ANNO 1665 den 11 maij höltz allmenne tingh på Oroust j
Tegneby sochn j den gårdh Lallerödh, öfwerwarandess chronones befalningzman
ehrligh och wälförståndigh Swen Andersson. På samma tijdh satt uthi rätten
heradzdomaren wälachtat Petter Dragman, medh sex edswohrne laurätzmän på
bemälte Oroust, nembligen Anderss j Smeby, Jöns j Tohrssby, Östen j Stahle,
Östen j Herlöcke, Anders Nillsson j Giögezäter, medh länssmännerne Jönss
Hålst och Hanss Matzon, och menige allmoge, som widh den tijdh wohre försambladhe.
1) Kungöres ny skogsförordning om växande skog och
nyplantering, utfärdad 29/8 1664.
Iblandh annat samma dagh war at förrätta, bleff opläset för
allmogen Kongl. M:tz allernådigste uthgångne stadga och ordningh om skogarne
j rijket och dess vnderliggindhe provincier, huru dhesamme häreffter skulle
blifwa af äganderne j acht tagne, sub dato Stockholm den 29 augusti anno
1664. Kongl. M:tz stadga öfwer allahanda bärandhe skogzträän j rijket och
dess planteringh, de dato Stockholm den 29 augusti anno 1664.
2) Kungöres stadga om jakt av allehanda vilt, utfärdad
29/8 1664.
Item Kongl. M:tz vthgångne stadga om jachter, diurfångh,
och fogellskiutandhe, daterat Stockholm den 29 augusti anno 1664.
3) Kungöres plakat om mått och vikt, daterat 10/3 1665.
Kongl. M:tz allernådigste uthgifne placat om allahanda mått
och wicht, daterat Stockholm den 10 martij anno 1665.
4) Kungöres plakat om tobakskompaniet, daterat 19/3 1665.
Kongl. M:tz placat om tobaakzcompagniet, de dato Stockholm
dhen 18 martij anno 1665.
5) Lars Jörgensson i Toggestala stämmer sin granne Lars (
Persson) i Haga för att denne ej håller det avtal om kvarndammens uppdämning,
som slutits vid föregående ting (se 641215-9). Lars (Persson) menar, att
hans granne och hälftenbrukare, komminister Vincent (Knutsson) i Vasseröd,
är medansvarig och skall instämmas. Slutligen enas parterna om att vidmakthålla
sitt ingångna avtal.
Larss Jörgensson j Toggestahle hade stämpt Larss j Hafwa,
som widh sin skrifftelige jnlaga hadhe sigh öfwer honom at beswära, förmedelst
han icke hafwer welat effterkomma den affsicht, som emellan dhem begge ähr
slutet för tingzrätten vthi Hofwa j Tengneby sochn den 15 december anno
1664, och satte derföre nu utj rätta, om han icke nu så wähl som tillförenne
böör at betahla honom hanss lijdne skadha, nembligen på hanss korn, dess
skadesslydellsse på 1/2 tiugh korn, 2: 30 lass höö, som han bekomb ringare
j åhr ähn j fiohl förmedelst watnet stodh der öfwer, för det 3: hanss
muhlbeete som hanss booskap igenom watnes stemningh icke kunde få sin föda förr
ähn j förleden wåhr watnet föll af, för det 4: hanss röör och säff,
som j watnet och på landet stodh, nembligen j det ringaste sex träfwar, som
till hanss husetz reparation blef honom af tagen medh mehra dess innehåldh,
sub dato Tokestahle den 11 maij anno 1665. Här emot comparerade bemälte
Larss j Hofwa och förmente han icke allena för sin egen perssohn till bemälte
Larss Jörgensson j Tockestahle kunde swara, men beropadhe sigh derjempte på
hanss halfwe man, nembligen herr Vincentz j Wasserödh bordhe tillijka medh
honom heremot att swara, och för den orsaken skull begiäradhe at hermedh
skulle upskiutass till nästa tingh. Doch blefwo bemälte parter nu här för
rätten som widh sidst förledet tingh härom förlijket, j det dhe skulle hålla
sigh effter den vthgångne sexmannadombs innehåldh, vthgifwin dhen 15
december anno 1664, widh wite som domen förmähler.
