Ting i Kalseröd i Myckleby socken 28 oktober 1667

 

ANNO 1667 den 28 octobris läth Hanss Excellentz herr rijkzrådet och gouverneuren herr Harall Stake beramma ett allmänneligit tingh bådhe på Oroust och Tiöhrn som doch eij mötte sielf, altderföre gafs migh befalning at bewijsta tingztijmarne, huilket och skedde aff migh Petter Draghman herradzhöfdfnge, nemden Anders uthj Smäby, Jöns uthj Torssby, Östen j Stahle, Östen j Herlöche, Anders j Gögesäther och Thore j Engåhs på Oroust. Tinget höltz j den gårdh Kalserödh uthj Möchelby sochen, hoosswarandes befallningzmannen på cronans wägnar wälachtat Anders Larson, medh länssmennerne på Oroust Jöns Håltz och Han: Matson, medh menige allmoge som då tilstädhes wohre.

 

 

 

 

1) Ingemar (Abrahamsson) i Burås (Grenegård) stämmer sina grannar Olof Halvardsson och Anders Olsson (i Yttergården) för slagsmål. Olof upplyser rätten om att parterna har förlikts i godo.

 

Framkomb för tingzretten Ingmar uthj Buhråhs j Langlandh sochen, som hadhe citerat och stembt Anders Olufson sambt Oluf Hatfwarson ibidem för begångit slagxmåhl på een almen faste- eller bönedagh . Oluf Halfwarson mötte för retten och bekendhe ingen skadhe wara skedt, och sadhe sigh medh Anders Olufson wara wäl förlijkte medh föreskrefne Ingmar uthj Buhråhs, doch åstodh befallningzmannen at bemälte Ingmar, som saaken haar instembt för denne retten, tillijka medh den andre hans granne och naboo Anders Olufson ibidem, eij wille mötha och sella dheras laga förfall. Dy hafwer tingzretten tildömbt dem hwarthere een mark sölf, gör 2 mark sölff tilsammans effter lagen tingfahrebalken 9 capitel.

 

 

 

 

2) Nils Persson på Gullholmen är stämd för att ha gömt en ekbjälke men kommer ej till tings och döms att böta 1 mk.

 

Nills Persson på Bryggian uthj Gullholmen wohr stembdh af länssman Hans Mattson för een ekebielke som han hadhe bortduult. Mötte icke för tingzretten föreshrefne Nilss Persson, eij heller läth lysa sitt laga förfall, dy är han tildömbd att bötha sitt stämnefall een mark sölf effter lagen tingfarebalkens 9 capitel.

 

 

 

 

3) Jakob (Olsson) i Röd i Morlandadalen stäms återigen för lägersmål med Börta Svennungsdotter i Hälleviksstrand (se 670619-16). Lagrätten berättar att han är en tiggare.

 

Jacob uthj Rödh war instembdh af crohnans befallningzman wälachtat Anders Larson för begångit lägersmåhl medh ett ogifft qwinfolk, benämbdh Karin Sweningzdotter, boendes på Hellwigstrandh. Och såsom bemelte Jakop uthj Rödh några gånger hafwer warit stembdh för denne saak och icke mött för retten, eij häller hafwer han något at bötha medh som nembden wittnadhe, men ähr een trygglare, doch ähr honom pålagt att mötha till nästa tingh och lijdha domb.

 

 

 

 

4) Bengta Jonsdotter stämmer Karin och hennes son Påvel Nilsson i Bua (i Röra sn?) för att de slagit henne blodig med en käpp. Eftersom svaranden ej har inställt sig vid tinget och käranden ej kan lämna sin säng uppskjuts målet till nästa ting.

 

Länssmannen Hans Mattsson hadhe på Bengta Jonsdåtters wägnar instembt för denne retten Karin uthj Bua och hennes sohn Påhl Nilson, för Påhl medh sin moder Karin hadhe lagt sigh uthj förwägh och slaget Bengta Jonsdåtter blå och blodigh öfwer hennes rygg medh een käpp. Och såsom föreshrefne Bängta, som ähr slagen, icke kunde denne gången mötta för retten, men ligger dher siuk till sängz som laghrettzmannen Anders uthj Gögesäther här för retten bekendhe, eij heller mötte föreskrefne Karln j Bua medh hennes sohn Påfwell Nilson, som denne skada hafwa giort, hwarföre bleff her medh till nästkommandhe heemtingh opsatt intill begge parter möther hwarandra för retten, och när dedh skeer, då gååss dhem emellan hwadh lagh förmåhr.

