ANNO 1666 den 5 februarij höltz allmenneligit tingh på
Oroust uthj den gårdh Hellissbärgh uthj Stahle sochen, satt då uthj
herradzrätten Petter Draghman herradzdommare öfwer Oroust och Tiöhrn, sampt
sex laghrättzmän. Öfwerwarande crohnoness befalningzman ehrligh och förståndigh
Swän Andersson, medh länssmannen Jönss Hålst och menige almoge.
1) Karl (Ingorsson) i Timmerhult i Torps sn har bränt upp
virke som hans granne Jon (Engelbrektsson) i Torp i samma sn ämnat bygga en gärdesgård
av. Tingsrätten ålägger Karl att ersätta Jons virke samt böta 1 mk.
Dessutom förordnar rätten om besiktning av den omstridda rågången mellan gårdarna
Timmerhult och Torp.
Carll j Timmerhålt war jnstembd af Jon j Tårp för någon
gärdessfegn, som han emot förbudh hafwer opbrändt. Här emot mötte Carll j
Timmerholt, den frambladhe sitt skrifftlige försett eller jnlaga,
hwaruthinnan han föregaf, hurusom bemälte Jon hadhe kiört den omtwistande
gerdessfång på hanss egendomb, och wille uthan lagh och domb, taget och
gerdet hanss egendomb medh, förmeente slijkt icke kunde tilstädias, medh
mindre han det tillförenne hadhe wunnet det medh lagh och domb. Parterne
blefwo härom sin emellan wäl förlijkte, at förbemälte Carll j Timmerholt
skall igenföra och lefwerera på platzen, dher han samme gerdessfang togh, så
många som han hafwer upbrändt. Belangande dhen o(m)twistige platz eller
egendomb, dermedh blifwer det henwijst till besichtelsse män till nästkommande
wåhr, då gååss dem emellan hwadh lagh förmåhr. Skal ochså herföruthan
Carll böta, för det han medh wredt modh och sinne uthan ja och minne opbrände
förbemälte Jon j Tårpz gierdessfang till Kongl. M:t och crohnan 1 mark sölff
effter landsleijebalkens 26 capitel.
2) Karl (Ingorsson) i Timmerhult klagar över att Kjell
(Jonsson) i Kyrkebyn har jagat hans dräng utför ett berg. Kjell genmäler
att Karl och hans drängar hetsat sina hundar mot Kjells får, och när denne
har försvarat dem, har drängen blivit skrämd och fallit utför berget.
Eftersom denne ej fått något bestående men av olyckan förliks parterna inför
rätten.
Carll j Timmerhålt hadhq stembt Kieldh j Kyrckeby för öfwerwåldh
och slagxmåhl sampt för det han hafwer jagat hans dräng uth för eet bärgh,
så at han deröfwer skulle hafwa fådt ondt j sin sijdha. Häremot mötte för
rätten bemelte Kiell, och sadhe sigh icke hafwa rördt bemälte Carll till
dedh onda j någon måtta, men Carll och hanss drängiar hafwer hidssat hans
hundar effter hans fåår, och som han sprang effter at willia frelsa dem, då
undlåpp drängen, och icke tänkte at willia röra honom j någon måtto.
Carlls drängh blef här för rätten besynat, och befanss han hwarken jnn
eller vthwändigh på kroppen något at skadha j någon måtto, dy blefwo
parterne förlijkte om denne saak, effter ingen skadha war skiedd på nogon
thera sijdha.
3) Gifte mannen Simon (Larsson) i Bössekärr under Blibräcka
erkänner lägersmål med Börta Nilsdotter från Hogen, vilket skett i hans
kvarnhus. Si- mon döms att böta 80 dlr eller att avstraffas med sex resor
gatlopp. Börta skall böta 40 dlr eller hudstrykas framför tingsdörren (se
660618-14).
