ANNO 1667 den 28 octobris läth Hanss
Excellentz herr rijkzrådet och gouverneuren herr Harall Stake beramma ett
allmänneligit tingh bådhe på Oroust och Tiöhrn som doch eij mötte sielf,
altderföre gafs migh befalning at bewijsta tingztijmarne, huilket och skedde
aff migh Petter Draghman herradzhöfdfnge, nemden Anders uthj Smäby, Jöns
uthj Torssby, Östen j Stahle, Östen j Herlöche, Anders j Gögesäther och
Thore j Engåhs på Oroust. Tinget höltz j den gårdh Kalserödh uthj Möchelby
sochen, hoosswarandes befallningzmannen på cronans wägnar wälachtat Anders
Larson, medh länssmennerne på Oroust Jöns Håltz och Han: Matson, medh
menige allmoge som då tilstädhes wohre.
1)
Ingemar (Abrahamsson) i Burås (Grenegård) stämmer sina grannar Olof
Halvardsson och Anders Olsson (i Yttergården) för slagsmål. Olof upplyser rätten
om att parterna har förlikts i godo.
Framkomb för tingzretten Ingmar uthj
Buhråhs j Langlandh sochen, som hadhe citerat och stembt Anders Olufson sambt
Oluf Hatfwarson ibidem för begångit slagxmåhl på een almen faste- eller bönedagh
. Oluf Halfwarson mötte för retten och bekendhe ingen skadhe wara skedt, och
sadhe sigh medh Anders Olufson wara wäl förlijkte medh föreskrefne Ingmar
uthj Buhråhs, doch åstodh befallningzmannen at bemälte Ingmar, som saaken
haar instembt för denne retten, tillijka medh den andre hans granne och naboo
Anders Olufson ibidem, eij wille mötha och sella dheras laga förfall. Dy
hafwer tingzretten tildömbt dem hwarthere een mark sölf, gör 2 mark sölff
tilsammans effter lagen tingfahrebalken 9 capitel.
2)
Nils Persson på Gullholmen är stämd för att ha gömt en ekbjälke men
kommer ej till tings och döms att böta 1 mk.
Nills Persson på Bryggian uthj
Gullholmen wohr stembdh af länssman Hans Mattson för een ekebielke som han
hadhe bortduult. Mötte icke för tingzretten föreshrefne Nilss Persson, eij
heller läth lysa sitt laga förfall, dy är han tildömbd att bötha sitt stämnefall
een mark sölf effter lagen tingfarebalkens 9 capitel.
3)
Jakob (Olsson) i Röd i Morlandadalen stäms återigen för lägersmål med Börta
Svennungsdotter i Hälleviksstrand (se 670619-16). Lagrätten berättar att
han är en tiggare.
Jacob uthj Rödh war instembdh af
crohnans befallningzman wälachtat Anders Larson för begångit lägersmåhl
medh ett ogifft qwinfolk, benämbdh Karin Sweningzdotter, boendes på
Hellwigstrandh. Och såsom bemelte Jakop uthj Rödh några gånger hafwer
warit stembdh för denne saak och icke mött för retten, eij häller hafwer
han något at bötha medh som nembden wittnadhe, men ähr een trygglare, doch
ähr honom pålagt att mötha till nästa tingh och lijdha domb.
4)
Bengta Jonsdotter stämmer Karin och hennes son Påvel Nilsson i Bua (i Röra
sn?) för att de slagit henne blodig med en käpp. Eftersom svaranden ej har
inställt sig vid tinget och käranden ej kan lämna sin säng uppskjuts målet
till nästa ting.
Länssmannen Hans Mattsson hadhe på
Bengta Jonsdåtters wägnar instembt för denne retten Karin uthj Bua och
hennes sohn Påhl Nilson, för Påhl medh sin moder Karin hadhe lagt sigh uthj
förwägh och slaget Bengta Jonsdåtter blå och blodigh öfwer hennes rygg
medh een käpp. Och såsom föreshrefne Bängta, som ähr slagen, icke kunde
denne gången mötta för retten, men ligger dher siuk till sängz som
laghrettzmannen Anders uthj Gögesäther här för retten bekendhe, eij heller
mötte föreskrefne Karln j Bua medh hennes sohn Påfwell Nilson, som denne
skada hafwa giort, hwarföre bleff her medh till nästkommandhe heemtingh
opsatt intill begge parter möther hwarandra för retten, och när dedh skeer,
då gååss dhem emellan hwadh lagh förmåhr.
