ANNO 1662 den 24 novembris höltz ordinarij heradztingh på Tiöhren uthj Stoordahl, öfwerwarandess cronones befalningzman wälförståndigh Swen Anderson, Hanss Rassmusson länssman, Brönill i Åseby, Nillss j Olssby, Gregers j Rörwijk, Anon j Röre, Månss Hegwaldh, Olle j Mögennäss, laurättzmän på bemälte Tiöhrn.

1) Amirallöjtnant Klas Ugglas brev om båtsmanshållet uppläses.

Bleff läst för rätten ett breff, vthgånget aff admiral liutenanten herr Claass Vggla, angående båtzmansshållet, som wijdare ähr at ehrfara af sielfwa originalet.

2) Landshövding Harald Stakes befallning om beskattning av skärgårdsbefolkning och torpare kungöres.

På samma dato är för rätten wordet upläset hans excellentz herr Haraldh Stakes order och befalningh, angående skattlegningh eller contribution på alle strandsittare, sampt huusmän och backesittare, som sielfwa originalet wijdare uthwijser.

3)  Den kungliga kommissionens betänkande över allmogens besvärsskrivelser meddelas.

Bleff och vpläset Kongl. M:t nådigste resolution och förklaringh öfwer dhe postulater och beswärs punctar, som allmogen j Baahuus lähn hafwa underdånigst insinuerat Kongl. commissarierne, de dato den 23 octobris anno 1662.

4) Landshövding Harald Stakes brev om allmogens från år 1657 kvarstående skatt uppläses.

Jtem oplästes herr governeurens breff angående Oroust och Tiöhrs beswär på 1657 åhrs jordebookz rättigheet och rest, som dhe till herr Iwar Krabbe woro skyldige till at betala, både på jnquartering och andre uthstående beswär uthj förgången krigztijdh. Sub dato Bahuuss den 3 novembris anno 1662.

5) Landshövding Harald Stake befaller att till krigsmakten skall uttaxeras en vadmalsrock per tolv hemman och ett par skor och strumpor per sex hemman.

Wijdare ähr och upläset herr gouverneurens Stakes nådige order angående at allmogen skole vthgiöra till soldatesquen, nembligen 12 hele gårdar om een grå walmarsråck, och 6 hele gårdar om et par skoor och goda strumpor, räcknandess dobbelt så månge frelse - som crone - och skattegårdar, som med det aldraförsta emot skriffwarens quittantz på Bahuus skola hinleffwereras, sub dato Bahuuss den 13 novembris anno 1662.

6) Den kungliga kommissionens betänkande över vissa frågepunkter kungöres.

Dito ähr ochså opläsit commissariernes resolution på någre dess beswärs ingifne frågepuncter etc, de dato den 6 septembris anno 1662.

7) Länsmannen Hans Rassmusson  upplyser om, att nio bönder på Tjörn, nämligen i Valla socken Per i Evja, Reer (Olsson) på (Lilla) Askerön, Olof i Kil och Börje i Sörby, samt i Stenkyrka socken Rasmus och Anders i Mölnebo, Mattis (Markusson) i Kållekärr, Olof i Stordal och Anond (Bryntesson) i Röra, vardera under krigsåret 1657 lämnat en häst, utrustad med sadel och tömmar, till länsmannen att levereras vid Stala kyrka på Orust. Dessutom bevisar länsmannen, att han för 18 rdlr köpt två hästar av kyrkoherden  Anders (Hartvigsson) på Tjörn till samma ändamål. Enligt förre fogden Jakob Nörings order skulle två hästar från varje socken eller sex hästar från Tjörn utskrivas (tydligen har ej mindre än 11 hästar utkrävts) och en halv dlr uttaxeras av varje hemman till utskrivningens bekostande, och när resterande skatt på denna pålaga indrives kan Per i Evja och Anders i Mölnebo ersättas för sina hästar, men hur övriga nämnda bönder skall gottgöras hänskjuts till högre myndighet.