6) Enligt brev 23/1 1660 har Erik och Tolle Reerssöner i Sörbo
i Morlanda sn med sina systrar Ragnilla i Bjönni och Gunborg i Lunden i samma
sn sålt sin odelsjord 20 öresbol i Sörbo till Dorotea Bielke. Den 7/12 1663
överlåter hon detta brev till kyrkoherden i Morlanda, Nils Holgersson. Denne
upprättar 11/5 1664 nytt pantebrev med Erik och Tolle Reerssöner. Den 1/9
samma år uppsäger kyrkoherden lånet och kräver att antingen få sina
pengar åter eller själv få bruka gården. Erik Reersson har därefter avstått
sin halva del i gården till kyrkoherden. Tolle vägrar att flytta och vill själv
inlösa åtminstone den halvpart som tillkommer honom. Men eftersom Tolle är
uppsagd och ej kunnat lösa sin del eller velat träffa nytt avtal med långivaren
i laga tid, fråndöms han sin gårdsdel.
Länssmannen Hanss Matzon, fulmechtigh på hederligh och wällärdhe
man herr Nillss Holgerssons wägnar, hadhe citerat Erick och Tohlle j Söörboe
anlangandhe Sörboe gårdh, som herr Nilss hade j vnderpant af odellzfolken för
234 rixdaler, 2 ort och 12 skilling, medh dess pålöpandhe åhrligh ränta
effter pantebrefues innehåldh, under förseglingh uthgifwit af Jörgen
Larsson för detta sworenskrifware medh laurättet på Oroust tingh den 11
maij anno 1664. Frambladhe wälbemälte fullmächtigh et sköthebref, daterat
af tinget j Hellessbergh den 23 januarij anno 1660, under sworenskrifwaren Päder
Anderssons sampt lauretz handh och segell, hwaruthinnan Erich Reersson och
Tolle Reerson j Söörboe på sine och sine hustrurs och barns wägnar, sampt
på derass systnes Rangnells uthi Biönnij och Gunborgh uthj Lundess wägnar,
hafwa skiödt, soldt och afhendt till erligh och wälborne fru Dorettea Bielke
till Morlandh gårdh och henness barn och arfwingar, dherass frij odell och
egendomb, nembligen 20 öhressbohl iordh uthi Söörboo gårdh, och kenness
derföre at hafua upburit den minste penningh medh den mästa, effter derom
dess inneholdz yttermehra förmählandhe, såsom och finnes uppå samma breef
skrefwet, att wälborne fruu Dortte Bielke hafwer öfwerdraget hederligh och wällärde
man herr Nillss Holgersson, sochnepräst till Moorlandh gårdh och prästegieldh
på Oroust, hanss hustru, barnn och arfwingar, föreskrefne skiötebreff på
bemälte Söörboe uthi Morlandh sochen, och bekenner sigh deruthi wara
fullkombligen afbetahlat och förnöijet, med mehra dess widlöfftige innehåldh,
sub dato Koröödh den 7 december anno 1663. Dorette Bielke.
Der näst frambladess j rätta een zedell vnder herr Nillss
Holgersonss handh, Erich och Tolle Reersson j Söörboe tillskrifwen, som förmäler,
at han icke för sin egen förnödenheet skuldh kan lengre updraga dhe
penningar på ränta, som Söörboe gårdh är vthsatt före, men bemälte
penningar capital medh et åhrss jntresse, widh fiärdingz åhrss åthwarssell
fulkombligen upsagt blifwer, daterat Slettholt den 1 september 1664, Nillss Hålgersson.
Fanss wara vnderskrefwet af Erich Söfrensson klochare och Börge Pädersson på
Ellööss, at dhe dhen 1 september 1664 hafw(er) lagligen bemälte zedell
nambligen Erich och Tålle Reersons sönner i derass påhöör förkyndigat.