5)
Börje Torsson i Smedby stäms för lägersmål med Ingeborg Toresdotter i Hällern.
Börje förklarar att han hellre betalar böter än gifter sig med henne, varför
han döms att böta 12 rdlr. Dessutom skall han betala 6 rdlr till Ingeborg för
barnets skötsel.
Börge Thorson uthj Smäby war instembd för
denne tingzrätten af crohnans befallningzman wälactatt Anders Larson för
dedh han haar besofwit ett ogifft qwinfålk benämbdh Ingeborgh Thores, hemma
uthj Hellern uthj Röre sochen, för twenne åhr sedhan. Mötte heremot att
swara förbemälte Börge Thorson och bekende denne gerningh. Dy blef afsagt
och resoluerat heruthj, att såsom bemelte Börge Thorsson inthet wille ächta
förbemälte Ingeborgh, men wille heller bötha för henne, dy dömes förbemälte
Börge Thorson j Smäby ätt bötha för detta hans förseelse och begångit
legersmåhl medh föreshrefne kohnan Ingeborgh Thoresdåtter uthj Hellern för
sigh sielf till Kongl. M:t och crohnan, nemligen tolff rixdahler effter den
dansha Kongl. Christian IV recess. Kohnan Ingeborgh
Thoresdotter uthj Hellern beklagade sigh högt för denne retten hurusom hon
uthj samfälte twänne åhrs tidh hafwer allena måst framfödha dett barn hon
hafwer afladt medh föreshrefne Börge Thorson uthj Smäby, och ingen hielp af
denne hennes barnfadher kunnat bekomma. Ty hafwer denne retten afsagt at föreshrefne
Börge Thorson uthj Smäby skall gifua förbemälte Ingeborg Thoresdåtter
till sitt barnss underholdh och framfödzell sex rixdahler, dermedh wara henne
qwitt.
6)
Engelbrekt (Nilsson) i Varekil begär att Ambjörn i Bua i Morlandadalen skall
redovisa hur mycket ränta han har betalt till lagrättsmannen östen
(Rasmusson) i Stala i Tegneby sn, vars avlidna hustru varit Engelbrekts
syster. Engelbrekt har ärvt en broderlott och Östens hustru en systerlott i
pantegården Bua, systerlotten uppgår till 20 dlr 3 mk 5 1/2 sk. Sedan har
Engelbrekt ytterligare ett pantebrev i samma gård på 45 dlr, vari varje
(syster?) lott utgör 6 dlr 13 1/2 öre. Östen erhåller uppskov att svara i
målet till nästa ting.
Ingelbrecht uthj Wahrkijhl haar instembdh
här för retten Ambiörn uthj Bua, at giöra bewijssligit huru mycken renta
laghrettzmannen Östen uthj Stahle j Tegneby sochen hafwer till sigh anammat
öfwer sin anparth på een systerpart j den pantegårdh Bua. Heremot att swara
upstodh för retten föreshrefne laghrettzman Östen uthj Stahle och bekende
sigh icke mehra öfwer på hans sahlig qwinnas andeehl uthi 9 åhrs rentta
hafua til sigh taget af föreshrefne pantegårdh Bua. Men Ingelbrechtz son
uthj Wahrkijhl, benämbdh Christen, medh sin modher Gunnela sadhe, at hans
fader Ingelbrecht ähr sambroder till föreshrefne Östens förrige hustru
uthj Stahle, så dedh tilkommer hans fader Ingelbrecht j bemälte
pantepenningar uthj Bua gårdh nemligen 40 daler och 10 mark slette, denne
laghretzman Östen j Stahle, som haar hafft Ingelbrechtz syster till echta
hustru, böör och tilkommer j bemälte penningar 20 daler slette, giör
tilsammans 60 daler slette, uthj dee föreshrefne 10 mark haar Ingelbrecht,
Christens fadher, twå parter, som är 6 mark och 10 1/2 skilling danshe, och
Östens qwinna uthj Stahle som samsystren är, tilkommer 3 mark och 5 1/2
skilling danshe. Noch haar Ingelbrecht uthj Wahrkijhl j ett annat bref,
nemligen j Bua gårdh, angående een broderparth uthj 45 daler slette, och om
föreskrefne penningar ähre siu stycken syshon till delningz, och kommer
deraf hwar på sin part 6 daler 13 1/2 öhre, och såsom föreshrefne Östen j
Stahle begerte her emot inför retten at gifwa sin erklaringh till nästa
tingh, efftersom han inthet til detta ting wijdare kundhe swara, men opskoff
uthi saaken satt, hwar så frampt dee uthi medlertidh inthet kunna sin emellan
herom sigh wenligen om föreena, då gåås dhem emellan huadh lagh förmåhr.
