Ting i Hällsberg i Stala socken 1 oktober 1667

 

ANNO 1667 dhen 1 octobris bleff åther herradztingh hållet uthj föreskrefne gårdh Hällesbärgh, af migh Petter Draghmann herradzhöffdinge öfwer Oroust och Tiöhrn, nembden Anders j Smeby, Östen j Stahle och Thore uthj Engåhs på Oroust boendhes.

 

 

 

 

1) Lars (Engelbrektsson) i Hällsberg stämmer sin gårdbo, 16-årige Ebbe Torbjörnsson, för att denne kallat hans hustru Kerstin (Germundsdotter) en trollpacka. Instämda vittnen berättar, att när Kerstin och Ebbe kört in kornet från åkern har Ebbes moders svin och gäss kommit in i Kerstins spannmål. Då har hon anmodat honom att ta hand om djuren, men denne har istället bett henne fara ”fahnen uthj wåld” och kallat henne en trollpacka samt kastat jordklumpar efter henne. Eftersom Ebbe låtit sin moder Rangilla och broder Jon svara för sig och själv ej velat komma inför rätten, skall han infinna sig och dömas vid nästa ting.

 

Samma dagh framstälte sigh för tingzrätten Lars uthj Hellesbärgh uthj Stahle sochen, som hadhe stämbt sin grannedrängh Ebbe Tårbiörnssonn för han olagligen hadhe efftertahlt och skäldt uth föreshrefne Larses hustru j Hellesbergh, benämbdh Cherstin. Häremot at swara mötte icke föreshrefne Ebbe Torbiörnson, män hans eldre brodher Jon Tårbiörnson mötte, och sadhe hans brodher än nu icke tilstädhes, oansedt han war stembd hijt till tinget at swara, och bekendhe Jon Tårbiörnsons modher Rangnella som för retten tillstädhes war, at denne Ebbe ähr öfwer sexton åhr gammall och warit till dedh högwerdige altarens sacramente och nu icke will mötha, men efftersom modren och hennes eldste sohn Jon Tårbiörnsson här för retten instälte sigh at swara på föreskrefne Ebbe Tårbiörnsons wägnar, så effter lagens gemäss kundhe witnen herom förhöras. Altså framstälte sigh först för rätten Larses hustru Kerstin och beklagadhe sigh, at kort förledhen uthj skördetijdhen som dee körde uthj huuss sitt korn af åkeren, så inkörde ochså hon sitt korn medh, och denne Ebbe som hon haar instembt för retten, körde sitt och sin modhers korn in, och swijn och gäss gick in uthj Kerstins korn, så sadhe Kerstin: ”Kiör dine creatuur af mitt korn”, då skäldte Ebbe henne för een trålpacka. Derom framkalladez wittnesbördh. Jöns Nilson, een wuxen karll, tilstodh och bekändhe, at han bådhe sågh och hörde at Kerstin kiörde in sitt korn, och denne Ebbe kiördhe ochså in sin moders korn, och Ebbes moders swijn och gäss gick in uthj Kerstins korn. Då sadhe Kerstin till Ebbe: ”Du plägar wara den som wäl kan berijdha min häst, kiör swijnen af kornet”. Swaradhe han: ”Fahr du fahnen uthj wåldh din trålpacka, och din modher medh den trålpacka”. Swaradhe Kerstin: ”Du skall wara een tiuff och skelm intill des du bewijsar jagh eller min modher hafwer giordt någon troldomb, eller är någon trålpacka”. Peder Nilson witnadhe, han hörde Kerstin och Ebbe, dee hadhe trätta, då dee kiördhe korn och Ebbe hadhe kockler eller jordhklimper och slogh effter Kerstin, och Kerstin sadhe: ”Du skäldte migh för een trålpacka, du skall wara een tiuff så lenge du (icke) bewijser migh eller min modher nogon tråldomb öfwer”, derpå giorde dee dheras eedh. Och såsom drängen Ebbe icke möther nu här för tingzretten och uthj denne saak faller crohnones saaköhre uthj, blef saaken opsatt till nästa tingh, efftersom ingen ähr tillstädhes på crohnans befallningzmans wägnar at sökia kongens rätt.

