Ting i Häröd i Myckleby socken 16 februari 1664

 

 

ANNO 1664 den 16 februarij höltz rettergångh på Oroust j den gårdh Herrödh, öffwerwarandes cronones befalningzman wälbetrodde Swän Andersson, medh herradzdommaren Petter Dragman, medh sex eedhsworne laurettzmän där sammastädes.

 

 

 

 

1) Isak Jonsson och hans hustru Karin Björnsdotter har pantsatt halva gården Skaftö till förre svorenskrivaren i Sunnerviken, Jörgen Larsson, för 100 rdlr, som är omyndiga barns arv.

 

Vplässet för rätten Jsaak Jonsons och hanss hustru Karin Biörnsdotters breff, daterat anno 1663 den fierde påshedagh, hwaruthinnan dee känness skyldige wara Jörgen Larsson, för detta sworenshrifware uthj Sunnerwijken, 100 rixdaler, hwarföre hafwa dee honom till vnderpant satt helften deras gårdh Schaftöö j Morlandh sochen, hwilket ähr barnepenningar.

 

 

 

 

2) Kungöres brev om  att Orm, Sven, Björn och Anders Olssöner med sina systrar Gunilla, Åsa och Anna Olsdöttrar sålt sin odelsrätt i (Östra) Röra i Långelanda sn till Dorotea Bielke. Säljarna uppmanas att inom 14 dagar bestämma sig  om de vill arrendera gården.

 

Vplästes samma gångh ett breff af Orm Olssonn, Swän och Biörn Olufz sönner. och Anders Olz sönner, och derass trenne systrar, Gunnela, Åsa och Anna Olufzdöttrar, uthgifwen den 5 och 7 decembris anno 1663, hurusåsom dee bekänna sigh at hafwa soldt salig welborne Daniell Bildt och nu till hanss fru wälborne Dorette Bielke och hennes sönner derass odellzrätt till den gårdh Röre j Langlandh sochen. Samma bref under derass bomärker medh Jakop Borgh, Nilss Liemb och Knuth Visensen till witterligheet och wohre här j dagh ingen, som detta bref hadhe emotsäija. Och lyste nu Nilss Liimb, som ähr fougde och fullmächtigh för bemälte gårdh och mehra Kaarödz godz, om någon af odellzfolcken som denne gårdh hadhe ägt, wille den besittia för leije och landshylldh, sampt göra och gifwa där af som een leijlenningh ägnar och böör, skall dem nu wara tillbödet innan fiorton dagar härefter at komma och densamma at begära, elliest fästes den till fremmade folk.

 

 

 

 

3) Dorotea Bielke beviljar de förra jordägarna i Krogane i Myckleby sn att behålla sitt bruk i gården.

 

Vplästes ett breff af wälborne fru Dorette Biälke till Wremb och Strömb, uthgifwet den 6 decembris anno 1663, lydandes om den gårdh Krogenne j Möckleby sochen, hwaruthinnan hon odellzfolcken, som den hafwer åckt , bewilliar at dee må den för fremmande att besittia.

 

 

 

 

4) Befalles att en ''förståndig'' man från varje fögderi skall utses och med allmogens fullmakt sändas till instundande riksdag i Stockholm, vilken utlysts till den 1/5 1664.

 

Samma dagh blef för rätten upläset hans Kongl. M:tz allernådigste gifne befallningh till samptelige Suerigess ständer och vndersåther, angående den berammade rixdagen, som uthi Stockholm på den 1 maij nästkommande hollas skall. Hwarifrån een förståndigh man ifrån denne befalningh och fögderij till bemälte rixdagh sigh at infinna låta, hafwandes medh sigh ifrån samptelige almogen een öppen fullmacht under herradz segellz bekreftelsse på allas derass wägnar, som hemma ähro.

 

 

 

 

5) Landshövdingen Harald Stake uppdrar åt befallningsmannen att tillse, att en man av bönderna i fögderiet utses till riksdagsman, och att denne ersätts för kost och resa med 2 mk från varje hemman.

 

Item blef Hans Excellentz herr gouverneurens Harall Stakes shrifuelse och befallningh för retten upläset, vthgifuet den 29 decembris anno 1663, dedh befalningzmannen Swän Anderson föreshrefne Kongl. Placat skulle låta allmogen förkyndiga, sampt een förståndigh man låta vthwällia af bönderne och honom af allmogen medh tillbörligh nödhtårftligh kåst och tärepenningar uthreda till bemälte herredagh, och belåfwat allmogen, att adellz, skatte- och cronones bönder, skola deruthi samma uthfordringh wara lijka. Och wille dee af hwar gårdh vthläggia 2 mark silfwermynt, och dem ifrån sigh lefwerera in nästkommandhe martio månadh.