7)
Olof (Svensson) i Backa (under Assmunderöd?) stämmer Anders (Torsson) i
Assmunderöd om 4 rdlr, som käranden har betalt för att lösa ut en
lagmansdom. Anders åläggs att betala Olof hälften eller 2 rdlr (se
671029-8).
Olav uthj Backa haar stembt Anders j
Assmunderödh på någon bekåstningh anwendt som han haar hulpet Anders till
att fortsettia sin process medh widh laghmantztingh, och war deras tretta sin
emellan om 4 rixdaler, som Olav af föreskrefne Andhers fordrar. Her emot att
swara mötte förbemälte Anders uthj Assmunderödh och sadhe sigh bemälte
Olav uthj Backa eij wara så mycket skyldigh Och såsom föreshrefne Olaf
framblade een sedell af Anders uthgifwen, at Anders skulle wara skyldigh honom
nemligen 4 rixdaler, som Olav för Anders skuldh haar inlöst och gifwet för
een laghmansdomb. Och som j samma lagmansdomb blifwer förmelt, at denne Olav
uthj Backa iempte denne Anders uthj Assmunderödh, uthj bemälte hafde process
emot lenssmannen Jöns Holst om Assmunderödh gårdh hafua warrit interesserat
medh hwarannan. Så befinnes bemälte 4 rixdaler som Olav haar uthgifwet, för
samma lagmansdomb till welbyrdigh Carll Pommereningh, så wäl lenda Olav till
godha som föreshrefne Anders, dy böör Olav allenast men 2 rixdaler at
fordra af Anders.
8)
Olof Rottker i Kungälv på sin hustrus vägnar stämmer kyrkoherden Mats
Jonsson i Tegneby om odelsrätten till Haga i Stala sn. Kyrkoherden svarar,
att hans hustru med sina 4 syskon, 3 systrar och 1 broder, ärvt gården av
deras avlidne fader kyrkoherden Henrik Jensson i Tegneby, som i sin tur dels köpt
och dels bytt till sig den. Mats Jonsson anmäler sig dock förhindrad att
svara i målet eftersom hans hustrus syskon, som äger den största delen i gården,
ej är instämda.
Wälachtadt Oluff Rottker uthj Kongelf
hadhe widh sin fullmacht, gifwen Trulss uthj Strandh uthj Tegneby sochen, låtet
instemma för retten herr Matthis Jonson sognepräst uthj Tegneby
prestegieldh, at oppåtahla den odell welbemälte Oluf Rotker på sin hustrus
wegnar förmenar sigh at tilkomma effter hennes sahlige föräldrar j Haga gårdh
j Stahle sochen på Oroust, och will densamma hafua till lössen. Häremot at
swara mötte her för retten herr Mathis och widh sin inlagde uthj retta gifne
skrifwelse förmählte, anlangande denne gårdh Haga som förbemälte Oluf
Rottker påtahlar, så hafwer hans salig swerfadher herr Hindrich Jonson för
een rum tidh sedhan, een deehl af retta odellzfolken til berörde Haga gårdh
sigh tilförpantadt, een deehl för annat godz sigh tilbytt och mageskifft. Så
honom på hanss hustrus wegnar deruthj allena tilkommer een systerlått, och
ähre henne föruthan tree systrar och een brodher, som ochså hwar sin
anparth hafwer uthj bemelte Haga gårdh, af huilka een deehl sielfwe ähre
myndige, een deehl hafua dheras beskickadhe förmyndare. Hwarföre wiste han
icke om han allena borde att mötha uthj retta, efftersom ingen mehra af låtzäganderne
j stemningen nemnes. Dy war herr Matthis derföre af retten begerandes at han
för dhenne stemning måtte frijkallas, intill dhes dhee andhre medh honom
lagligen blifwa ånyo citerade, när det skeer, förmodar han medh richtige
bref och documenter at bestå sin wedherparth, och klahrligen bewijsa dheras
adkomst til förbemelte Haga gårdh. Sub dato Tegneby prestegårdh dhen 28
octobris anno 1667.