Blef uthi rätta af länssmannen Hanss Massonn framlagt een annan opsigelse
zedell, daterat Slethålt dhen 16 december 1664, hwarutinnan bemälte Erick
och Tolle Reorss sönner, återigen lageligen opsäijess Söörboo gårdh
effter pantebrefwenss lydelse, medh mehra dess innehåldh. Effter herr Nillss
Holgersons begiäran hafwer Börge Pädersson och Nillss Liemb, ofwanskrefne
upsigelse zedell förkyndigat för Erik och Tolle Reorssönner, som dhe medh
derass händer hafua bekräfftat. Här emot at swara mötte bemälte Erich
Reorsson j Söörboe här för rätten, och förmente hans anpart, nemligen
den 1/2 gårdh uthi Söörboe, borde at stå widh samma prijss, som han den
till wälborne fruu Dorette Bielke emot full betahlningh öfwerdraget hafwer,
efftersoom den 3 gången till tinget lagligen till odelzfolken ähr wordhen
upböden, om någon wille dhen jnfrälssa, och föruthan detta, begärer bemälte
Erik, at dehrsom någon af hanss medharfwingar bemälte 1/2 gårdh Söörboo
behagar jfrån herr Nillss Holgersson at jnfrälsa, jnnan sex månader effter
detta dato, och betahla herr Nillss Holgerssonn så månge penningar, som han
af honom hafwer upburit, och fly honom så godh gårdh igen, som han nögess
medh, så ähr bådhe han och herr Nillss Holgerssonn der medh tillfredz. Den
andra brodren benämbdh Tolle Reorsson j Söörboo framstodh för rätten och
härtill sadhe sin meningh, hwadh den 1/2 gårdh Söörboo anbelangar, som han
den till wälborne fruu Dorette Bielke hafwer pantsatt, och sedan dhen till
herr Nillss Holgerssonn öfwerdraget, dhen wille han infrälssa och herr
Nillss Holgersson förnöija, och den andre halfwa gårdh som hanss broder
Erich hadhe uthsatt, derom wille han sigh innan sex månaderss dagh förklara
at jnlösa, medh mehra ordh och tahl parterne emellan föll. Parterne woro häruthi
en endeligh domb begärandess. Resolutio: Efftersom det befinness af dhe här
j rätten praesenterade documenter och skriffter, at den hederlige mannen herr
Nillss Holgersson, sochnepräst till Morlandh giäldh, hafwer uthi laghlig
tijdh upsagt dhe bönder Erich och Tolle Reorssönner j Söörboo, dhe
penningar som han dem på Söörboo gårdh försträcht hafwer, och gifwit
dhem en fierdelz åhrss wardzell effter dess upprättadt contractz förmählande,
dem han icke hafwer bekommit, män zedermehra ähr worden förorsakat at afsäija
dhem gårdzbruket j Sörboo gårdh nu j detta åhr at wijka och affträda
effter pantebrefwens innehåld, som i laglig tijdh ähr skeedt, och här
befinness at dhen enne bonden Erich Reorsson j Söörboo hafwer instält sigh
medh wälbemälte herr Nillss Holgersson, och vplåtet honom sin 1/2 gårdh j
Söörboo till odelzegendomb, men Tolle Reorsson hafwer hwarken kunnat skaffa
honom penningar, icke heller ingåt någon ny contract eller förlijkningh
medh bemälte herr Nillss Holgersson, ty dömbde wij så, att herr Nillss
Holgersson skall och må tillträda förbemälte Tolle Reorssonss 1/2 gårdh Sörboo
nu j detta åhr, den niuta bruka och behålla effter sitt vndfångne
pantebrefz lydelse, och Tolle Reorsson nu straxt at wijka dher ifrån, och giöra
herr Nillss Holgersson gården rådigh effter lagh och sitt vprättadhe
contract obråtzligen at hålla och effterlefwa, sampt all bewijsligh skadheståndh
och omkostnadh j denne saak at ehrstata effter köpebalkens 20 capitel, sampt
Christian IV. Resess pagina 275.
7) Jerp Jonsson i Kärrslätt bevisar
att Tolle Reersson i Sörbo är skyldig honom 30 rdlr, vilken skuld
Tolle åläggs betala inom en halv månad.
Jerp Joensson j Kelslet på Tiöhn hadhe för rätten stembt
Tolle Reorsson j Söbon för 30 rixdhaler capital medh 5 åhrss jnteresse, som
han hooss honom hadhe at fordra. Här emot comparerade Tolle Reorsson och
widhgick giälden at wara richtigh, men wille densamma medh det förderligaste
at betala. Resolverades härutj af tingzrätten, at bemälte Jerp Joensson j Kärslett
skall åthniuta sin betahlningh af bemälte Tolle Reorsson j Söboon effter giälden
befinness wara richtigh, och det innan 1/2 mån(a)dz dagh eller och at lijda
nampn och vthwerderingh af Tolle Reorsonss boo effter lagen kiöpebalkens 3
capitel.
8) Börje Persson i Ellös fordrar 16 rdlr av Tolle Reersson
i Sörbo, som Tolle åläggs betala inom en halv månad.
Börge Pädersson på Ellöss hadhe här för rätten instämbt
Tolle Reorsson j Söörboo för 16 rixdaler hufwudstohlen, medh 1 rixdaler
till ränta, som ähr barnepenningar, som han till honom skyldigh ähr. Här
emot at swara mötte bemälte Tolle Reorsson för rätten och widhgick gielden,
dy blef honom och j lijka måtto här af rätten jmponerat och pålagdt, bemälte
penningar till bemälte Börge Pädersson innan 1/2 månadzdagh at betahla,
hwar och icke, då lijda effter lagen köpebalkens 3 capitel.