Länssmannen Hanss Rassmuson läth framkalla någre bönder, Pär j Effia, Reor på Askeröhn, Rassmus j Mölneboo, Mattis j Kollekierr, Olle j Stordahl, och Annon j Röre, Olle j Kijhl, Anderss j Mölneboo, Börie j Sörboe, hwilka mäst alla mötte, och beklagade dem, att dhe j förleden krigh 1657 lefwererade till bemälte Hanss Rasmusson hwar en häst, som kom under armeen, och dhe hafwa ingen betalningh fådt för dem. Hertill swarade länssmannen och bewijste medh den förrige fougdes sahlig Jacob Nöhringz zedel daterat den 25 julij anno 1657, förmählande, att dhe vtskrefne hästar, som effter öfwerhetennes befalningh ähr påbudhen, skall på tijsdagh förstkommandes möta widh Stahle kyrkia, som och blef effterkommet, och bewijste ännu medh en annan zedell från fougden Jacob Nöhringh, att dhe anbefallade 2 hestar af hwar sochn, som till armeen skulle lefwereras och almogen skulle betala, skulle medh zadell och tömar hwar timma wara uthj beredskaph. Och berättade nu lenssmannen, att hann hafwer efter sådan befalningh kiöpt 2 hestar hoos herr Anders, och betalte dem på böndernas wengnar medh 18 rixdaler, och det blef befalt af fougden Jacob Nöhringh, att bönderne på hwar gårdh skulle betala en halff daler till dhe sex hestars betalningh af dhe 3 sochnar på Tiöhrn bleff vthskaffat, och fick han penningar af någre bönder, men mest ståår obetalt, och mente fördy, at när bönderne som resterar medh den halfwe daler på gården betalar dem, så wille och betala dee twå bönder Peder j Effia sin häst, och Anderss j Möllneboo sin häst. Dhe andre förskrefne bönder som uthlade hästar, war anbefallat, at skulle uthtagas och betalas bönderne aff cronones skatten och rättigheter, och det wiste hann icke, huru dhe ähre betalte eller betalas skola. Bleff denne saak optagen till öfwerhetens wijdare betenckiande.

8) Rasmus Eriksson i Köleröd med sin hustru Börta Torkelsdotter stämmer Jon (Andersson) i Gälov om hans åtkomst till samma gård. Jon i Gälov uppvisar köpebrev av år 1645, då Alf Olsson i Stordal med sin hustru Anna (Kroksdotter) köpt av hennes systerson Torkel Torkelsson i Marstrand en halv gård Gälov. Vidare visas brev av år 1643, då Torkel Torkelsson beviljat sin styvfader Sven Persson att besitta gården Gä1ov mot det att han avstod sin halva gård i Köleröd. Innan Alf Olsson kunde tillträda bruket i Gälov måste han lösa ut Sven Persson för 25 rdlr, varefter en lagmansdom av år 1647 fastslog Alf Olssons hustrus odels-  och besittningsrätt till gården. Eftersom Torkel Torkelsson erhållit sin arvejord i Gälov, medan hans syskon Olof och Börta tillskiftats sin odel i Köleröd, finner tingsrätten, att Börta Torkelsdotter ej kan vinna den jord i Gälov, som ärvts av hennes broder och inom samma odelssläkt sålts till deras moders syster, med mindre lagmansdomen av år 1647 överklagas.

