|
ANNO 1667 den 30 octobris blef hållet
ett allmänneligit herradzting uthj dhen gårdh Mälby på Tiöhrn j Walla
sochen af migh Petter Draghman herradzhöfdinge öfwer Oroust och Tiöhrn,
nemden Brynill j Ååseby, Nilss j Olzby, Anondh Brönteson j Röre, Gregers j
Röhrwijk och Erich j Hoflanna, hoosswarandes crohnans befallningzman wälachtat
Anders Larsson medh bondelänssmannen Hanss Rassmusson j Reffsahl, föruthan
menige almoge som dhå wohre försambladhe.
1)
Olof (Börjesson) i Tångeröd stämmer sin gårdbo Måns för slagsmål, men
denne uppges vara bortrest.
Olle j Tangerödh som här för tingzrätten
hadhe stembt Måns uthj Tangerödh för begångit slagxmåhl. Mötte icke Månss
men sadhes wara bortreest.
2)
Anders (Svensson) i Utäng stämmer sin gårdbo Svennung (Torstensson) för
skuld. Svaranden kommer ej till tings och döms att böta 1 mk.
Anders uthj Vthängh hadhe instembt
Swenungh j Vthengen för geldzfordringh. Mötte icke föreskrefne Swenungh,
eij häller läth lysa sitt laga förfalt. Dy böör honom bötha j stemnefall
een mark sölf effter Norges lagh tingfarebalken 9 capitel.
3)
Anders (Svensson) i Utäng stämmer Sven (Kristoffersson?) i Valsäng för
skuld, men denne kommer ej till tings och döms att böta 1 mk.
Anders j Vthängh stembt Swen uthj Hualzängh
för geldh. Mötte icke föreskrefne Swän här för retten, eij häller lyste
sitt laga förfall, dy blef Swän tildömbdh at bötha sitt stämnefall een
mark sölf.
4)
Sven Nilsson i Utäng stämmer sin gårdbo Svennung (Torstensson) för
hemfridsbrott. Svaranden är som tidigare meddelats ej närvarande och döms
att böta 1 mk.
Swän Nillsson j Vthängh haar instembt här
för tingzretten Swenungh j Vthängen för begångit heembgångh. Mötte icke
förbemälte Swenungh, eij häller lyste för tingzretten sitt laga förfall,
som lagen biuder, dy hafwer retten dömbt Swenungh att plichta stemnefall een
mark sölf effter lagen tinghfahrebalkens 9 capitel.
5)
Margareta Hvitfeldt stämmer åborna på (Lilla) Askerön för att de vägrar
betala henne för brobygge vid Sundsby. Länsmannen Hans Rasmusson intygar att
hon har laglig rätt att fordra ersättning för bron (se 670213-3). Bönderna
lovar slutligen att betala henne sin andel i brobygget.
Anders Anderssonn, welborne fru Margreta
Hwfjtfeldz tienare och fullmächtigh, hadhe här för tingzrätten instembt någre
bönder, nembligen: Swän, Tårbiörn, Trulls och enkian, alle desse på Askeröhn
boendes, för broopenningar af Sundzby gårdz broo, som dhee ähre skyldige för
deras gårdars andeehl till frun richtigheet giöra, efftersom frun derpå
haar giort stoor omkåstningh, dy wille hon derföre hafwa sitt wederlagh derföre
igen. Heremot at swara mötte her för rätten förbemälte böndher och sadhe
at dee aldrig haar gifwet någre sådane broopennlngar vth, eij häller dheras
föhrmän för dem, hwarföre wiste dhee wälbemälte fru inga broopenningar
wara skyldige. Så framstodh länssmannen Hanss Rassmuson j Reffsahl och bekändhe,
at frun haar domar för sådana broopenningar at fordra, då bekendhe bemälte
böndher omsidher at dhee willia föreena sigh medh frun härom, dedh dem blef
effterlåtet och bewilliat.
6)
Nils (Eskilsson) och Jon (Björnsson) i Bråland stämmer Rasmus i Röd för
att hans hustru och barn på en allmän bönedag dödat 6 av deras gäss, som
kommit in i Rasmus veteåker. Denne döms att ersätta kärandena med 6 mk
samt därutöver att böta 1/2 mk till kronan.
Nills och Jon j Brålandh som hafwa
jnstembt här för retten Rassmus och hans hustru medh hennes sohn j Rödh för
sex stycken gess, dee skulle hafwa slaget till dödz på een allmenne böne-
eller fastedagh. Häremot at swara mötte här för tingzretten bemälte
Rassmus och kundhe till detta icke neka at desse gäss blefwe dödhe uthj hans
hweteqwigh, dock skedde detta af hans hustru och barn, hwarföre blefwe dhee förlijkte,
at bemälte Rassmus skall betala dhesse sex stn. gäss, som ähr sex mark
silfwermynt, dhermedh wara wänner och wäl förlijkte, doch skall Rassmus bötha
j afwindzboth 1/2 mark sölff till crohnan effter landzleijebalkens 35 capitel.
7)
Karl (Larsson) i Fjällebro stämmer Per Henriksson i Röd för förtal, som
skett mellan deras barn. Parterna förliks i godo.
Carll j Fiellebroo hafwer här för
tingzretten stembt Pedher Hendrichsons sohn j Rödh för skällerij. Doch
blefwo dee föreente effter sådant war skedt barnen dheras emellan.
8)
Per (Olsson) i Evja har kallat Truls (Larsson) i Sörby en ”falsk tjuv” en
söndag efter predikan. Truls (Karlsson) på Lilla Askerön vittnar, att efter
en ordväxling föranledd av att Truls' i Sörby kor har kommit in i Pers
hage, har denne sagt, att Truls i Sörby ljuger som en falsk tjuv. Per döms
att böta 1 rdlr till kyrkan för sin beskyllning.
