Åke Erlandsson på Lavö om resterande skatt för år 1664. Anders Olsson bevisar sig ha erlagt sin skatt, medan (Åke) Erlandsson resterar och åläggs betala inom en halv månad.

 

Hanss höghgreflige Excellentz och nådes höghwälborne herr rijkzdrotzens fougde här på Oroust, wälbetrodde Anderss Larsson, framladhe uthi rätten crohnones jordhbook, hwareffter han fordrade för anno 1664 af Lafföö gårdz resterade skatt 7 daler 16 öhr 12 penningar sölfwermynt. Her emot at swara war instämbt Anderss Olsson af Laföö, som bewijste medh Olle j Dhahl j Mohrlandz sochn, at hafwa betalt sin skatt för bemälte åhr, nembligen 5 daler 1 öre 12 penningar sölffwermynt, det samma bemälte fougde wällachtat Anderss Larsson här widh retten widhgick sant at wara, Olle Ehrlandhson på den andre gårdh Lafföö war och stämbdh, han mötte icke, eij heller lyste sitt laga förfall, hwarföre blef honom här af rätten tilkändt at clarera och betahla förbemälte 7 dlr 16 öhre 12 penningar silfwermynt till bemälte fougde Anderss Larsson effter jordebokenss förmählandhe, jnnan en halff månadz dagh, eller och at lijda widh nampn och vthwärdering af hanss boo effter lagen kiöpebalkens 3 capitel.

 

 

 

 

10) Anders i Groröd är instämd av grevens fogde Anders Larsson men kommer ej till tings.

 

Anderss j Grorödh war jnciterat af befalningzmannen Anderss Larsson för jordbookzskatt. Häremot mötte icke Anderss j Grorödh, eij heller lyste sitt laga förfall, dy skall han böta 1 mark sölff j stemnefall effter det 9 capitel (tingfahrebalken).

 

 

 

 

11) Grevens fogde Anders Larsson stämmer Lars (Olsson) i Rålanda för resterande skatt. Bonden såväl som gårdens panteman Jöns (Gullbrandsson) i Vräland kommer ej till tings, varför målet uppskjuts till nästa ting.

 

Anderss Larsson befalningzman hadhe jnstämbt Larss j Ralandh och beklagade sigh, at han ähr skyldigh till hanss grefwe jordebookzskatt, nembligen 13 daler 12 skilling sölfwermynt för bemälte Ralandh gårdh. Heremot mötte icke bemälte Larss j Ralandh, eij heller bewijste sitt laga förfall, men hafwer fluttet ifrå den gården och inn på herr Knut Bildz godz, och såsom denne Larss j Ralandh icke war tillstädess, eij häller Jönss j Wrälandh, som hadhe gården uthi pant, blifwer härmedh oppskutet till näste tingh, dhå parterne effter laglig jnstämbningh at möta, då gååss dem emellan hwadh rätt och billigt ähr.

 

 

 

 

12) Torbjörn Gunnarsson i Skår i Ödsmåls sn klagar över  att Helge Andersson i Bua i Morlanda sn vägrat mottaga kronans kopparmynt som betalning för fem fjärdingar sill. Torbjörn har saknat silvermynt och sökt betala med en 2 dalers kopparplåt. Helge genmäler, att han ej vägrat mottaga kopparmynt, men då han ej kunnat ge Torbjörn tillbaka i samma mynt har köpet återgått. Tingsrätten finner det dock bevisat, att Helge vägrat mottaga kronans mynt och dömer honom till att böta 4 gånger myntets värde eller 8 dlr.

 