Rassmus Erichson j Kiölrödh j Kleffdahl sochn medh sinn hustru Börtta Torkelsdåtter kom j rätta och hade stämbt Joon på Gielöff j Walla sochn för fem öhresbohl jordh henness broder Torkell Torkellsons odell, som Jon besitter och brukar j Gielöff, och sporde effter hanss adhkompst der på. Her emot swarade förbemälte Jon och lade fram ett pergamentzbreff af lagmannen Hans Fransson, vthstädt anno 1645 den 3 decembris, förmählande, att Torkell Torkelsson hafwer såldt till Alff Olson j Stordahl och hanss hustru, som war Torkels morsyster, och deras arfwingar, enn halff gårdh Gielåff j Walla sochn på Tiöhrn för 124 rixdaler in specie. Der näst uthj rätten ladess et annat pappersbreff, gifwet af swornskrifwarn och laurättet på allmenliget tingh i Breche 1643, hwar uthj Torkell Torkellsson j Marstrandh hafwer undt och bewilliat sin styffader Swen Päderson j Kiöllröedh enn halff gårdh j Walla sochn, nembligen Gieluff, till besittelse uthan taga, efftersom han afstodh den halfwa gårdh Kiölrödh för Torkel och hanss broder, och der som någon kunde finnass närmare förskrefne Gieluff at besittia, då lofwar Torkel och hanss broder Olle att gifwa samma derass styfader en så godh gårdh eller penningar at festa sigh een gårdh före igen. Och efftersom Allff Olson medh sin hustru hade kiöpt Gieluff af förbemälte Torkell och wille sielff låta bruka Gieluff, måtte han gifwa förbemälte Torkellz styffader, bemälte Swen Person, 25 rixdaler j afmindellse, derom bleff bewijst medh lagmannenss domb 1647 den 15 junij daterat, som förmelthe j slutningen, at samma halfwa gårdh Gieloff skulle fölga Anna Alffz till odelz egendomb, och befants effter deras slechte linias oprächningh, att förbemälte Torkell Torkelson fick i sin arflåt den halffue Geluff 5 öhresbohl, hanss broder Olle feck sin arfflott j Kiöllrödh, och denne derass sysster Börtta som nu stemmer, bekommer hon sin arfwelåt j Köllrödh hooss hennes broder Olle. Och her befinnes af föreskrefne hemtingz-  och lagmansdommar och brefwers lydelser, att Torkell hafwer såldt hans moorsyster Anna med henness man Alff sin jordh j Gieloff well fembton åhr sedan, och hanss syster denne Börta bodt her på landet j lagsocknen, och icke amagat her på, och odellet ähr kommet ifrån Torkellss moder och er såldt till hanss modersyster, och hennes dåtterdåtter ähr den jordh till arff fallen, och boor der på och hafwer upbygt gården, och förmente icke förbemälte Börtta kunde igen drifwa föreskrefne laglige domar och brefwer. Begierade parterne domb här uthj. Resolutio:

Och efftersom denne hustru Börtta stemmer på hennes broderss jordh j Gieluff at lösa ifrån henness modersysters Anna Alffz arffwingar, och här framläggess twenne lagmanssdomar och hemtinghzbreff uthj retta, att denne jordh j Gieluff ähr såldt till dhe rätta odelssfålck, den är ifrån kommen, och den Börtha som stämmer fölger ännu sin lått och arff, hon emot sin broder Torkell arfwede i Kiöllrödh. Ty vnderstodh wij oss icke, emot förbemälte lagmansdommar och sköder at seija, men Anna Alffz arfwingar fölger föreschrefne odelzegendomb, och frij at wara för denne Börta Torkelzdåtters tilltalan j denne saak.

9) Arvid Gullicksson i Styrdal stämmer Olof i Stordal och hans medarvingar om ett öresbol odelsjord i Gä1ov som tillkommer Arvids hustru. Olof begär, att Arvids moder skall lösa ett öresbol jord i Starrkärr i Ödsmåls sn av Olof och hans medarvingar, innan dessa löser Arvids hustrus jord i Gälov. Parterna lovar ingå förlikning innan nästa ting.

Arffwedh Gulichson, boendes på den platz Stordahlen j Walla sochn, hade stembt dhe odellzfålken som äger Gieluff, för ett öhrsbooljordh hans hustru äger j Gielluff, och wille antingen hafwa penningar derföre eller bruka det. Mötte Olle j Stordahl och bewijste, att han medh arffwingar till Gielluff äger et öhrsbooljordh j Starkierr, som denne Arfwedh Gulichssonz moder äger och brukar, och förmente at när dee j Starkerr löser det öhrsbooljordh ifrån dem, så wille dee och lössa detta öhrsbooljordh j Gielluff. Derom bleff dhe samsatte, att dhe wille förlikass innan neste tingh.