Simon j Bössekierr på Blijbreche mark, een gifft man, war
jnstembd af crohnans länssman Jöns Hålst för begångit lägersmåhl medh
ett ogifft qwinfålk widh nampn Börta Nilssdåtter j Hofwen. Häremot mötte
bemälte Simon och widgick denne gärningh, och icke kunde neeka sigh ju medh
bemälte ogifft qwinfålk nemblig Börta Nilssdåtter hafwa hafft sammanleije.
Konan mötte och här för rätten och bekände, at bemälte Simon j Bössekierr
war hennes barns den rätta och sanskyllige barnfadher, och sadhe hon, at lägerssmåhlet
medh henne war skedt uthj hans qwarnhuuss. Resolutio: Hwarföre pålegger rätten
bemelte Simon j Bössekierr, som ähr een echta gifft man, at plichta för
sitt begånget lägerssmåhl medh förbemälte kohna Börta Nilssdotter,
effter den swänska straffordningen den 1 artikel anno 1653 uthgången,
nembligen 80 daler sölfwermynt, hwar så frampt böter icke uthlegges, då löpe
Simon j Bössekierr 6 gånger gatulåpp, sampt kohnan Börta Nilssdåtter, som
här för rätten tilstodh och bekändhe hafwa hafft olofligh beblandelse medh
bemälte Simon j Bössekiärr, som war een echta gifft man, skall bötha för
sigh sielf effter hon ähr ogifft, till Kongl. M:t och crohnan nembligen 40
daler silfwermynt. Der icke böther kunna af henne erlagde och betalte blifwa,
då huudhstrykes kohnan Börta för tingxdören, effter wälbemälte Kongl.
stadgas jnnehåldh och förmählandhe.
4) Gifte båtsmannen Tore i Näverkärr erkänner lägersmål
med Inger (Andersdotter) från Gåsedalen (under Ammedalen, se 651013-6). Tore
ber om förskoning eftersom han är båtsman och ej förmår betala böter. Rätten
finner dock ej detta vara skäl till att lindra hans straff utan dömer honom
till 80 dlr i böter alternativt sex resor gatlopp.
Thore j Näfwekiärr een gifft man, war ochså jnstämbd af
cronans länssmann för begångit lägerssmåhl medh ett ogifft qwinfolk widh
nampn Ingrj i Gååsedaahl. Här emot at swara mötte här för rätten bemälte
Thore och widgick detta lägerssmål, och sadhe sigh wara een crohnans bååtzman,
som inthet hafwer at bötha medh, och badh om förskoningh. Ty vnderstodh
denne retten bemälte Thore, sigh icke honom mehra än andre för stijkt sitt
förseende att frijdömma, men dömmess han j lijka måtto för sitt begångne
lägerssmåhl som een echta gifft man medh ofwanbemälte ogifft qwinfolk Ingrj
j Gååsedahlen, at plichta effter swänska strafordningens den 1 artikel anno
1653 uthgången, nembligen 80 daler silfwermynt till Kongl. M:t och crohnan,
hwar och icke böther erlägges, då löpe bemälte Thore j Näfwekierr 6 gånger
gatulåpp effter wälbemälte Kongl. stadgas jnnehåldh och förmälande.
5) Ogifte båtsmannen Olof Svensson stäms för lägersmål
med två kvinnor, nämligen Åsa Andersdotter från Inland och Börta
Jakobsdotter från Orust. Olof erkänner lägersmål med Åsa och begär att få
äkta henne. Omsider erkänner han även lägersmål med Börta och döms till
12 rdlr i böter. Kvinnan skall böta 6 rdlr.
Crohnones länssman Jöns Holst hadhe jnstembt een ogifft båtzman
benembd Oluf Swänsson, för begångit lägersmåhl medh 2 ogiffte qwinfolck,
nemblien Ååse Andersdotter af Inlandh och Börta Jakåpzdåtter på Oroust .