 

 

 

 

6) Tor Eriksson i Nedre (Stora) Huseby har den 16/10 1661 sålt den odelsjord 7 öresbol i gården, som han löst av sina farbröder Rasmus Torsson i Häröd i Myckleby sn och Börje Torsson i Angrimseröd, till Knut Bildt.

 

Bleff upplässet ett bref aff Toor Erichson, boendes j Nedre Husseby j Morlandh sochen, daterat den 16 octobris anno 1661, hwaruthinnan han bekenner at hafwa soldt herr Knut Bildt till Morlandh gårdh siu öhressbool jordh, som han siälf hafwer köpt af hanss farbrödher Rassmus Torsson j Herrödh j Möckleby sochen och Börge Torsson uthj Angrimssrödh. Der bredewidh och bekändhe bemälte Toor Erichssonn sigh hafwa bekommit sin fulla betalningh af wälborne Knut Bildt för bemälte iordh, och war ingen här j dagh, som detta emotsadhe.

 

 

 

 

7) Erik Torsson i Nedre (Stora) Huseby har den 10/10 1661 sålt 5 öresbol i samma gård till Knut Bildt.

 

Läst ett annat breff af Erick Torson boendes j Nedre Husseby i Morlandh sochen, vthgifwit anno 1661 den 10 octobris, hwaruthinnan han sigh bekenner at hafua soldt wälborne herr Knuth Bildt till Morlandh, fem öhressbool jordh, liggiandes j Nedre Husseby j Morlandh sochen, derföre bekände sigh nöijeachteligen wara betalt, och war ingen som här emot klandrade.

 

 

 

 

8) Per i Totorp på sin hustru Helga Rasmusdotters, Olof Reersson (i Hede i Myckleby sn) på sin moder Gunna Rasmusdotters och Per (Olsson) i Hede (i Myckleby sn) på sin hustru Johanna Rasmusdotters vägnar säljer sin odelsjord 3 öresbol i Långeby till Jöns Torbjörnsson och Olof Henningsson där mot 10 rdlr per öresbol (se 640511-16).

 

Peder j Tortorp på sin hustru Hellia Rassmusdotters wägnar, Olle Reorsson på sin moders Guna Rassmusdotters wägnar, och Pedher j Hie på sin hustru Joanne Rassmusdotters wägnar, solde här för retten 3 öressbool jordh deras odell Langeby i Stahle sochen till Jönss Torbiörnssonn och Oluf Henningsson boendes j Langeby, och fått för hwart öhressbool iordh 10 rixdaler.

 

 

 

 

9) Kyrkoherden Henrik (Jönsson) i Tegneby har såsom borgensman för sin brorson Erik Björnsson (i Hästekälla) tvingats klarera dennes skuld till kronan och sedan beviljats ersättning i Eriks lösöre (se 631026-1). Eriks svärfar Olof (Torstensson) i Stensbo klagar över att en utmätt silverkanna redan år 1653 stod i pant hos honom för 47 1/2 dlr och därmed ej kunde lämnas som vederlag till kyrkoherden. Målet uppskjuts eftersom Erik Björnsson ej infinner sig vid tinget.

 

Herr Hindrich j Tägneby war j retta emot Olle j Steenssboo om den sölffkanna Erich Biörsson nästförledet tingh uthi Gilleby bekändhe, som war herr Hindrick vthlagt för geldh, iblandh annat herr Hindrlck hadhe betahlt på Erich Biörnssons wägnar till kungens fougde salig Jacop Nöhringh oppå någre åhrs tijdh förledne, och hadhe nu Olle j Steenssboo Erick Biörnssons egen handskriftz daterat anno 1653, som Erich bekändhe honom at hafua satt förbemälte sin hustrus fadher Olle j Steenssbo bemälte sölfkanna uthi pant för 47 1/2 slette dahler, och han på förledet ting bekendhe, att kannan blef herr Hindrick vthlagt af hanss boo för geldh, och såssom herr Hindrick icke då togh den medh sigh. Altsså togh Eriches hustru kannan och fick sin modher den. Bemälte Olle j Steenssboo bekändhe nu för retten, at han war j Hestekiell widh den tijdh, som herr Hindrich sökte sin geldh till uthwerderingh, men han sadhe sigh icke wetta at kannan blef herr Hindrick uthlagt. Men herr Hindrich swor siälffwilligen een stoor eedh der emot, att Olle wijste dedh. Och aldenstundh Erich Biörsonn, huilken denne saak mäst angåår, j dagh som war stembdh, och doch lijkwähl icke mötte, huarföre kan denne saak icke afdömmas för denne gångh, dock honom pålagt att mötha till nästa tingh, och då bemälte Olle j Steenssboo och herr Hindrich att mötha, sampt parterne emellan at gå domb.

