|
ANNO 1665 den 13 octobris höltz tingh på Oroust j den gårdh
Hofwe j Tengneby sochn, öfwerwarande crohnoness befalningzman ehrligh och wälförståndigh
Swen Andersson, heradzdomaren Petter Dragman, begge länssmännerne Jönss
Holst och Hans Matzon medh sex laghrätzmän på bemälte Oroust, medh menige
man, som då tillstädes wohre.
1) Karin Simonsdotter i Mulltorp i Långelanda sn stämmer
Jakob Jakobsson skomakare om torpet Hagen under Östra Röra i samma sn. Karin
har tidigare bevisat sin bördsrätt till samma gård (se 650512-1). Jakob inlämnar
en förteckning över vad hans fader kostat på torpet. Sedan har han betalt
10 rdlr i övertag. Slutligen ber Jakob tingsrätten om att förunna hans
fader att få behålla torpet så länge han lever. Karin tilldöms dock
torpet, eftersom odelsberättigad har företräde till gårdens utmarker.
Aslag (Andersson) i Näs i Myckleby sn lovar på sin brorsdotter Karins vägnar,
att Jakob med sin fader skall ersättas för deras omkostnader på torpet.
Samma dagh hade Karin Simonssdåtter j Muhltorp stämbt
Jacob Jacobsson skomakare, boendess på Hafwen på Röre mark j Langelandh
sochn, för bruk och besittelse på föreskrefne Hafwen, som hon förmenar
nermare effter odelzrätten wara berättigat till brukz än föreskrefne Jacob
Jacobsson, som dertill ähr een fremmandh man. Och framlade bemälte Karin
Simonssdåtter wälborne Jönss Bildz skrifft, som förmälte, at när man
lagligen kan föreskrefne skomakare af platzen uthskaffa, då belofwar han föreskrefne
Karin Simonssdåtter bemälte platz nermaste till besittelse och bruck, för
leije och lanskyldh framför någon annan at förunna, medh mehra dess jnnehåldh,
sub dato Wremb den 17. januarij anno 1665. Her emot at swara mötte her för rätten
bemälte skomakare Jacob Jacobsson och begäradhe för Gudz skuldh, att hans
fader måtte niuta bemälte platz så länge han lefwer, effter han ähr en
gammal man, sampt der hooss framlade een förteckningh hwadh som på bemälte
platz är anwändt och bekostat, som skulle bestå j huussens reparation och förbätringh,
först ähr gifwit redha penningar för et näfwertak å stugun och fähuuset,
noch hafwer han bygdt en lada medh lofwa och et fäähuss medh rennor på,
noch twå små andra huuss, alt tächt medh näfwertaak, dertill medh uprögt
åker det ena åhr effter det andra, såsom och lagt stoor trähl och arbete på
gärdzgården, sampt gaf uthi afminnelse penningar till Swän Olsson 10 slette
dahler . Resolutio : Såsom här befinnes för rätten bemälte Karin Simansdåtter
wara nermaste till odelet berättigat uthi föreskrefne Hafwen enn bemälte
Jacob skomakare medh sin fader, som der emot heel fremmadt ähr till bemälte
odell, och efftersom Norries lagh landsleijebalkens 14 capitel klarligen förmähler,
att odelzmannen ähr näst at besittia den jordh han äger lått uthi för någon
fremmadt, hwarföre tillfinner rätten bemälte skomakare medh sin fader at
jnrymma bemälte Karin Simonsdåtter förbemälte platz Hafwen till nästa
fardagh. Anbelangande omkostningen för taga, sampt annor bewijssligh
reparation och förbättringh på huusen, låfwade föreskrefne Karinss
farbroder Asslag j Nääss här för rätten på henness wägnar at willia
clarera och godtgiöra, aldenstundh bemälte Karin Simonssdåtter för hennes
egen persson icke war wederhäfftigh at betahla.