Häremot at swara mötte för retten förbemälte Oluf Swänsson och bekände
godhwillig hafwa hafft lägerssmåhl medh bemälte Ååsa Andersdotter, och rächte
han henne handh för rätten at willia tacha henne till echta. Men dedh andra
quinfolket Börta Jakopsdotter nekadhe han, icke wara hennes barns barnefadher.
Doch omsijder kunde han icke ifrångå ju hafwa hafft sin willie medh henne.
Resolutio: Alt derföre pålegger rätten bemälte Oluf Swänssonn at bötha för
sitt hafde lågersmåhl medh kohnan Börta Jakopsdotter effter Christian
Quartij recess 12 rixdaler och kohnan för sin persohn at bötha effter wälbemälte
Kongl. recess 6 rixdaler eller och at straffas på kroppen medh fengxell.
6) Simon (Sören Andersson Lätt ?) i Mölneby har i brev,
daterat Halden i Norge den 21/11 1663, angivits av den fredlöse mannen Konrad
Olsson (från Burås) för att ha köpt 4 alnar tyg av honom. Den åtalade
nekar och åläggs att till nästa ting värja sig ”sig själv tredje”,
att han ej handlat med den sedermera bortrymde Konrad (jfr 630409-1).
Simon j Mölneby war jnstembt af länssmannen Jenss Hålst,
för det han hafwer kööpslagat medh een fredhlöössman, benämbdh Conradh
Olson. Häremot mötte bemälte Simon j Mölneby och härtill neekade, at han
aldrigh hafwer kiöpt eller såldt medh bemälte Conradh Olsson, sädhan han
blef fredhlööss, jcke heller hafwer han warrit hoos honom och tilbudit honom
något till kiöp. Befallningzmannen Swän Andersson framtedde ett bref som
Conradh Olsson skulle hafwa skrifwit länssmannen Jöns Hålst, hwaruthj han
tilståår, at Simon, för detta boendes j Mölneby, hafwer kiöpt fyra alen
klädhe af bemälte Conrad, medh wijdare dess jnnehåldh, som inthet denne
saak widhkommer, daterat Hall den 21 nouember anno 1663. Denne saak är opsatt
till nästa tingh, aldenstundh bemälte Simon beropadhe sigh på at bewijsa
han icke hafwer kiöpt föreskrefne klädhe af förbemälte Conradh, och hwar
han detta efj gfther då laghwerge sigh sielf tridje, at han icke hafwer köpt
förbemälte 4 alnars kläde och sålunda kööpslagat medh bemälte
bortrymbde Conradh Olsson, efftersom han här j landet widh dhen tijdhen
allaredhe fredhlöös war, effter köpebalkens 13 capitel.
7) Torbjörn Arvidsson i Jacklefjäll och Olof (Rasmusson)
smed i (Nedre) Hoga, båda i Stala sn, anklagas för dryckesslag med den fredlöse
mannen Konrad Olsson (jfr 630409-1). Olof erkänner att han i Torbjörns hus
har druckit med Konrad, varefter denne efter slagsmål tagit Olofs sadel.
Torbjörn hävdar att han ej varit hemma under Konrads vistelse i hans hus men
kan ej bevisa detta och döms att såväl som Olof böta 7 rdlr för att de
dolt en fredlös man.
Jönss Hålst crohnones länssman hadhe uthj rätta stembt
Torbiörn Arfwidsson j Jaklefiäldh och Olle smedh j Hofwa j Stahle sochen,
som af honom anklagas at hafwa drucket medh een fredhlöössman Conradh Olson.
Här emot at swara mötte för rätten bemälte instembde böndher, och kunde
bemälte Oluff smedh icke neka sigh ju hafwa druckit medh honom, och Conradh
samme tijdh brukte perlament och slagxmåhl medh bemälte Olle smedh och togh
ifrån honom medh gewalt hanss zadell. Men Tårbiörn nekar at han icke war
hemma samme tijdh som Conradh war dher j huuset, som eij blef bewijst.
Befalningxmannen Swän Andersson war heruthinnan domb begerandes effter lagen.