9)
Truls (Jonsson) i (Nedre) Strand stämmer Engelbrekt (Börjesson) i Grönskhult
om 6 fjärdingar makrill, som levererats till hans fader. Svaranden kommer ej
till tings och döms att böta 1 mk.
Trulls uthi Strandh hadhe för tingzrätten
lnstembt Ingelbrecht uthi Grönskholt boendes på Skafftöhn för sex
fierdingar makrill som han och hanss fadher hafwer emottaget. Häremot at
swara mötte fntet förbemälte Ingelbrecht uthj Grönskholt, eij heller läth
lysa sitt laga förfall, hwarföre hafwer tingzretten bemälte Ingelbrecht pålagt
at bötha sitt stemnefall 1 mark sölff effter lagen tingfarebalken 9 capitel.
10)
Börje Larsson i Nedre Trätte stämmer återigen sina farbröder Björn och
Torger (Simonssöner) om åsätet på samma gård. Bröderna uppvisar häradsdom
av den 28/10 1663, då de dömts att besitta gården medan Börje anvisats ett
torp. Börje anser sig dock ha störst rätt till åsäte på gården eftersom
hans fader varit äldste broder. Rätten meddelar förhinder att döma i målet
så länge som domen av år 1663 ej överklagats.
Börge Larsson smedh på den affellziordh
j Neder Trette uthj Langlandh sochen kom åter uthj retta, som hafwer stembt
her för tingzretten sine fadherbrödher Biörn och Tårgier j föreskrefne
Nedher Trette, och förmeente at bekomma zäther på sin odellzgårdh Nedher
Trette, at hafwa dher zäther medh dhem, och wille icke lengre wara benögd
medh dhen huussmansplatz som honom effter domb anno 1663 her af tingzretten ähr
blefwen tildömbdh. Häremot at swara mötte her för retten föreskrefne Börge
Larsons fahrbrödher Biörn och Tårgier j Neder Trette och sadhe dhee, dersom
förskrefne Börge, som ähr deras brodhersohn, icke will låta sigh nöija
medh föreshrefne hussmans platz, så begerte dhee för penningar at få löösa
honom uth ifrån sigh, alldenstundh Börge inthet will förlijka sigh medh
sine fahrbrödher. Och såsom heruthj retten blef framblagt een heemtingzdomb
anno 1663 den 28 octobris uthgifwen på ett allmenneligit herradztingh j dhen
gårdh Wrälandh j Langlandh sochen på Oroust, huaruthj denne Börge, som ähr
een deras brodhersohn, blifwer förmält sampt dömbt at niutha denne
huussmansplatz eller affelziordh till godha intill dess någonthera af bemälte
hanss fadherbrödher Biörn och Tårgier igenom dödhen afgåår, då faller
bemälte deras brodhersohn iempte andra låtzägenderne uthj gårdhen till zäther
och besittelse effter lagen. Och såsom förbemälte sexmannadomb icke ähr
uthj rettan tidh på sine tilbörlige stellen för öfwerdommnren blefwen
instembdh, som Norges lag sampt kungh Christian IV recess pagina 203 omförmähler,
hwarföre wiste man eij wijdare något der uthj annat at dömma, men blifwer
som dömbt är. Men skulle noget höö eller korn ifrån bemälte Neder Trette
gårdh försellias, då skall Börge effter begeran wara nermast för een
fremmadh och oskyldh till odelen at få till kiöpz för samma verdij, som een
annor will gifwa. Anlangandhe ett ryssezether till denne mehrbemälte gårdh
Nedher Trette hörer, och denne Börge Larson begerer, hwarföre förunnes bemälte
Börge Larson medh hans fadherbrödher at niutha lijtet ryssezether till samma
hans platz, uthan nogon affgifft, doch medh hans faderbrödhers ja och minne.
|