2) Simon (Torstensson) i Nötskär har tidigare ålagts att
bevisa, att han såsom förmyndare för avlidne Ivar Trondsson ej mottagit två
kor och en kittel (se 641215-34). Eftersom Simon ej förmår avbevisa detta, döms
han att betala deras värde till Ivars arvingar, systrarna Astrid (i Häggvall)
och Börta, som uppges bo i Sverige. Astrid Trondsdotters käromål om
odelsjord i Nötskär uppskjuts eftersom systrarnas moster Maret Tollesdotter
därstädes ej infinner sig vid tinget.
Astrij Tronssdåtter koom nu åtter för rätten, som sidstförledhet
tingh hade stämbt Simon j Nödhskier för een kåpparkettell och 2 stycken köör,
som han på förledet tingh beropade sigh på att willia bewijsa han icke hade
handfått eller bekommit. Här emot mötte för rätten bemälte Siman j Nödhskierr
och ingen bewijss hade at frambleggia, widare än på sidsthåldne tingh
passerade, altså ähr honom af rätten blefwen pålagt, såsom een wärge och
förmyndare, att lefwerera och betala resten, nembligen 44 daler, som härrörer
af dhe 56 daler, som ähr arfwefallen effter sahlig afgångne Ifwar Troonsson,
som uthj dee danskes tijdh ähr uthskrefwen för en soldat, till föreskrefne
Astrij Tronssdåtter, sampt hennes syster Börette, som skall wara boendes
uthi Swergie, widh påfordran eller fullmacht denn halfua part af bemälte
penningar at annamma och emottaga. Belangande den kettell som strijdes om och
Simon föregifwer icke hafwa handfånget, som doch ähr jnrächnat j bemälte
summa, nembligen 44 daler till full betahlningh. den hafwer bemälte Simon at
sökfa hooss Torbiörn Böcker, som ähr en borgare j Vddewall, och samma
kettell vthj sin förwaringh hafft hafwer och derutinnan at förhålla sigh,
som han achtar att förswara effter lagen. Hwadh Astrij Tronssdotters öfrige
tilltahlan ähr till henness moster Maret Tollessdåtter uthj Nödskier om någon
odellziordh och annan kraff, derom hafwer hon att sökia widh neste tingh,
efftersom hon icke siälff war här emot till wedermåhlsstahle.
3) Grevens länsman Johan Olsson har utmätt hö och korn
hos Jöns i Fundeskär för förfallen skatt. Kronans länsman Jöns Holst
fordrar likaledes betalning för skatt för åren 1659-1664. Gårdens ägare,
Knut Bildt till Morlanda, erbjuds att inlösa det utmätta godset.
Johan Olsson vpbiuder j dagh der på tinget höö och korn
som han hafwer aresterat för Jöns j Funnesskierr, för 1664 och 1665 åhrs
jordebookz resterande rättigheet och tijonde, nembligen 9 daler 1 mark sölfwermynt,
som Hans höggrefwelige Excellentz och nådhe herr rijkzdråtzen tillkommer,
om Jönss will det jnlösa eller och derföre ställa nöijachtigh borgen. Jönss
Holst fordrade och crohnones rättigheet för 1659, 1660, 1661, 1662, 1663 och
1664, belöper sigh in alles 15 rixdaler, 2 mark, 6 skilling, som bemälte Jönss
j Funneskierr här för rätten beklagar sigh för sin fattigdomb och armodh
skuldh icke kan betala föreskrefne fordringh, altså remitteras detta till wälborne
Knut Bildt, om honom elliest behagar at lösa förbemälte höö och korn, och
dedh till sigh taga, efftersom han ähr hanss jorderätt, och betahla de
jnnestående räntor som cronan tillkommer, så bör han wara nermast, eller
och om hanss wälbyrdigheet kan förskaffa bonden någon förskoningh widh
tingzwittne, så hafwer han det at sökia hoos den höga öfwerheten.
4) Lars Helgesson i Mölneby stäms för lägersmål med
grannflickan Karin Tollesdotter i Burås. Lars lovar att gifta sig med henne.
Larss Helgesson j Mölneby j Langlandh sochn en ogift drängh,
å skatte, war jnstembd af cronans länssman Jönss Holst för lägermåhl
medh ogifft kona Karin Tollessdåtter j Buråhs. Föreskrefne Larss Helgeson häremot
mötte och widgick gierningen och låfwade at willia echta henne, hwarpå han
rächta på sin sijda den ganska rätten handh, och till länssmannen Hanss
Matzon rächt han handh på kohnans wägnar.