Resolutio: Hwarföre resoluerade rätten at bemälte bönder skall plichta åtta
örtugar 13 mark sölff, hwar för sigh effter manhelgebalken, 6 capitel,
efftersom dee hafwa drucket, sampt duhlt och förtegat fredhlöössmannen
Conradh Olsson och icke honom angifwet för crohnanz befalningzman som widhböör.
8) Befallningsmannen påminner allmogen om, att om den fredlöse
mannen Konrad Olsson återkommer till bygden, må ingen hysa eller dölja
honom utan istället låta gripa honom.
Crohnans befallningzman Swän Andersson läth j dagh uplysa
för menige man här widh tinget at ingen effter denne dagh skall understå
sigh at hysa och hemma dhen fredhlöse mannen Conradh Olsson, uthan wara tilförtänkt
at när han hijtkommer j landet, låta grijpa honom, och det widh höga öffwerheetennes
nådhe och onådhe som widhböör effter lagen.
9) Skogvaktaren Olof Hofman stämmer Reer i Gåre i Torps sn
för olaga skogsavverkning på samma kronogård. Reer erkänner att han sålt
timmer till Per Krabbe på Olsnäs samt till Käringön och Gullholmen och döms
att böta 10 dlr.
Crohnans skoghwachtare Oluf Håmman hadhe låtet uthj rätta
jnstembna Reor j Gåhre för olagligh skoghugg, som ähr bortfördt frå gårdhen
och såldt på åthskillige städher. Häremot at swara mötte bemälte Reor här
för rätten och bekändhe godhwilligh at hafua hugget och bortsåldt för 2
åhr förledhen till welborne Pedher Krabbe till Olssnääs 4 tyltter
grantimmer 12: 14: 16: alnar, och der emot till betahlningh bekomb 2 tunnor
korn ; 2 rixdaler, ähr 4 rixdaler. Item såldt een timmerflåtta till Kerringöhn,
nembligen 2 tålffter, och derföre bekåmp 2 slette dahler, noch een timmerflåtte
på 2 tolffter försåldt till Gulholmen, derföre bekomb 2 dahler sölffwermynt,
och såsom här befinnes och af Reor j Gåhre sielf tillståår och bekenner här
för rätten bemälte skoghugg olagligen hafwa föröfwat och begånget, ty pålägges
bemälte Reor j Gåhre till wederlagh emot dedt bortsålde timmer ifrån Gåhre,
som ähr bortsåldt till åthskillige ohrter, nembligen effter skogxordningens
anno 1664 14 artikel tijo dahler sölfwermynt at betala till treeskifftes,
konungen, härradet och jordhäganden.
10) Länsmannen Jöns Holst med två lagrättsmän har
besiktigat åbyggnaderna på den halva kronogården Gåre i Torps sn, som Reer
arrenderat i 14 år. Tak och väggar på samtliga byggnader har omfattande rötskador.
Reer lovar att reparera husen, men eftersom han ej själv förmodas kunna
bekosta detta, åläggs han ställa borgen för gårdens återuppbyggande
eller annars att flytta därifrån.
Item framladhe crohnans befalningzman j rätten ett
besichtelse breff af länssmannen Jenss Hålst och twänne laghrättzmän
vnderskrifwit, uppå dhen crohnegårdh Gåhre j Tårp sochen, som Reor sammestädes
påboor, dher förmälte, at dhen 22 januarij anno 1666 effter befalningh wore
dee förbemälte män j föreskrefne Gåre j Tårp sochen, at besichtiga dess
gårdz byggningh, som bemälte Reor hafwer åbodt uthj 14 åhr: 1) Befantes då
widh samme tijdh een kornladha föruthan reeseweedh, och ähr somblige städher
på wäggen förrodnet. 2) stugun under ååsen ähr af watn något förderfwat.