Befalningzmannen ehrligh och wälförståndigh Swän Andersson hadhe jnstämbt här för rätten Helge Andersson j Bue j Muorlandh sochn, för det han haar nekat krononess koppermynt, och framlade een skrifftelig attest, vnderskrefwen af Torbiörn Gunnarsson j Skårr uthi Ödzmåhl sochn, Börge Brönnelson widh Stenningessundh, Joen Clemedsson j Steningh, Börie Andersson jbidem, Jermundh Jensson j Steningh, Joen Halfuarsson j Agger, Brönill Börgesson widh Sundet, hwarutinnan bemälte Torbiören Gunnarsson klageligen föredrager, hurusåsom han war kommen uthi handell medh förbemälte Helge Andersson om 5 fierdingar färsk sill, och när han effter slutet kiöph wille betahla sillen, då förnekadhe han sigh willia taga een 2 dalers plåt uthi betalning, och effterssom han icke hadhe hwijt silfwermynt at betahla medh, måste gå ifrån sitt kiöp, begierade derföre at crohnoness befalningzman deruthi wille rätta, aldenstundh han der uthi orätt war wederfarit. Häremot mött(e) Hellge Andersson, och förklarade sigh häröfwer, at han icke kunde beneka ju at hafwa soldt Torbiörn Gunnarsson fem fierdingar sill, och skulle gifwa honom 20 skilling för fierdingen, hwarföre och Torbiörn bödh uthi betahlningh en 2 daler plåth, män förmedelst han icke hadhe penningar at gifwa tillbakarss, derföre kunde han icke låta honom föllia bemälte sill, men at han uthi något fall, eller på annat sätt skulle hafwa nekat crohnans kopparmynt, förmente han Torbiörn Gunnarsson icke skulle kunna honom öfwerbewisa. Chronones befalningzman war häruthi domb begärandess. Dy dömbde wij altså som effterföllier, at emädan bemälte chrononess befalningzman wälbetrodde Swän Andersson hafwer här för denne rätten bewijst medh en vnderskrefwen attest och laglige wittnessbördh, at förbemälte Helge Andersson hafwer förnekat crohnones kopparmynt, som honom blef tillböden af bemälte Torbiörn Gunnarsson j Skåår uthi betahlningh för dhe 5 fiärdingar sill, som han honom hadhe afkiöpt, hwarföre blifwer bemälte Hellge Andersson tillkiändt at plichta för dätt sitt försendhe effter Kongl. M:tz allernådigste uthgånget placat gifwit anno 1664 den 4 maij, dess 1 artikel, belöper sigh 4 gångor så mycket som kiöpt war, nembligen 8 daler silfwermynt, huaraf crohnan bekommer halfparten och åklagaren halfparten.

 

 

 

 

13) Befallningsmannen Sven Andersson stämmer Mats Jonsson i Eskekärr för att denne vägrat mottaga kopparmynt som betalning för några rävskinn. Befallningsmannen menar att eftersom han uppbär skatt i kopparmynt av allmogen, måste han också kunna handla för dem. Mats svarar, att han ej förstått sig på de nya kopparmynten. Tingsrätten underkänner denna ursäkt och dömer honom till 10 rdlr i böter.

 

Crononess befalningzman wälbetrodde Swän Andersson hade samma ledess stembt Matz Joensson j Eskekiärr, för det han och skulle hafwa förnekat crohnoness mynt, hwarom befalningzmannen framfördhe Ambiörn Joensson till witness, dhe tillstodh, at honom witterliget war, dedh befallningzmannen kiöpte af bemälte Mattiss tree räffshin, hwarföre han skulle gifwa honom 15 mark, och enär befallningzman hadhe slutet kiöp då togh han up kopparplåtar at wille betahla bemälte räfskinn medh, hwartill Mattis nekadhe och icke wille emottaga, lijka detsamma ordh ifrån ordh som bemält ähr wittnade Anderss Månsson skreddere, som samme tijdh war tillstädess uthi befalningzmannens huuss, och hörde sama ordh, som bemälte Ambiörn Joensson witnat hadhe, och förmedelst han för laga förfall icke komb tillstädess, witnadhe länssmannen Jönss Holtz bemälte Anders skräddaress ordh. Häremot mötte för rätten bemälte Mattiss Joensson, och kunde icke neka det ju befallningzman hade budit honom kåpparplåtar j betalning för bemälte räfskin, män myntet uthi sigh sielf sadhe han intet kendhe eller förestodh. Befalningzmannen swarade här emot och mente, han war plichtigh at taga chrononess mynt för sine waror, äfwen såwähl som han tager dhem uthi crononess uthlagor, och förmente han derföre borde plichta. Resolutio: Hwarföre ähr sålunda blefwet resolverat och afsagt här för rätten: Så alldenstundh här befinness af Mattiss Joensson egen bekennelse, han icke kan neka icke hafwa förståt eller kiendt chrononess gångbarth mynt, män räknar sådant för et försendhe, elliest blifwer Mattiss och här hooss medh twenne wittnen öfwertygat för denne rätten, sålundha chronans gångbahre kopparmynt at hafwa förnekat, dy blifwer honom här för rätten tillkiändt at plichta derföre effter Kongl. M:tz uthgångne placat anno 1664 den 4 maij dess 1 artikell, som ofwanförmählt ähr j twenne parter, nembligen 10 rixdaler, hwaraf chronan bekommer 1/2 parten och åklagaren den andra halfparten.

 

Folke Almegius