5) Hans Andersson från Burås stäms för lägersmål med
Sigrid Andersdotter från Myckleby sn. Hans erkänner och döms att böta 12
rdlr. Sigrid skall inställa sig vid nästa ting.
Hanss Andersson på Buuhråhs mark een drängh, war jnstembd
af crohnones länssman Jönss Holst för begånget lägerzmåhl medh et qwinfålk
Sigrj Anderssdåtter j Mögleby sochen. Her emot mötte Hanss Andersson och
bekende gierningen. Er honom derföre pålagt at böta effter Christian
Quartij recess 12 rixdaler, hwar och icke han dedh förmåhr, at han då må
plichta effter strafordningen . Men kohnan Sigrij Andersdåtter at möta till
nästa tingh och efwen på lijka sätt at vndergå domb.
6) Inger Andersdotter i Gåsedalen (under Ammedalen i Stala
sn ?) har lägrats av en gift båtsman, Tore i Näverkärr. Eftersom kvinnan
ej förmår betala böterna, döms hon att straffas på kroppen (d.v.s.
hudstrykas framför tingsdörren) (se 660205-4).
Inger Anderssdåtter j Gossedahl war stämbd af cronones länsman
Jönss Holst för begånget lägerssmåhl medh en båtzman Tohre j Näfwekier
benämbdh, een echta gift man. Her emot at swara framkomb bemälte Ingier
Anderssdåtter och sade sigh för hennes brått och förseende intet hade at
plichta medh. Altså finner rätten skäligt at hon moste plichta effter den
swenska strafordningen på kroppen, alldenstundh hon intet hafwer at böta
medh penningar.
7) Befallningsmannen begär, att bönderna i Nötskär skall
bevisa sin åtkomst till Ramshult. Simon Torstensson och Olof Andersson visar
ett brev av 10/10 1598 om jordebyte mellan Nötskärs och Lundens bönder i
Tegneby sn. I detta skiftesbrev är Ramshult senare infört ”med en annan
hand och bläck”. Befallningsmannen menar att skiftesbrevet är förfalskat.
Tingsrätten uppmanar Nötskärs bönder att visa bättre brev på sin åtkomst
till Ramshult.
Befalningzmannen Swän Andersson hade jnstämbt dhe bönder
j Nödhskierr j Tengneby sochen medh derass odell och adkompst bref på den
platz Ramssholt, som dhe sigh tillhåller. Her emot at swara mötte här för
rätten bemälte Nödskierss bönder, nembligen Simon Torstensson och Olle
Andersson, och framlade et pergamentz skifftebreff, daterat den 10 octobris
anno 1598, hwarutinnan förmähless, at Tolle Börgesson, Tolle Olsson och
Tolle Guttormsson j Nödhskiär ähre tillfallne uthi skiffte Nödskiärs gårdh
medh ödegården Tåfften, som ähr 2 1/2 brodersslått, och belöper sigh på
hwar brodersslåth 11 1/2 öhrssbohl iordh, emot dhen gårdh Lunden i föreshrefne
Tängneby sochen, som Rassmuss Nillsson, Olle Nillsson, Sigrj Nillssdåtter
och Saxe Gunnarsson på hanss hustrus Rangnella Nillsdåtters wägnar hade dem
widh mageskiffte uthlagt till ewinnerligh odellzegendomb. Ehuruwähl dedh
befinness j samma bref enstädz nempt Ramsshålt för förmenas dherutinnan
wara faut, efftersom det medh en annan handh och bläck ähr skrefwit och
tillsatt, som wij icke annorledess kunna see och merkia. Chronans
befallningzman fast påståår att samma omtwistade platz Ramssholt effter, emädan
det ähr widt ifrån Nödhskierss gårdh afläget, medh mindre bönderne dedh
medh andre ådkompstbrefwer kan afbewijsa. Hwarföre pålegger retten förbemälte
Nödskerss bönder till nästa tingh at mötha, och då att bewijsa medh
richtige adhkomstbrefwer, hurusåm dhe ähra kombne till denna omtwistade
platz Ramssholt.