 

 

 

 

5) Börje Torsson i Smedby stäms för lägersmål med Ingeborg Toresdotter i Hällern. Börje förklarar att han hellre betalar böter än gifter sig med henne, varför han döms att böta 12 rdlr. Dessutom skall han betala 6 rdlr till Ingeborg för barnets skötsel.

 

Börge Thorson uthj Smäby war instembd för denne tingzrätten af crohnans befallningzman wälactatt Anders Larson för dedh han haar besofwit ett ogifft qwinfålk benämbdh Ingeborgh Thores, hemma uthj Hellern uthj Röre sochen, för twenne åhr sedhan. Mötte heremot att swara förbemälte Börge Thorson och bekende denne gerningh. Dy blef afsagt och resoluerat heruthj, att såsom bemelte Börge Thorsson inthet wille ächta förbemälte Ingeborgh, men wille heller bötha för henne, dy dömes förbemälte Börge Thorson j Smäby ätt bötha för detta hans förseelse och begångit legersmåhl medh föreshrefne kohnan Ingeborgh Thoresdåtter uthj Hellern för sigh sielf till Kongl. M:t och crohnan, nemligen tolff rixdahler effter den dansha Kongl. Christian IV recess. Kohnan Ingeborgh Thoresdotter uthj Hellern beklagade sigh högt för denne retten hurusom hon uthj samfälte twänne åhrs tidh hafwer allena måst framfödha dett barn hon hafwer afladt medh föreshrefne Börge Thorson uthj Smäby, och ingen hielp af denne hennes barnfadher kunnat bekomma. Ty hafwer denne retten afsagt at föreshrefne Börge Thorson uthj Smäby skall gifua förbemälte Ingeborg Thoresdåtter till sitt barnss underholdh och framfödzell sex rixdahler, dermedh wara henne qwitt.

 

 

 

 

6) Engelbrekt (Nilsson) i Varekil begär att Ambjörn i Bua i Morlandadalen skall redovisa hur mycket ränta han har betalt till lagrättsmannen östen (Rasmusson) i Stala i Tegneby sn, vars avlidna hustru varit Engelbrekts syster. Engelbrekt har ärvt en broderlott och Östens hustru en systerlott i pantegården Bua, systerlotten uppgår till 20 dlr 3 mk 5 1/2 sk. Sedan har Engelbrekt ytterligare ett pantebrev i samma gård på 45 dlr, vari varje (syster?) lott utgör 6 dlr 13 1/2 öre. Östen erhåller uppskov att svara i målet till nästa ting.

 

Ingelbrecht uthj Wahrkijhl haar instembdh här för retten Ambiörn uthj Bua, at giöra bewijssligit huru mycken renta laghrettzmannen Östen uthj Stahle j Tegneby sochen hafwer till sigh anammat öfwer sin anparth på een systerpart j den pantegårdh Bua. Heremot att swara upstodh för retten föreshrefne laghrettzman Östen uthj Stahle och bekende sigh icke mehra öfwer på hans sahlig qwinnas andeehl uthi 9 åhrs rentta hafua til sigh taget af föreshrefne pantegårdh Bua. Men Ingelbrechtz son uthj Wahrkijhl, benämbdh Christen, medh sin modher Gunnela sadhe, at hans fader Ingelbrecht ähr sambroder till föreshrefne Östens förrige hustru uthj Stahle, så dedh tilkommer hans fader Ingelbrecht j bemälte pantepenningar uthj Bua gårdh nemligen 40 daler och 10 mark slette, denne laghretzman Östen j Stahle, som haar hafft Ingelbrechtz syster till echta hustru, böör och tilkommer j bemälte penningar 20 daler slette, giör tilsammans 60 daler slette, uthj dee föreshrefne 10 mark haar Ingelbrecht, Christens fadher, twå parter, som är 6 mark och 10 1/2 skilling danshe, och Östens qwinna uthj Stahle som samsystren är, tilkommer 3 mark och 5 1/2 skilling danshe. Noch haar Ingelbrecht uthj Wahrkijhl j ett annat bref, nemligen j Bua gårdh, angående een broderparth uthj 45 daler slette, och om föreskrefne penningar ähre siu stycken syshon till delningz, och kommer deraf hwar på sin part 6 daler 13 1/2 öhre, och såsom föreshrefne Östen j Stahle begerte her emot inför retten at gifwa sin erklaringh till nästa tingh, efftersom han inthet til detta ting wijdare kundhe swara, men opskoff uthi saaken satt, hwar så frampt dee uthi medlertidh inthet kunna sin emellan herom sigh wenligen om föreena, då gåås dhem emellan huadh lagh förmåhr.