10) Anders Bryngelsson i Kolleröd söker driva ut sin broder Reers son Erik från dennes bruk i samma gård. Inför rätten uppvisas ett skiftesbrev från år 1624 efter Bryngel i Kolleröd, vari befinnes, att Bryngel med sin första hustru Sigrid avlat två barn, sonen Reer som ärvde 8 öresbol i Kyrkefjäll och dottern Agnes som fick 4 öresbol i Ellingseröd. Därefter avlade Bryngel med sin andra och efterlevande hustru Kerstin sonen Anders och dottern Sigrid, vilka gemensamt ärvde 10 öresbol i Kolleröd och dess tilliggande ödejordar. Sedan har Anders Bryngelsson bortpantat 5 öresbol av sin arvejord i gården. Denna pant har inlösts av hans broder Reers söner Bryngel och Erik, vilka genom häradsdom 1642 och lagmansdom 1648 fått sin brukningsrätt till denna pantejord bekräftad. Rätten tilldömer Anders Bryngelsson rätt att mot 50 dlr återinlösa sin odelsjord. Brorsbarnen menar sig äga odelsrätt i samma pantejord och beviljas uppskov till nästa ting för att bevisa detta (se 630226-30).

Anderss Brönnelson j Kolderödh och Kleffzdahl sochn kom j rätta och hade stembt hanss eldre broderson Erich Reorson, som ähr medh pant inkommen till honom j Kollderödh och sitter honom till trängsell, och wille hafwa honom uth ifrån sigh. Her emot at swara mötte förbemälte Erich, och i rätta lade en sexmandzdomb gifwen 1642 förmählande, att Brönnel Reorsson ähr dömb till at bruka den jordh j Kollerödh, som sahlig Brönnelss sidste hustru Kierstin och hennes sönner kunde icke bruka, derpå ähr och lagmanssdom gifwen och confirmerat den sexmannadomb 1648 den 21 februarij. Framladess ett lagmans sahlig Jönss Christensons skifftebreff, gifwit 1624, då ähr Brönnel j Kollderödz jordh skifft effter honom och hanss tuenne hustrur således, att han afflade medh sin första hustru Sigri tuå barn, nembligen Reor och Augniss, och afladhe medh hans andre hustru Kierstin twå barn, nembligen Anders och Sigre, och bleff då dhe eldste kuhl barn den sohn Reor tillskifft 8 öhrsbol jordh j Kirkefieldh, och hanss syster Augnis 4 öhrsbool jordh j Ellingzrödh. Förbemelte Brönnilss sidste hustru Kierstin at fölga till helningh 5 öhrsbol jordh j Kollderödh, och hennes twenne barn, Anders och Sigrj, at fölga ett öhresbool j Kollderödh, och 2 öhresbool j ödegår Rödh, och 2 öhressbool jordh j Krogerödh, sedan hafwer sahlig Brynnillz yngste sohn Anders medh sin hustru Sigrj vthsat derass iordh j Kolderödh, fem öhrsbool jordh, j pant för 50 rixdaler 2 mark. Den hafwer förbemälte Andersses ellste brodersönner Brönell och Erich betalt honom och kommen in på Kolderödh at boe, och fådt förbemelte hemtinghz- och lagmanstingzdomar at bruka framför enn fremmadh. Så häraf befinness Brönilz eldst sohn Reor fick det säther på tillfalden arfwelott j Kierkiefieldh, och sahlig Brynilss yngste sohn Anderss tillhörer det säther uthj Kollerödh, och förbemälte hanss eldre broderbarn Erich och Brynnill ähr kommen der ind j bruk, förmedelst Anders hade uthsatt samma iordh j Kollderödh till fremmandt at bruka för 50 daler. Så alldenstundh Anders nu erbiuder dhe 50 daler att betala, borde hanss brödersönner wijka uth ifrån honom, som effter derass fader fölger det säther och jordh uthj huffwudhbollet Kierkefieldh. Ty lagen säger derom odellssbalken 2 capitel. Elliest mente dhe arfwingar effter Reor Brynnelson sigh willia widh nästa tingh bewijsa, at dhe äger odell j Kollerödh, som den bör i den hellningh derass styffmoder Kerstin följer, hon war moder till Anders, som tillhåller sigh all Kollderödh. Dermedh bleff denne saak opsatt till näste tingh.

Folke Almegius