8) Björn Gunnarsson i Ringseröd har sålt sin odelsjord på
Inland för att betala en skuld som hans hustru Börta Torbjörnsdotter ådragit
sig i sitt förra äktenskap. Eftersom hon bortpantat 7 öresbol odelsjord i
Ringseröd, dels till sin son Rasmus Arvidsson i Kalseröd och dels till Lars
(Börjesson) i Ringseröd, åläggs pantemännen att på de övriga syskonens
vägnar betala det utlägg, som styvfadern Björn Gunnarsson gjort.
Biörn Gunnersson j Ringzrödh hade stembt sin styfsson
Rassmus j Kalsserödh, som effter sin uthi rätta lagde zedellz förmählande
fordrade af honom och hanss syskon 29 daler 1 mark, som han hade såldt sin
odelzjordh före på Inlandh och betahlt den gäldh, som Rassmuss medh hanss
syskonnes fader och modher wore bortskyldige, förrän han komb uthi
echtenskaap medh bemälte Rassmusses moder, förmente derföre, at effterdij
han ähr een gifftingzman och jfrån jorden uthstengt, som derass moder
tillkomb, borde dee jnstå honom den gäldh, som hafwer han medh sine egne
medell och odelziordh betahlt. Her emot at swara mötte för rätten förbemälte
Rassmuss j Kalsserödh och framlade et pantebref af förrige sworenskrifwaren
Pedher Andersson uthgifwit, daterat 1657, Oroust tingh, som förmählte at Börta
Torbiörnsdåtter j Ringzrödh uthi Stahle sochn, ähr blefwen skyldigh till
sin sohn Rassmuss Arfwedsson uthi föreskrefne Kalssrödh j Mögleby sochn
nembligen 100 slette dahler och derföre honom uthi pant satt 3 1/2 öhrsbohl
iordh liggiandess j förbemälte Ringzröödh, hwilken jordh ähr 7 öhrssbohl
iordh, som samptlige syskonen till delingz kommer, och brukass af Larss j
Ringzrödh till brukeligh pant. Resolutio: Då efftersom Larss j Ringzrödh
hafwer tillpantat sigh af Rassmusses moder 3 1/2 öhrsbool iordh, och Rassmuss
det öfrige 3 1/2 öhrsbohl iordh, altså pålegger rätten bemälte Lars och
Rassmuss, som bemälte siu öhrsbool iordh sigh tillsammans hafwa ti1lpantat
af bemälte Börta Torbiörssdåtter j Ringzrödh, denne fordringh nembligen
29 daler 1 mark sölfwermynt till ofwanbemälte Biörn Gunnarsson j Ringzrödh
jnnan 1/2 månadz dagh at betahla, hwar och icke, då widh nampn och uthwärderingh
af hanss boo effter lagen köpebalkens 3 capitel. Actum ut supra.
9) Karin Börjesdotter i Västra Björneröd i Myckleby sn
stämmer sin styvsvärmor Helga (Torbjörnsdotter) i Västra Bogane om arv
efter Olof Engelbrektsson därstädes. Helga framvisar bl.a. köpebrev av 3/7
1643, då Olof med sin första hustru Karin betalt 14 dlr till Henrik
Anderssons barn Anders i Steneröd, Olof i Skörbo, Per i Krogane, Björn i
Torp, Gro i Örstdalen (under prästgården), Malin i Skörbo och Ingrid i
Totorp, alla i Myckleby sn, för deras odelsrätt till 2 öresbol odelsjord i
Västra Bogane. Sedan har Olof Engelbrektsson med sin andra hustru Helga den
4/7 1651 köpt sina syskon Kristens, Engelbrekts och Marets odelsjord i samma
gård. Med sin första hustru har Olof efterlämnat sönerna Per och
Engelbrekt. Per är utskriven i dansk tjänst och försvunnen medan Engelbrekt
är död. Hans änka är käranden Karin Börjesdotter, som på sin dotters vägnar
är arvsberättigad. Med sin andra hustru har Olof avlat tre döttrar och en
son. Änkan Helga tillskiftas 2 1/2 öresbol odelsjord i gården, barnen i den
äldre kullen ärver 30 2/3 penningbol och barnen i den yngre kullen 23 1/3
penningbol.