 

 

 

 

7) Olof (Svensson) i Backa (under Assmunderöd?) stämmer Anders (Torsson) i Assmunderöd om 4 rdlr, som käranden har betalt för att lösa ut en lagmansdom. Anders åläggs att betala Olof hälften eller 2 rdlr (se 671029-8).

 

Olav uthj Backa haar stembt Anders j Assmunderödh på någon bekåstningh anwendt som han haar hulpet Anders till att fortsettia sin process medh widh laghmantztingh, och war deras tretta sin emellan om 4 rixdaler, som Olav af föreskrefne Andhers fordrar. Her emot att swara mötte förbemälte Anders uthj Assmunderödh och sadhe sigh bemälte Olav uthj Backa eij wara så mycket skyldigh Och såsom föreshrefne Olaf framblade een sedell af Anders uthgifwen, at Anders skulle wara skyldigh honom nemligen 4 rixdaler, som Olav för Anders skuldh haar inlöst och gifwet för een laghmansdomb. Och som j samma lagmansdomb blifwer förmelt, at denne Olav uthj Backa iempte denne Anders uthj Assmunderödh, uthj bemälte hafde process emot lenssmannen Jöns Holst om Assmunderödh gårdh hafua warrit interesserat medh hwarannan. Så befinnes bemälte 4 rixdaler som Olav haar uthgifwet, för samma lagmansdomb till welbyrdigh Carll Pommereningh, så wäl lenda Olav till godha som föreshrefne Anders, dy böör Olav allenast men 2 rixdaler at fordra af Anders.

 

 

 

 

8) Olof Rottker i Kungälv på sin hustrus vägnar stämmer kyrkoherden Mats Jonsson i Tegneby om odelsrätten till Haga i Stala sn. Kyrkoherden svarar, att hans hustru med sina 4 syskon, 3 systrar och 1 broder, ärvt gården av deras avlidne fader kyrkoherden Henrik Jensson i Tegneby, som i sin tur dels köpt och dels bytt till sig den. Mats Jonsson anmäler sig dock förhindrad att svara i målet eftersom hans hustrus syskon, som äger den största delen i gården, ej är instämda.

 

Wälachtadt Oluff Rottker uthj Kongelf hadhe widh sin fullmacht, gifwen Trulss uthj Strandh uthj Tegneby sochen, låtet instemma för retten herr Matthis Jonson sognepräst uthj Tegneby prestegieldh, at oppåtahla den odell welbemälte Oluf Rotker på sin hustrus wegnar förmenar sigh at tilkomma effter hennes sahlige föräldrar j Haga gårdh j Stahle sochen på Oroust, och will densamma hafua till lössen. Häremot at swara mötte her för retten herr Mathis och widh sin inlagde uthj retta gifne skrifwelse förmählte, anlangande denne gårdh Haga som förbemälte Oluf Rottker påtahlar, så hafwer hans salig swerfadher herr Hindrich Jonson för een rum tidh sedhan, een deehl af retta odellzfolken til berörde Haga gårdh sigh tilförpantadt, een deehl för annat godz sigh tilbytt och mageskifft. Så honom på hanss hustrus wegnar deruthj allena tilkommer een systerlått, och ähre henne föruthan tree systrar och een brodher, som ochså hwar sin anparth hafwer uthj bemelte Haga gårdh, af huilka een deehl sielfwe ähre myndige, een deehl hafua dheras beskickadhe förmyndare. Hwarföre wiste han icke om han allena borde att mötha uthj retta, efftersom ingen mehra af låtzäganderne j stemningen nemnes. Dy war herr Matthis derföre af retten begerandes at han för dhenne stemning måtte frijkallas, intill dhes dhee andhre medh honom lagligen blifwa ånyo citerade, när det skeer, förmodar han medh richtige bref och documenter at bestå sin wedherparth, och klahrligen bewijsa dheras adkomst til förbemelte Haga gårdh. Sub dato Tegneby prestegårdh dhen 28 octobris anno 1667.

