Ting i Öberg i Myckleby socken 7 mars 1667

 

ANNO 1667 den 7 martij bleff effter begäran anstelt ett möthe uthj den gårdh Öbere j Möckleby sochen her på Oroust, hwarest iagh Petter Dragman medh laghrettet aff Oroust och Tiöhrn med lenssmennerne Jöns Håltz och Hans Matzon läth oss infinna.

 

 

 

 

1) Kammarfiskalen Johan Printz begär lagrättens svar på följande frågor:

a) Vilka skatter som han granskat under sin förrättning på Orust och Tjörn (i augusti månad 1666, se 661201-2).

b) Om han antytt, att han även skulle granska den skatt som greven Per Brahe uppbär.

c) Vad han svarat, när bönderna klagat över den skatt som de erlägger till grevens fogde.

d) Om han visat eller uppmanat till någon avoghet mot greven eller hans uppbördsmän.

Lagrätten svarar på den första frågan, att fiskalen endast förhört sig om kronans skatt. På den andra frågan svaras, att fiskalen klargjort för allmogen, att han ej får befatta sig med den skatt som tillkommer greven. På den tredje frågan svaras att, när bönderna klagat över skatten till greven, har fiskalen anmodat uppbördsmannen (Johan Larsson) att anteckna böndernas klagomål och sedan framföra dem till sin broder Anders Larsson, som är grevens fogde. Slutligen svarar lagrättsmännen, att ingen av dem förstått, att fiskalen har uppmanat allmogen till trots mot grevens tjänstemän utan istället förmanat bönderna att vara lydiga och underdåniga.

 

Samma dagh framkom cammarfiscalen welbetrodde Johan Printz, och inladhe uthj retta effterskrefne punctar, hwaruthöfwer han begäradhe af nembden, at dhee på almogens och sine egne wegnar wille nu för retten afläggia dheras sanferdige berettelser, som dhee inför Gudh, Hans Kongl. M:t och wår nådigste höga öfwerheet wille och kunne till swars ståndha.

1) Såsom samptelige nembden wäl draga sigh til minnes huruledes dhee af Hans Excellentz herr rijkzrådes och gouverneurens herr Harall Stake woro skriffteligen anbefalladhe, at biwijsta dhen ransakningen som fiscalen Johan Printz oppå embetes wegnar af dhet Kongl. cammarcollegio war anbefallat och j commission gifwet, att dee nu wille och säija huadh skatter och renter han samme tidh effterfrågadhe.

2) Om han uthläth sigh j nogor måtto, att ransaka effter dee skatter och uthgiffter som Hans höggreflige Excellentz herr rijkzdrotzen tillkommo.

3) Hwadh han swaradhe då till een deehl af allmogen framkommo, och sigh öfwer Hans höggrefwelige Excellentz tienare beswäradhe, eller om han j någon deel beblandadhe sigh j dhee handlingar, som dher medh bönderne kunde förehafwa.

4) Om han medh nogot ordh eller ringaste tillfälle läthe sigh förmerkia, huar igenom allmogen kunde få orsaak at inbilla sigh till någon owillia emot Hans höggreflige Excellentz betiente. Och huadh samptlige nembdens swar j detta fall war, at fiscalen dhet sedhan måtte få beskrefwet under herradzsigneten.

Vtöfwer desse poster förklaradhe nembden sigh i fölliandhe sett sålunda: Huadh dhen första påst sigh belangar, så bekänna dhee det, at fiscalen frågadhe effter Hanss Kongl. M:tz rentor, huru dhee wohre sedhan landet war kommet under den högloflige swenske regering af gemene man uthgångne och betalte, och huadh restantzier hooss dhem innestodh, och inga andra rentors uthgiffter blefwe af honom effterspordhe. Och til dhen andra puncten beswarades, at fiscalen sigh i ingen måtto uthläth att ransaka effter Hans höggreflige Excellentz rentor och inkombster, huarken j een eller annan måtto, sa dhe sigh och ingen commission eller befallning dherom hafwa. Till den tridie punchten betygas af nembdemenderne, at dher war wäl til een deehl af almogen som besweradhe sigh öfwer mehra högstbemälte Hans höggreflige Excellentz tienare i något som dem skulle wara oförrettadt, och bodhe at fiscalen wille hielpa dem till retta och goda igen. Men fiscalen uthslogh deras begeran, och sadhe sigh icke hafwa något at bestella medh Hans höggreflige Excellentz betiente, och badh fougden Anders Larssons brodher, som på Oroust tillstedhes war widh ransakningen, at han skulle antäckna böndernas beswehr och sedhan ankunna sin brodher Anders Larson det, at han kundhe stella bönderne tilfridz. Till den fiärde punchten och sidste bewitnas af samptlige nembdemennerne, at dee icke det ringaste ordh förnemmo fiscalen säija till almogen, som dem kunde till någon owillia causera emot mehrhögstbemälte Hans höggreflige Excellentz och dhes betiente, vthan mehra förmante almogen esomofftaste, at dhee skole wara Hans Höghgreflige Excellentz och dhes betiente hörige och lydige j alle måtto. Sålunda ähr passerat och bewittnat, betygas af migh vndershrefwen iempte herradzsignetens undertryckiandhe. Actum ut supra.

 

Folke Almegius