 

 

 

 

2) Lars Olsson i Inre Hogen (oklart) stämmer Jon Gunnarsson i Tollungeröd om Åsen i Långelanda sn. Jon visar lagmansdom av år 1653, då Lars med sin moder fråndömts lösningsrätt till odelsjord i Åsen. Dock lovar Jon, att om Lars inom en månad ställer nöjaktig borgen skall han få tillträda gårdsbruket därstädes.

 

Lars Oluffsson uthj Indrehowen stembt Joon Gunnarson j Tållungerödh j Langlandh sochen för odetlzegendomb uthj Ååsen. Häremot att swara mötte Jon Gunnarsson och framladhe een laghmansdomb uthgifwen åhr 1653, som förmähler och ifråndömer Lars Olufson och hans modher, som war een gifftingzqwinna, ifrån dhen odell Lars nu påstemmer. Ty hafwer Lars Olufson här inthedt at tahla eller jnstemna sådant för denne rätt, så länge föreskrefne laghmansdomb ståår widh macht. Män kan Lars Olufson ställa för löffte, att hålla gårdhen Ååsen widh macht och hefdh: och åhrligen betahla skatt och rettigheet, så wllle Jon unnan honom bruket dher, dherom ähr dem lofwat medh dheras willie een månadz dagh löffte at förskaffa, dher som icke dedh skeer, då fåår Larss ingen boligh på Ååsen.

 

 

 

 

3) Ingeborg Matsdotter stämmer Anders Esbjörnsson i (Lilla) Klevedal för att han under äktenskapslöfte avlat 2 barn med henne men sedan övergivit henne och ej bidrager till barnens försörjning. Barnen är nu 14 och 10 år gamla. Först har Ingeborg varit tjänstepiga åt Anders på Orust, sedan i Uddevalla och därefter i Akershus län i Norge. Där har han övergivit henne, flyttat högre upp i landet och gift sig med en annan kvinna. Ingeborg kräver, att Anders skall hjälpa till att försörja barnen samt betala 9 dlr för kläder, som han fått av henne. Målet uppskjuts till nästa ting eftersom Anders ej infunnit sig vid rätten (se 671029-5).

 

För rätten framkomb Ingeborgh Matzdåtter och hadhe stembt Anders Essbiörnson boendes uthj Kleffdaahl uthj Tårp sochen, han blef pårobt och icke mötte, då begärte föreshrefne Ingeborgh hennes klagemåhl måtte inskrifwas. Och sadhe hon, dedh ähr 15 åhr sedhan hon komb uthj tiänst hooss föreskrefne Andhers Essbiörnson, och han låfwadhe henne echtenskaap och afladhe barn medh henne och han drogh så ifrån henne till Vddwaldh och hadhe budh effter henne, och dhee wohre för probsten herr Hanss dersammastädhes och tilsadhe hwarandre echtenskaap, och dereffter drogh han ifrån henne nohr uthj Aggersshuus lehn, och hadhe så budh effter henne, och hans modher fölgde henne dijt. Dher ladhe han sigh till henne igän, och afladhe än ett barn medh henne och förlåth henne så dher uthj främmande landh, och hon kom uthj stor armodh och äländlgheet medh begge deras twänne omyndige spädhe barn. Och hin reeste länger opp uthj landett, och belågh een annan, och togh den till echta, öfwerheeten oafwettendes, huruledes han medh denne Ingeborgh hafde låfwat echtenskap och aflat barn medh henne. Härföruthan klagadhe hon, at hon hafwer gifwet honom j dee åhren dee hult tillsammans skiorter och annat till nijo dahler, och födt hans twenne barn, uthj fiorton åhr dedh förste, dedh andra uthj tijo åhr, och inthedt fådt af honom, och icke will ännu betala henne för denne barnefödha och hennes omkåstningh, och begärte hon för Gudz skull at hielpas till rätta. Bleff opsatt till man kan få föreskrefne Anders Essbiörnson till rätta, så skall detta fattiga qwinfolck ske hwadh lagh förmåhr.

 

Folke Almegius