Karin Börrisdåtter j Biönnerödh uthi Möchleby sochen
hade jnstembt Helga j Wästerbuenne på Oroust för någon odelziordh uthi
Wester Buenne, som hon på sitt barns wägnar fordrade, emedan hon föregifwer
hennes barn at wara af eldste broders green, jtem tiltalte henne om någon
arff, som heness mans sambroder tillkomb, hwilken uthi dhe danskess tijd blef
vthskrefwen, som bemälte Helga hade inne hooss sigh, at den samme arfwen måtte
dem emellan skifftas och delass, och föregifwer, at hon hafwer både jorden
och arfwen ifrån hennes barn, begärade fördenskuldh at hielpas till rätta.
Häremot at swara möte föreskrefne Helga j bemälte Wäster Buenne på
Oroust
och frambladhe ett köpebref daterat dhen 12. januarij 1621,
hwarutinnan förmähless, at Hendrick Andersson j Tortorp medh hanss hustru
Karin Swensdåtters willie och sambtycke, hade såldt ifrån sigh och sine
arffwingar och till Ingelbrecht Swensson j Tortorp och hanss erfwingar till
ewinnerligh egendomb 2 öhrsbool iordh i den gårdh Wäster Buenne uthi Möckleby
sochn, som föllier Ingelbrecht Swensson j föreskrefne Buenne alla 8 öhressbohl
iordh, som han hade erfft, löst och kiöpt. Därnäst framlade bemälte Helga
een contract af sahlig Mårten Fråst, förrige swornskrifware, anno 1643 den
3 julij, hwarutinnan förmältes, at Anderss på Steenrödh och Olle j
Skarboen, och Päder j Kroganne och Biörn j Torph, Groe j Össdahl, Malin j
Skörboen, Ingre i Tortorp, hade stämpt Olle Ingelbrechtsson för tu öhresbool
iordh, som deras sahlig fader Hendrich hade soldt till Olless fader
Ingelbrecht; och han sedhan förährade bemälte syshon nembligen 14 daler för
samma tuå öhrsbohl iordh, som uthi ofwanbemälte tijdh är påtalt, för
dedh dee icke wijdare derpå skulle sedermera klandras. Noch inlagt ett kiöpebreff
uthgifwit af Päder Andersson daterat den 4 julij anno 1651, som jnnehölt, at
Christen Engelbrechtsson, Engelbrecht Engelbrechtzon i Tortorp i Mögleby
sochen och Marett Engelbrechtzdåtter j Gulichzrödh j Röre sochen på
Oroust, hafwa soldt, sködt och afhendt till derass käre broder Olle
Ingelbrechtzon j Wäster Boerne och hans erfwingar all den odelzjordh, dhe ähre
ägande j föreskrefne Boerne. Och efftersom här befinnes Olle
Ingelbrechtsson j Boerne hafwer löst och kiöpt medh sin första hustru Karin
twå öhrsbohliordh, och han hafwer aflat medh samma hustru twenne drengebarn,
nembligen Päder och Ingelbrecht, dhe erfde effter sin moder Karin et öhrsbooliordh
uthi föreskrefne Boerne, deraf böör desse twenne drenger hwartera 1/2 öhrsbohliordh
efter sin moder. Den eldste broder Päder ähr uthomlandz, honom tillfalt
halft öhrsbohliordh, och bör deraf åhrligen hafwa sin landskyldh, den andra
brodren Ingelbrecht, som wahr Karin Börriesdåtters man, erfwer destlijkest
halfft öhrssbohliordh effter sin moder, som hanss barn dedh han hafwer aflat
medh Karin Böriessdåtter nu tillfaller. För det andra finner man, att Olle
Engelbrechtsson hafwer löst och kiöpt medh denn sennare hustru Helga femb öhrsbohl
iordh, och aflat medh henne fyra barn, nembligen tree pigebarn och en drängh,
dhe medh dhe förrige twenne drengebarn ärfwer half-tridie öhrsbohl iordh,
och modren Helga der emot halftridie öhrsbohl iordh j Boerne. Dedh öfrige
ene öhrsbohl jordh som Olle Ingelbrechtsson hade löst medh sin förrige
hustru Karin, faller nu samptlige föreskrefne Olle Engelbrechtzons sex barn
till deehlningz, altså belöper till dem alle halffierde öhrsbohl iordh,