3) Een baakstufwu som höö lågh uthj, war uppe widh ååsen öpen och taaket
söndher. 4) Een höölade medh een gammall stall ähr förråtnat, och
halfparten uthan taak på. 5) Ett fähuuss ähr ganska förrutnadt, bådhe
jnnan och uthan till. 6) Bryggerhuuset ähr taaket söndher på. Ofwanbemälte
Reor j Gaare heremot mötte och låfwadhe medh forderligste göra sin flijt
heruthj at upbygga dhee huuss som ähre förruttnadhe blefne på dhen halfwa
crohnans part j Gaare, doch effter Kongl. commissariers vthgifne resolution
anno 1662 den 6 september förmähler, at dher som ingen förhåppningh ähr
medh huuss och byggning på gårderne at häfda, och bönderna icke kunna sådant
widh macht hålla, dy böör crohnones befalningxman derom draga försårg,
huru bemälte hemman må blifwa brukadhe och tilbörligen bebygde, och begäradhe
her för retten bemälte Reor för slijk huusserödhningh at stella bårgen
och löffte eller och at lijdha domb j denne saak. Resolutio: Ty resoluerade
retten at efftersom här befinnes at bemelte Reor j Gååre icke effter sitt
tagebref hafwer hållit gården Gååre benembd widh tillbörligh hefdh och
byggningh, och således för hans försummelse skuldh låtet dhen halfwe
crohnegårdh förruttna och förfalla, eij heller kundhe han nu här för rätten
effter crohnans befallningzmans begeran stella derföre wederbörligh caution
och löffte, att bemälte 1/2 crohnegårdh Gåre af bemälte Reor kundhe
blifwa upbygd och förbättret som han j fiorton åhrs tijdh hafwer der på sättat
och igenom sin egen försummelse låtet nedherruttna, doch hafwer retten för
denne gången gifwet mehrbemälte Reor j Gååre åtta dagars dilation at
stella crohnoness befallningzman på crohnans wägnar heruthinnan nöijachtigh
bårgen, at han bemälte gårdh Gååre skall hålla widh laga byggning som åbodh
kräfwer effter lagen, hwar och icke han det gither och förmår, då hafwer
Reor förbrutet sin taga effter landsleijebalken 1 capitel, och widh förste
fahrdagh uthj innewarandhe åhr at wijka gårdhen.
11) Reer i Gåre i Torps sn anklagar sin granne Erik
Kjellsson i Gåre för att denne skall ha bemäktigat sig kronojord i Reers gård.
Förre klosterfogden Gregor Nilsson (i Munkeby i Dragsmarks sn) har kungjort för
Reer, att Dragsmarks kloster äger 18 öresbol jord i gården. Instämda
vittnen nekar sig äga kännedom om denna kungörelse. Erik Kjellsson visar
skiftesbrev av den 13/8 1625, då Eriks fader Kjell Olsson i Gåre med sin
broder Elling Olsson ärvt 13 öresbol odelsjord i Gåre och deras broder Per
Olsson 5 öresbol i samma gård. Därmed består Eriks och hans medarvingars gårdsdel
av 18 öresbol jord.