 

 

 

 

9) Truls (Jonsson) i (Nedre) Strand stämmer Engelbrekt (Börjesson) i Grönskhult om 6 fjärdingar makrill, som levererats till hans fader. Svaranden kommer ej till tings och döms att böta 1 mk.

 

Trulls uthi Strandh hadhe för tingzrätten lnstembt Ingelbrecht uthi Grönskholt boendes på Skafftöhn för sex fierdingar makrill som han och hanss fadher hafwer emottaget. Häremot at swara mötte fntet förbemälte Ingelbrecht uthj Grönskholt, eij heller läth lysa sitt laga förfall, hwarföre hafwer tingzretten bemälte Ingelbrecht pålagt at bötha sitt stemnefall 1 mark sölff effter lagen tingfarebalken 9 capitel.

 

 

 

 

10) Börje Larsson i Nedre Trätte stämmer återigen sina farbröder Björn och Torger (Simonssöner) om åsätet på samma gård. Bröderna uppvisar häradsdom av den 28/10 1663, då de dömts att besitta gården medan Börje anvisats ett torp. Börje anser sig dock ha störst rätt till åsäte på gården eftersom hans fader varit äldste broder. Rätten meddelar förhinder att döma i målet så länge som domen av år 1663 ej överklagats.

 

Börge Larsson smedh på den affellziordh j Neder Trette uthj Langlandh sochen kom åter uthj retta, som hafwer stembt her för tingzretten sine fadherbrödher Biörn och Tårgier j föreskrefne Nedher Trette, och förmeente at bekomma zäther på sin odellzgårdh Nedher Trette, at hafwa dher zäther medh dhem, och wille icke lengre wara benögd medh dhen huussmansplatz som honom effter domb anno 1663 her af tingzretten ähr blefwen tildömbdh. Häremot at swara mötte her för retten föreskrefne Börge Larsons fahrbrödher Biörn och Tårgier j Neder Trette och sadhe dhee, dersom förskrefne Börge, som ähr deras brodhersohn, icke will låta sigh nöija medh föreshrefne hussmans platz, så begerte dhee för penningar at få löösa honom uth ifrån sigh, alldenstundh Börge inthet will förlijka sigh medh sine fahrbrödher. Och såsom heruthj retten blef framblagt een heemtingzdomb anno 1663 den 28 octobris uthgifwen på ett allmenneligit herradztingh j dhen gårdh Wrälandh j Langlandh sochen på Oroust, huaruthj denne Börge, som ähr een deras brodhersohn, blifwer förmält sampt dömbt at niutha denne huussmansplatz eller affelziordh till godha intill dess någonthera af bemälte hanss fadherbrödher Biörn och Tårgier igenom dödhen afgåår, då faller bemälte deras brodhersohn iempte andra låtzägenderne uthj gårdhen till zäther och besittelse effter lagen. Och såsom förbemälte sexmannadomb icke ähr uthj rettan tidh på sine tilbörlige stellen för öfwerdommnren blefwen instembdh, som Norges lag sampt kungh Christian IV recess pagina 203 omförmähler, hwarföre wiste man eij wijdare något der uthj annat at dömma, men blifwer som dömbt är. Men skulle noget höö eller korn ifrån bemälte Neder Trette gårdh försellias, då skall Börge effter begeran wara nermast för een fremmadh och oskyldh till odelen at få till kiöpz för samma verdij, som een annor will gifwa. Anlangandhe ett ryssezether till denne mehrbemälte gårdh Nedher Trette hörer, och denne Börge Larson begerer, hwarföre förunnes bemälte Börge Larson medh hans fadherbrödher at niutha lijtet ryssezether till samma hans platz, uthan nogon affgifft, doch medh hans faderbrödhers ja och minne.

 

Folke Almegius