deraf tillkommer den första kulbarn Päder och Ingelbrecht eller derass
erfwingar pro quota 9 1/3 penningzbohliordh, giör tillsamman medh den förrige
broderlåth effter den första hustru 15 1/3 penningzbohl iordh. Helgas barn
fyra tillkommer som föllier, på
een broderlått 9 1/3 penningzbool iordh, och på en systerlått 4 2/3
penningzbohl iordh, giör tillsammans 1 1/2 öhrsbohl iordh och 5 1/3
penningzbohl iordh. Och bör altsså Olle Engelbrechtzons sonnebarn, Karin
Engelbrechtsdåtter, af sine tillfallande 15 1/3 penningzbohl iordh, åhrligen
hafwa landskyldh af dem som jorden brukar, såsom och faderbrodren Pedher
Ingelbrechtsson (riml. Olsson) af sine arffallande 15 1/3
penningzbohliordh, ochså böör at hafwa landskyldh. Belangande för det öfrige
om den arff, som Karin Börriesdåtter fordrar på sitt barns wägnar, effter
faderbrodren Pedher Ingelbrechtsson som uthan landz är, så effterdij där ähr
intet bewijst, anten han ähr lefwandes eller dödh, så kan man icke der uthi
at döma, förrän slijkt ähr bewijst, när såledess ähr skedt, då gåås
derom hwadh lagh förmåhr.
10) Per (Persson) i Leby stäms av Olof (Rasmusson) smed i
(Nedre) Hoga i Stala sn men kommer ej till tings och döms att böta 1 mk.
Päder j Leeby war jnstämbt af Olle smedh j Hofwe, han mötte
intet, eij heller lyste här på tinget sitt laga förfall, dy ähr honom pålagdt
at böta uthi stemnefall 1 mark sölff.
11) Tolle (Lassesson) och Gullbrand (Olsson) i Livetorp med
Jon (Larsson) i Håv, stämmer sin granne Rasmus (Henriksson) på Hagen om en
kvarndamm som denne förstört. Kristen och Reer (Nilssöner) i Gilleby
bevisar, att Rasmus ej lidit någon skada av Livetorps kvarndamm. Rasmus döms
därmed att utge skadestånd om 3 mk för att han högg sönder fördämningen,
varmed parterna förliks.
Tolle och Gullbrandh j Lijfwetorp sampt Jonn j Houf hade
stembt Rassmuss på Hagen för en qwarndamb, som han olagligen hafwer hugget
uth för dem. Her emot till at swara mötte Rassmuss och sade, hurusom dhe
hafwa stembt watnet medh derass olaga qwarndemmande, på hanss åker och engh,
och giort honom stoor skada. Härom framkallades witnesbördh, nembligen
Christen och Reer uthi Gilleby, hwilka woro kalladhe at besyna denne skada,
huru stoor den skulle wara, som Rassmuss hade fått på sin egendomb. Dhe
bekende således, at watnet stodh inan på tree stellen upp j forarne, men som
dhe icke rättare (synte ?), då kunde den watndämbningh åkeren ingen skada
tillfoga, och såsom af bemälte witnesförhöör och bekennelse förnimmes
bemälte Rassmus ingen skada hafua hafft af dedh qwarndemmande, som bemälte
Tolle och Gulbrandh j Lijfwetorph sampt Joen jbidem (!) skole hafwa bemälte
Rassmus på hanss åker och engh praejudicerat och förnär giordt, så ähra
dee omsijder begge parter blefwe wenligen och wäl förlijkte sålunda, att
dhe uthi bemälte Lijfwetorp icke medh något olaga demmande skulle tillfoga
bemälte Rassmuss någon skada eller förfångh på åker eller engh, och bemälte
Rassmuss icke heller der emot at tillfoga bemälte Tolle och Gulbrandh nogon
oskähl, men at hålla godh naboskap och gransemia medh hwarannan, sampt der
hooss at hålla å begge sijdor laglige gårdar widh macht som nu påklagas,
widh straf tillgiörande, som lagh förmåhr. Och bemälte Rassmuss för sin
dristigheet som han giordhe j dedh han utan någon lagh och domb sönderhugg
qwarndammen för ofwanbemälte Tolle och Gulbrandh sampt Joen i Houf tillhörde,
nembligen skadegieldh 3 mark sölff effter Nories lagh landsleijebalkens 18
capitel.