9) Grevens fogde Anders Larsson stämmer bönderna Anders
Olsson och Åke Erlandsson på Lavö om resterande skatt för år 1664. Anders
Olsson bevisar sig ha erlagt sin skatt, medan (Åke) Erlandsson resterar och
åläggs betala inom en halv månad.
Hanss höghgreflige Excellentz och nådes höghwälborne
herr rijkzdrotzens fougde här på Oroust, wälbetrodde Anderss Larsson,
framladhe uthi rätten crohnones jordhbook, hwareffter han fordrade för anno
1664 af Lafföö gårdz resterade skatt 7 daler 16 öhr 12 penningar sölfwermynt.
Her emot at swara war instämbt Anderss Olsson af Laföö, som bewijste medh
Olle j Dhahl j Mohrlandz sochn, at hafwa betalt sin skatt för bemälte åhr,
nembligen 5 daler 1 öre 12 penningar sölffwermynt, det samma bemälte fougde
wällachtat Anderss Larsson här widh retten widhgick sant at wara, Olle
Ehrlandhson på den andre gårdh Lafföö war och stämbdh, han mötte icke,
eij heller lyste sitt laga förfall, hwarföre blef honom här af rätten tilkändt
at clarera och betahla förbemälte 7 dlr 16 öhre 12 penningar silfwermynt
till bemälte fougde Anderss Larsson effter jordebokenss förmählandhe, jnnan
en halff månadz dagh, eller och at lijda widh nampn och vthwärdering af
hanss boo effter lagen kiöpebalkens 3 capitel.
10) Anders i Groröd är instämd av grevens fogde Anders
Larsson men kommer ej till tings.
Anderss j Grorödh war jnciterat af befalningzmannen Anderss
Larsson för jordbookzskatt. Häremot mötte icke Anderss j Grorödh, eij
heller lyste sitt laga förfall, dy skall han böta 1 mark sölff j stemnefall
effter det 9 capitel (tingfahrebalken).
11) Grevens fogde Anders Larsson stämmer Lars (Olsson) i Rålanda
för resterande skatt. Bonden såväl som gårdens panteman Jöns (Gullbrandsson)
i Vräland kommer ej till tings, varför målet uppskjuts till nästa ting.
Anderss Larsson befalningzman hadhe jnstämbt Larss j
Ralandh och beklagade sigh, at han ähr skyldigh till hanss grefwe
jordebookzskatt, nembligen 13 daler 12 skilling sölfwermynt för bemälte
Ralandh gårdh. Heremot mötte icke bemälte Larss j Ralandh, eij heller
bewijste sitt laga förfall, men hafwer fluttet ifrå den gården och inn på
herr Knut Bildz godz, och såsom denne Larss j Ralandh icke war tillstädess,
eij häller Jönss j Wrälandh, som hadhe gården uthi pant, blifwer härmedh
oppskutet till näste tingh, dhå parterne effter laglig jnstämbningh at möta,
då gååss dem emellan hwadh rätt och billigt ähr.
12) Torbjörn Gunnarsson i Skår i Ödsmåls sn klagar över
att Helge Andersson i Bua i Morlanda sn vägrat mottaga kronans
kopparmynt som betalning för fem fjärdingar sill. Torbjörn har saknat
silvermynt och sökt betala med en 2 dalers kopparplåt. Helge genmäler, att
han ej vägrat mottaga kopparmynt, men då han ej kunnat ge Torbjörn tillbaka
i samma mynt har köpet återgått. Tingsrätten finner det dock bevisat, att
Helge vägrat mottaga kronans mynt och dömer honom till att böta 4 gånger
myntets värde eller 8 dlr.
Befalningzmannen ehrligh och wälförståndigh Swän
Andersson hadhe jnstämbt här för rätten Helge Andersson j Bue j Muorlandh
sochn, för det han haar nekat krononess koppermynt, och framlade een
skrifftelig attest, vnderskrefwen af Torbiörn Gunnarsson j Skårr uthi Ödzmåhl
sochn, Börge Brönnelson widh Stenningessundh, Joen Clemedsson j Steningh, Börie
Andersson jbidem, Jermundh Jensson j Steningh, Joen Halfuarsson j Agger, Brönill
Börgesson widh Sundet, hwarutinnan bemälte Torbiören Gunnarsson klageligen
föredrager, hurusåsom han war kommen uthi handell medh förbemälte Helge
Andersson om 5 fierdingar färsk sill, och när han effter slutet kiöph wille
betahla sillen, då förnekadhe han sigh willia taga een 2 dalers plåt uthi
betalning, och effterssom han icke hadhe hwijt silfwermynt at betahla medh, måste
gå ifrån sitt kiöp, begierade derföre at crohnoness befalningzman deruthi
wille rätta, aldenstundh han der uthi orätt war wederfarit. Häremot mött(e)
Hellge Andersson, och förklarade sigh häröfwer, at han icke kunde beneka ju
at hafwa soldt Torbiörn Gunnarsson fem fierdingar sill, och skulle gifwa
honom 20 skilling för fierdingen, hwarföre och Torbiörn bödh uthi
betahlningh en 2 daler plåth, män förmedelst han icke hadhe penningar at
gifwa tillbakarss, derföre kunde han icke låta honom föllia bemälte sill,
men at han uthi något fall, eller på annat sätt skulle hafwa nekat crohnans
kopparmynt, förmente han Torbiörn Gunnarsson icke skulle kunna honom öfwerbewisa.