 

 

 

 

10) Kyrkoherden Henrik (Jönsson) i Tegneby uppbjuder all odelsjord i Hästekälla som står i pant hos honom, odelsmännen till lösen.

 

Herr Hindrick j Tägneby läth lysa på tinget, att den gårdh Hestekiell, så wijdha odell derj ähr, ståår hooss honom j pant, densamma vplyste han, om ätt och slächt den löössa will, huar och icke, då will han sielf bruka den eller och att settia een annan der på.

 

 

 

 

11) Olof Olsson stämmer Olof Reersson till Rossö om förlorat arrende i Svanviks gård (i Stala sn). Olof Reerssons hustru Anna (Jonsdotter Björn) omtalar att hennes make under vintern framfött 20 kreatur för Olof Olsson på Rörviks gård, samt erbjudit sig återbetala den taga som Olof Olsson erlagt för Svanvik.

 

Oluff Olufsson kom j rätta emot wälborne Oluff Reorssons hustru Anna om den fäste han hadhe på Swanwijk, och icke densamma kunde åthniuta förmedelst laghmannens domb, som förleden sommar blef derpå gifwen emot Oluff Olufssonn, och vndskyltte welborne Oluf Reorssons hustru sin man, att han till denne saak icke war lagligen stembdh j dagh och derföre icke wijste, hwadh han skulle suara till. Men deriempte war bemälte hustru Annass berettningh denne, att henness man Oluf Reorssonn, huilken hadhe födt och hållet på fodher 20 stycken fää för bemälte Oluf Olufsson j denne winter på sin gårdh Röörwijk, och där hoos budit honom sine till honom vthgifne tagepenningar sidst juhl förleden. Demsamme kan han emottaga när som honom behagar, will han icke dermedh åthnöijas, då förskiuter hon sigh till hennes man Oluff Reerssonn igen lagligen blifwer inciterat att suara widh annat tingh.

 

 

 

 

12) Olof Olsson stämmer Björn (Håkansson) i Svanvik i Stala sn för slagsmål, men som inga vittnen finns och kroppsskada ej uppkommit, förliks parterna inför rätten.

 

Oluf Olufssonn huilken hadhe stämbt Biörn j Swanwijk, för det han slogh honom j förgånget åhr j Swanwijkz gårdh. Mötte Biörn j Swanwijk och sadhe bemälte Oluf Oluffsson slogh honom först, och hade dee å begge sidhor inge wittnen, huilken först oppnadhe perlamentet. Blef dem emellan förlijkt och begerade ingen af hwarannan nogot, dertill medh hadhe ingen af dem begge fått nogot lemster såår. Men för deras saaköhrer borde bötha till deras herrskaap så wijdha lagen tillåter.

 

 

 

 

13) Olof Olsson stämmer Björn (Håkansson) i Svanvik i Stala sn, som kallat honom skälm och tjuv i närvaro av pigan Maret i Brottkärr. Parterna förliks vid tinget.

 

Elliest hadhe Oluf stembt Biörn för skeldzordh, och framkallade till wittne een piga benämbdh Marette, som tiänar Biörn j Brååkerr. Hon bekände at hon war j Swanwijk, då Olle och Biörn wohre vthi perlament förleden höst, då hadhe quinfolcken skildt dem åth, och Biörn war kommen in uthi sin stugu, då hörde hon, han skeltte Oluff Olufsson för att wara een skelm och tiuff. Om denne saak blef dee och förlijkte.

 

 

 

14) Börje Larsson i Nedre Trätte bevisar, att hans fader Lars med sina yngre bröder Björn och Torger Simonssöner och systrar Sigrid och Börta (Simonsdöttrar) ärvt 14 öresbol i Nedre Trätte. Rätten beviljar Börje lösningsrätt till sin faders broderlott 3 1/2 öresbol och till tredjedelen i systrarnas lott. Börjes faster Sigrids make Tolle Jonsson (i Burås) visar att han redan avstått tredjedelen av hans hustrus arvejord i Nedre Trätte till ovannämnde Börje Larsson.