Crohnans befallningzman Swän Andersson hadhe låtet stemma
Reor j Gåre, att han skulle giöra bewijssligit, det käremåhl som han tilförenne
hafwer andraget öfwer Erich Kielsson j Gååre, anlangande någon croneiord
som föreskrefne Reor förmeenar at Erich Kielsson skall hafwa vndherslaget
sigh sin odellssgårdh. Häremot at swara mötte för rätten bemälte Reor j
Gaare och bekändhe här för rätten at han hafwer hördt Gregers Nilson, förrige
closterfougde, läsit ett register, som förmälte om huru månge öhressbool
klosterjordh, som skulle wara uthj Gååre, nemblig ett bref på sex öhresboohl,
noch twenne breff som förmälte hwar på sex öhresbool och berobte sigh på
wittnesbördh, nembligen Germund j Syltennääs och Anders j Klefwa. Anders j
Klefwa frambstodh och widh högsta eedh swohr, at han aldrigh weet sigh hafwa
hördt bemälte bref läsas, lijkaså bekendhe Germundh j Syltennääss som
bemälte Anders j Klefwa bewitnat hafwer. Här emot för rätten at swara mötte
föreskrefne Erich Kielson j Gåre, och frambladhe uthj rätta ett skifftebref
af laghmannen sahlig Jens Christensson uthgifwet, daterat den 13 augustij anno
1625, som förmälte att Erich Kielsons fadher, nembligen Kiehl Olson, medh
hans sambrodher Elling Olson, ähre på skifftet tildeehlt 13 öhresbool iordh
uthj bemälte Gååre på Oroust, härföruthan hafwer derass samfödde
brodher Pedher Olson at effterfölgia uthj fädherne och möderne arff 5 öhresbool
jordh j bemälte gårdh, hwilket belöper sigh in alles 18 öhresboohl jordh,
som dhee för forskreffne gårdh Gååre för rätta egendomb effterföllier.
12) Erik Kjellsson i Gåre i Torps sn stämmer sin granne
Reer i Gåre för att denne avstått hälften av sin kronogård till Olof
Bengtsson från Ström. Erik bevisar att samma krono- eller klosterjord fordom
ägts av hans förfäder och tilldöms därmed bruket av denna gårdsdel mot
erläggande av det övertag om 40 dlr, som Olof Bengtsson betalt till Reer i Gåre.
Erick Kielsson hadhe stembt sin granne och gårdhman Reor j
Gaare, som åboor dhen halfwa clostergårdh dher sammastädes, förmedelst at
Reor hafwer afstådt halfparten af samma halfwa gårdh till een annan drängh
Oluf Bengtsson j Ströhm, och af honom taget afmindelsse penningar, hwilket
Erick förmeente wara orätt, och påstodh, så frampt at Reor hadhe någon
iordh at afstå, då bordhe han för een fremmadh niutha besijttelssen till
samma bruk eller anpart, efftersom han förmeenar sigh samma closterjordh
skall wara kommen ifram fohrne tijdher ifrån hans föräldrar, som laghrättet
och dett samma bekändhe, och erbödh sigh nu bemälte Erick at gifwa Reor så
många afmindelse penningar, som den andre drängh Oluff Bengtzon j Ström
hafwer gifwet. Och effter lagen förmäler j landsleijebalken 14 capitel att
odellzman ähr näst at besittia dhen jordh han äger lått uthj, häller än
nogon fremmndh. Ty dömmes honom bemälte Erick Kielson j Gare at niutha
halfparten af dhen halfwa clåsterpart till brukz och besittelse, och at gifwa
Olle Bängtsson j Ströhm sine uthlagda åminnelsepenningar, nembligen 40
daler sölfwermynt som han till bemelte Reor betalt hafwer.
13) Olof i Stordal begär att Anders Börjesson i Mölneby
(Börsgård) med sin syster Anna Börjesdotter (i Nedre Trätte) skall återlösa
en pant om 8 rdlr med 20 års förfallen ränta på 2 öresbol odelsjord i ödegården
Hjälperöd. Eftersom syskonen ej förmår betala skulden tillåtes Olof i
Stordal att fritt avyttra denna pantejord.