Chronones befalningzman war häruthi domb begärandess. Dy dömbde wij altså
som effterföllier, at emädan bemälte chrononess befalningzman wälbetrodde
Swän Andersson hafwer här för denne rätten bewijst medh en vnderskrefwen
attest och laglige wittnessbördh, at förbemälte Helge Andersson hafwer förnekat
crohnones kopparmynt, som honom blef tillböden af bemälte Torbiörn
Gunnarsson j Skåår uthi betahlningh för dhe 5 fiärdingar sill, som han
honom hadhe afkiöpt, hwarföre blifwer bemälte Hellge Andersson tillkiändt
at plichta för dätt sitt försendhe effter Kongl. M:tz allernådigste uthgånget
placat gifwit anno 1664 den 4 maij, dess 1 artikel, belöper sigh 4 gångor så
mycket som kiöpt war, nembligen 8 daler silfwermynt, huaraf crohnan bekommer
halfparten och åklagaren halfparten.
13) Befallningsmannen Sven Andersson stämmer Mats Jonsson i
Eskekärr för att denne vägrat mottaga kopparmynt som betalning för några
rävskinn. Befallningsmannen menar att eftersom han uppbär skatt i kopparmynt
av allmogen, måste han också kunna handla för dem. Mats svarar, att han ej
förstått sig på de nya kopparmynten. Tingsrätten underkänner denna ursäkt
och dömer honom till 10 rdlr i böter.
Crononess befalningzman wälbetrodde Swän Andersson hade
samma ledess stembt Matz Joensson j Eskekiärr, för det han och skulle hafwa
förnekat crohnoness mynt, hwarom befalningzmannen framfördhe Ambiörn
Joensson till witness, dhe tillstodh, at honom witterliget war, dedh
befallningzmannen kiöpte af bemälte Mattiss tree räffshin, hwarföre han
skulle gifwa honom 15 mark, och enär befallningzman hadhe slutet kiöp då
togh han up kopparplåtar at wille betahla bemälte räfskinn medh, hwartill
Mattis nekadhe och icke wille emottaga, lijka detsamma ordh ifrån ordh som
bemält ähr wittnade Anderss Månsson skreddere, som samme tijdh war tillstädess
uthi befalningzmannens huuss, och hörde sama ordh, som bemälte Ambiörn
Joensson witnat hadhe, och förmedelst han för laga förfall icke komb tillstädess,
witnadhe länssmannen Jönss Holtz bemälte Anders skräddaress ordh. Häremot
mötte för rätten bemälte Mattiss Joensson, och kunde icke neka det ju
befallningzman hade budit honom kåpparplåtar j betalning för bemälte räfskin,
män myntet uthi sigh sielf sadhe han intet kendhe eller förestodh.
Befalningzmannen swarade här emot och mente, han war plichtigh at taga
chrononess mynt för sine waror, äfwen såwähl som han tager dhem uthi
crononess uthlagor, och förmente han derföre borde plichta. Resolutio: Hwarföre
ähr sålunda blefwet resolverat och afsagt här för rätten: Så
alldenstundh här befinness af Mattiss Joensson egen bekennelse, han icke kan
neka icke hafwa förståt eller kiendt chrononess gångbarth mynt, män räknar
sådant för et försendhe, elliest blifwer Mattiss och här hooss medh twenne
wittnen öfwertygat för denne rätten, sålundha chronans gångbahre
kopparmynt at hafwa förnekat, dy blifwer honom här för rätten tillkiändt
at plichta derföre effter Kongl. M:tz uthgångne placat anno 1664 den 4 maij
dess 1 artikell, som ofwanförmählt ähr j twenne parter, nembligen 10
rixdaler, hwaraf chronan bekommer 1/2 parten och åklagaren den andra
halfparten.
|