 

Kom åter j retta Börge Larsson, som medh sine medhägare erfwingar efter Larss j Trette j Langlandh sochen, och bewijste medh Tålle j Buuhråhs och Östen j Herlöcke, at förbemälte Börgess fadher Larss och twenne brödher, nemligen Biörn och Torgier Simansssönner, och derass systrar Sigrj och Börta, att den halfwe gårdh j Neder Trette, som ähr 14 öhressbool jordh, och kan denne Börge Larssonn medh sine syskonne medh arff der uthi tillkomma halffierde öhressbool iordh, när dee som bemältt ähr betalar derass fadhers laglige geldh, och böör förshrefne Börge Larson att wara lijka j lössen medh förbemälte sine fahrbrödher j sine farsystrars iorder som till lössen warder, som hanss ene farsyster Sigris man Tolle Jonssonn j Langlandh sochen bekende, att bemälte Börge Larsson hafwer betahlt honom för den trediepart hanss hustruss jordh j Trätte, som är 7 penningzbool jordh, 5 rixdaler 2 mark.

 

 

 

 

15) Befallningsmannen kräver att Gullbrand (Olsson) skall följa tingsrättens dom (se 630428-2) och på grund av vanskötsel flytta från kronogården Rom. Dessutom resterar bonden på all skatt för år 1663.

 

Befallningzmannen Swän Anderssonn hadhe stembt och j retta fordrat een bonde Gullbrandh j Romb och lade framb ett förlijkningzbreff under tuänne mänss hender angåendes den gårdh Romb, som Gullbrandh för samma gårdz wahnbruk hafuer förplichtadt sigh att frånflyttia, för det han samme gårdh icke hadhe hållit widh lijka uthi byggningh. Och blef samma contract dömbt widh macht. Ehuruwäl bemälte Gullbrandh sielf bekenner sigh ännu innestå och restera medh all sin skatt och Kongl. vthskylder för nästförledet åhr anno 1663.

 

 

 

 

16) Olof Torstensson i Svennungeröd har misshandlats av Olof (Rasmusson) smed i Nedre Hoga i Stala sn med en slädskakel och tvingats till tre veckors sängläge under höskörden. Jöns (Gullbrandsson) i Vräland lovar på Olof smeds vägnar ersätta Olof Torstensson för sveda och värk samt arbetsförsummelse, 4 rdlr. Dessutom döms Olof smed böta 4 mk till kronan.

 

Olle Torstenssonn j Sueningerödh j Langlandh sochen kom j retta och hade stembt Oluf smedh j Nedre Howe j Stahle sochen for han slogh bemälte Olle Torstensson förleden sommar månge slagh medh een slädhstaeke, så at han deröfwer motte j trenne weckurs tijdh hålla widh sengen j hanss bäste hööandh, och för den orsaken skull måste leija sigh folck att arbetha. Her emot att suara mötte Jönss j Wrälandh på förbemälte Oluff smedz wägnar, och war inga synnerliga wittnen för handen. Men doch befunden att Olle Torstenssonn är blefwen slagen av Olle smedh någre slagh, och låfwade Jönss j Wrälandh att gifua Olle Torstensson för hanss hafde sweda och werk och arbettzförsummelsse på Olle smedz wägnar, 4 rixdaler innan 14 dagar att betahla. Och dermedh derass tuist wara uphefwen, wänner och wäl förlijkte. Vthan dess shall Olle smedh böta till Kongl. M:t för sådant slagh han giordhe på Olle Torstenssonn 4 mark sölff efter lagen.

 

 

 

 

17) Olof Jonsson i Tyfta i Stala sn, som äger 20 öresbol i gården, stämmer sin gårdbo Helge, som innehar 10 öresbol, om 2 öresbol kronojord i gården. Helge bevisar att han i 38 års tid arrenderat kronojorden. Rätten bekräftar hans rätt till att behålla samma arrende.