Olle j Stordaahl på Tiöhrn hadhe stembt Anders Börsson
uthj Mölneboo och hans syster Anna Börgesdåtter, och frambladhe uthj rätten
ett pergamentzbref på tu öhresbool iordh, som bemälte Anna Börgesdåtter
till bemelte Olle j Stordahl på Tjöhrn hafwer uthj pant satt, liggiandes
uthj dhen ödhegårdh Hiälperödh j Langlandh sochen på Oroust, för 8 rdlr
och 20 åhrs renta, hwilket bref han här uthj dagh begäradhe af föreskrefne
söskon, detsamma at jnfrälsa, hwar och icke sätter han samme 2 öhresboohl
iordh till een annan för förskreffne penningar. Häremot at swara mötte bemälte
Anders Börgesson medh hanss syster Anna Börgessdåtter, och wille gärna
jnfrälsa bemälte jordh, men sadhe sigh icke hafwa macht eller rådh dher
till. Och effter Norges lagh förmähler uthj köpebalken 20 capitel, sätter
man annan pant för nogon deehl, då förware han pantet det togh. Och effter
här befinnes, att föreskrefne Olle j Stoordaahl här j dagh för rätten
tilbiudher ett och slächt bemälte jordh igen at inlösa, det dee doch icke
wille, ty hafwer derföre bemälte Olle j Stoordaahl macht at hensätta samma
iordh till een annan främmadh, och åthniuta dheraf sin rättmätige fordran,
och ägermannen det som öfrigt ähr, aldeles effter samma ofwanbemälte
capitellz innehåldh och förmälande.
14) Olof Nilsson i Backa (i Brastads sn) har för 180 dlr
tillpantat sig 1/2 hemman Hästlägg av Per (Nilsson) där. Sedan har Olof mot
105 dlr insatt Elof (Svensson) som arrendator. Elof skall nu flytta därifrån
och har återfått övertaget från Olof men begär därutöver ersättning om
18 dlr för husbyggnation. Tingsrätten dömer pantemannen Olof att ersätta
Elof för denna investering i gården. Sedan ankommer det på pantemannen att
söka återkräva samma belopp, antingen av gårdsägaren eller av den tillträdande
arrendatoren.
Eluff i Hästlegg hadhe stembt Pedher ibidem för någre
huuss han hafwer bygt på samme gårdh, och förmeente föreskrefne Eluff derföre
at effterdij han skall entwijka gården, då begäradhe han för dee upbygde
huus betalningh effter godhe dannemänss skiön och werderingh. Och frambstodh
Olle Nilson j Backa, der föregaf at hafwa pantat sigh halfwa Hästlegg till för
180 daler silfwermynt, därpå hafwer Olle j Backa jnsatt
Eluff på dhen 1/2 gårdh och upburit af föreskreffne Eluff 105 daler
silfwermynt, och uthj förleden decembrij anno 1665 hafwer Olle j Backa medh
odellzmannens Pedher Nilsons minne och sambstöcke igengifwet och förnöijet
bemelte Eluff sine 105 daler sölfwermynt, och derföre förfrågar sigh Eluff
j Hästlegg här för rätten, hwem honom skall betala dhee huuss som han
hafwer bygt på Hestlegg gårdh, aldenstundh han till nästkommandhe wåhrdagh
skall wijka uth ifrån gårdhen. Ty resoluerade retten at efftersom här
befinnes att Olle Nilson j Backa hafwer först pantat sigh den 1/2 gården Hästlägg
till, som een fremmndh dertill är berättigadt, och således insatt Eluff på
gården emot 105 dalers erleggiande, och sedhermehra igen lefwererat bemälte
försträchte 105 daler silfwermynt till föreskrefne Eluff, och stedt gården
till een annan man, benembdh Nilss j Hougen, då böör föreskreffne Olle
Nilsson j Backa at contentera och betahla till föreskreffne Eluff j Hestlegg
effter giordhe förlijkningh, som uthj fyra dannemens närwaro skedt ähr för
hanss huussbyggningh, nembligen 18 daler slette, och det innan 14 dagars förlopp
at betahla, och dermedh j detta måhl hwar ifrån annan wara åthskildhe.
Anlangande Oluff Nilsons tiltahlan emot odelssmannen Pedher Nilsson j Hästlägg
och Nils j Houfwen om denne twistige huussbyggning, det hafwer han at sökia
dhem för till nästa tingh, då gååss dem emellan huadh lagh förmåhr. Och
för det öfrige pålegger retten förbemälte Eluff at han effter Norges lagh
håller ååbodh widh lijka, hwar annorledes befinnes, dhå att straffas
effter lagen.
|