12) Sven Andersson i Björneröd och Olof Larsson i Torp, båda
i Tegneby sn, har sålt sina hustrurs odelsjord, 8 penningbol i Smederöd i
Norum sn, till Jakob Gullbrandsson i Skeppstala, vars hustru redan äger 4
penningbol i Smederöd. Därutöver har Jakob köpt 1 öresbol i samma gård
av sin svärfar Börje Olsson i Torp i Tegneby sn.
För rätten framkomb een bonde Swen Andersson, boendess j
Biönnerödh j Tägneby sochn och Olle Larsson i Tårp och hemma j bemälte Tägneby
sochn, och här för rätten tillstodh och bekende at hafua såldt medh derass
hustrurs ja och sambtycke till Jacob Gulbrandsson j Skipzdahle j bemälte Tägneby
sochn, åtta penningzbohl iordh, som ähr derass echta hustrurs sanna odell i
Smederödh j Nohrum sochn på Inlandh, och kenness derföre nöijachtigen wara
betahlt medh nijo dahler sölfwermynt, hwarföre förbemälte 8 penningzbohl
iordh skall föllia förbemälte Jacob Gullbrandsson för ewinnerligh
egendomb. Sammaledes bekende bemälte bönder, at Jacob Gulbrandsson hade kiöpt
af sin swärfader Börge Olsson j Torp ett öhrsbohl iordh uthi ofwanbemälte
Smederöd, och gaf derföre nijo daler sölfwermynt, alt derföre blifwer förbemälte
Jacob Gulbrandsson rådigh uthi förbemälte Smederöd uthi Nohrum sochen medh
dhe fyra penningzbohl iordh hanss hustru åckte, tillsammans twenne öhrsbohl
iordh, som honom till een fullkommen egendomb skall effter denne dagh hemföllia.
13) Lagrättsmännen Anders (Henriksson) i Smedby och Anders
(Nilsson) i Göksäter kungör, att Maret Jakobsdotter (i Bö) på Lyr sålt
sin arvejord, 17 penningbol i Röd i Röra sn till sina brodersbarn Olof
Torgersson och Kerstin Olsdotter därstädes, 8 1/2 penningbol till vardera.
Uthi rätta framkomb laghrätzmennerne nembligen Anderss j
Smeby och Anderss j Gögesäter, som här för rätten bekende Maret
Jacobzdotters ordh, boendes på Lyer j Tägneby sochn, som för swagheet skull
sielf icke kunde mötha här för rätten, j dedh hon skulle hafua soldt ifrån
sigh och sine erfwingar, ett öhrsbohl iordh och 5 penningzbohl iordh uthi Rödh
och Röre sochen, hwilket henne war arfweligen tillfallen effter hennes sahlig
fader Jacob Biörnsson j Rödh, och till sin broderson Olle Torgersson j bemälte
Rödh sampt hennes broderdåtter Kerstin Olzdåtter j förbemälte Rödh, för
full werde och betahlningh, nembligen tiugu och een daler sölfwermynt. Och
hafwer bemälte Olle Torgerson och Kerstin Olzdåtter belofwat j samma kööp
deras farsyster een skäppa sädh uthi ofwanbemälte Rödh så lenge hon
lefwer, och sedan föllier jorden dem medh allo, sampt derass erfwingar till
ewinnerligh egendomb, hwar halfparten nembligen 8 1/2 penningzbool iordh.
|