 

Olle Jonsson j Tåfta j Stahle sochen boendes kom för retten och hadhe stembt sin granne ibidem, och föregaf han her för retten, att Olle äger 20 öressbool jordh, och der hooss är 2 öhressbool jordh crononess iordh j gården, densamme hafwer Hellie vthj bruk. Her emot mötte bemälte Hellie och sadhe, att han hafwer dee 2 öhressbooljordh j samma gårdh vthi fäste och bruk och deraff gifuet sin rettigheet vthj 38 åhr, beropadhe sigh på een domb, som för långh tijdh sedan ähr gifwen och giordh, att dee 2 öressbool jordh böre brukas vnder hanss 10 öhressbool jordh. Resolutio: Bleff derföre af retten resoluerat och affsagt, att Hellie skall niutha dee 2 öhressbool iordh crohnones, som han hafwer j fäste och bruk, så lenge han gifwer tilbörligh rettigheet deraff . Men när han dedh icke efterkommer, mister han samme 2 öhressbool iordhz bruuk.

 

 

 

 

18) Anders ( Svensson) i Varekilsnäs stämmer torparen Arvid Andersson på Assmunderöds mark för misshandel av pigan Gertrud Persdotter (på torpet Myrehagen under Allmag). Arvid erkänner sig ha slagit pigan när hon trampat på hans gärdesgård. Pigan har slagits så illa att hon ännu ej blivit återställd och uppger sig ha varit så blåslagen att hon trott köttet skulle ruttna. Arvid döms betala 3 rdlr i skadestånd till pigan samt därutöver böta 8 örtugar och 13 mark (7 rdlr) till kronan.

 

Anders j Warkilssnääss, hwilken hadhe stembt, nemligen Gertrudh Pedersdåtter, hemma på Myrehafwen och Kaarödz marck, huilken hadhe låtet stemma een huussman benämbdh Arfwedh Anderssonn på Assmunderödz marck, för det han mycket illa slogh henne medh een stoor käpp siu slagh, och hon, som een lemmelestet mennishia föll blodigh till iorden, huilket slagzmåhl skedde nogre dagar efter nestförledne Helige Tree Kungars dagh. Här emot mötte förbemälte Arfwe Andersson och sadhe, att bemälte qwinfolck gick öfwer hans mark, och medh det samma trädde hanss gierdessgårdh nedher, derföre slogh han henne någre slagh. Bemälte Arfwedh war och något obeskedeligh här för retten och sade, att quinfolket lögh trenne gånger, derföre shall han serdeles bötha. Men om slagxmåhlet fördes wittnen, nembligen Swän j Öfwer Mögleby framkom och bekendhe, att han kom till bemälte quinfolck der hon lågh på marken och wart slagen af Arfuedh Anderssonn. Då hadhe hon fått ett slagh öfwer hennes nässa, armar och kropp, och war så blå slagen, at hon trodde köttet shulle ruttna, förrän hon shulle blifua hellbregd igen. Äfwen detta wittnadhe Torss hustru j Mögleby, at hennes man sadhe, han sågh samma quinfolck lijka så blå slagen, och befanss så j sanningh som bemälte Suän j Öfre Mögleby bekendt hadhe. Förbemälte piga stodh her för retten, ännu siuk och swagh af samma hugg eller slagh, som hon är blefwen slagen, och befruchtadhe sigh hon, att hon blifwer aldrigh hellbregdh, som wäl läth sigh ansee. Mehrbemälte Arfwedh badh samma quinfolck om förlåtelsse och wille sigh medh henne uthi wenligheet at förlijka. Altsså blefwo dee förlijkte, att Arfuedh shall gifua bemälte piga, för hennes shadhe och försummelsse, 3 rixdaler, att betala innan een månadz dagh. Dertill medh bleff affdömbt, att bemälte Arfuedh shall bötha för sådan hanss dristiga gerningh, som han uthan nogon gifuin orsaak emot bemälte quinfolck, som honom på marken inthet hadhe ondt giort, nembligen 8 örtuger och 13 mark sölff, som lagen omförmähler manhelgebalken 13 capitel att plichta till crohnan.

 

 

 

 

19) Länsmannen Jöns Holst i (Övre) Hoga i Stala sn stämmer Olof Ambjörnssons i Brattorp hustru (Karin, jfr 630429-2) för förtal av länsmannens styvdotter ''lilla'' Katarina, men den åtalade kommer ej till tings.

 

Jönss Holst j Hofwa hadhe ännu stembt den saak hanss styffdotter lille Catharina benämbdh, huilken är så lögnachtigh uthfördh. Olle Ambiörnsson j Brattorpz hustru ähr instembdh herom, men hon mötte icke för retten, derföre shall hon bötha stemnefall, att mötha till nästa tingh och då änteligen afdömmes.

 

 

 

 

Folke Almegius

Senast uppdaterad: 2007-04-28