Trulls j Sörby hafwer här för retten
jnstembt Pedher j Effwia för dedh han kalladhe Trulz een falsk tiuff, som
skedde på een söndagh effter predikan war hållen. Häremot at swara mötte
här för retten Pedher j Efwia och sadhe sigh eij annat wetta medh förbemälte
Trulz j Sörby än dedh som ährligit och gådt war, men bekende sådant ähr
af honom skedt uthj hastigheet, förmedelst någon ohägn som Trulz haar
giordt medh sine twå stycken köör, j dedh dhee wohre kåmbne inn uthj
Pedhers engh, af detta tillfälle hafua bönderne kommet tillsammans at trätta.
Trullz j Sörby begärte at föra sine wittnen, som war Trullz på Asheröhn,
hwilken bekendhe och wittnadhe, att när dee begge wohre komne ifrån kyrkian
om enn söndagh uthj nästförledhen sommar och wore så widt komne till föreshrefne
Trulses gårdh j Sörby och dhee skulle skillias åth, så fick Pedher j Efwia
see någre fähnadh gå in uthj sin engh, så sadhe Pedher till Trulss:
”Dedh ähr dine köör som gåår in uthj min engh”. Så swaradhe Trullz:
”Dedh ähr inthet min hagegårdh”. Så suarade Pedher: ”Iagh talar
inthedt så stort till edher, men till dhee andre grannar som hagegårdhen
halfparten tillhöra”. Så sadhe Trulls: ”Så gåår åstadh och säger
dhem sielf härom till, och altidh kommer du löpandes och snackar något på
migh och kallar migh bådhe klåckare och präst”. Så sadhe Pedher till
Trulz: ”Dedh lög stu, som een falsk tiuff” mehra hörde intet Trulz på
Asheröhn Pedher j Efwia säija till Trulz j Söörby, och intet mehra
wittnadhe emot Pedher. Äfwen dedh samma som förbemält ähr wittnadhe Tårbiörn
på Asheröhn, och dher på giordhe dheras book eedh. Omsijder blefwe bemälte
parter härom wenligen och wäl föreente, doch för sitt förseendhe af
hastige modhe tillsadhe bemälte Pedher j Efwia een rixdahler till Walla
kyrckia för samme begångne skeldzordh emot Trulz j Sörby.
9)
Länsmannen Hans Rasmusson stämmer änkan i Basteröd om 6 1/2 dlrs
skatteskuld för 1/3 i samma gård, som i övrigt ligger öde. Änkan är
fattig och förmår ej betala resterande skatt, varför kronans fordran
intecknas i odelsjorden i samma gård.
Crohnones länssman Hanss Rassmuson uthj
Reffsahl j Walla sochen hadhe här för tingzretten låtet incitera och
stembna een enkia uthj Basterödh gårdh för inneståendhe Kongl. rettigheet
af förbemälte hennes åboendhe gårdh Basterödh. Heremot at swara mötte
her för retten bemälte enkia, och bekendhe sigh inthet kunna uthgifwa denne
resterandhe skatt och rettigheet för dee 3 åhren som hon till Kongl. M:t och
crohnan medh inneståår och resterar förmedelst hennes stora fattigdomb
skull, och begerte hon aff retten hon förbemälte rest måtte aldeles
frijkallas och förskonas. Lenssmannen Hanss Rassmusson bewijste här för
retten att på hennes tridie part af samma Basterödh gårdh som hon på förledne
åhren hafwer hafft til brukz, ähr hon skyldigh uthj kungzskatten för annis
1666 och 1667 nemligen halffsiundhe rixdaler för Basterödh gårdh, den öfrige
parten af samma gårdh ligger ödhe. Och såsom crohnans befallningzman sampt
medh lenssmannen som crohnans interesse böör taga j acht, som der före
skall giöra redha och rekenskap före, eij häller kan bemälte enkia effter
Kongl. commissariers resolution stella borgen för bemälte rettigheet, hwarföre
blifwer Kongl. M:t och crohnan henwist för så många penningar j denne
odellzgårdh Basterödh effter lagen landzleijebalken 1 capitel.
10)
Lars (Olsson) i Kärra i Röra sn stämmer Per (Esbjörnsson) i Ellingseröd
om 8 öresbol, som Lars påstår vara hans faders odelsjord därstädes. Rätten
finner att blott 4 öresbol jord tillkommit hans fader. Denna jord har ärvts
av Lars ' systrar, som bortpantat den till Gabriel Ambjörnsson i Limhall i Klövedals
sn . Denne har i sin tur överlåtit panten den 13/4 1652 till Per Esbjörnsson
för 96 dlr . Eftersom Lars tillskiftats sin arvejord i Kärra underkänns
hans lösningsrätt till Ellingseröd. Sedan har Gabriel stämt Per för
resterande övertag om 46 dlr för gården. Per förmår ej motbevisa detta
krav utan döms att fullgöra sitt kontrakt med Gabriel.
Lars j Kerra j Röre sochen, som widh
instembningh hadhe stembt här för tingzretten Pedher j Elingzrödh j Klöfdaahl
sochen förmedelst åtta öhresbool iordh som Larss j Kerra säger wara sin
fadhers retta och sanna odell, och doch förbemälte Pedher, som ähr een främmadh
man till denn odellziordh, som han besitter och brukar, huarföre begerer förbemälte
Lars j Kerra at få löösa samma sin fadhers odell igen, efftersom den ähr
pantsatt af hans samsystrar. Her emot att swara mötte här för retten föreskrefne
Pedher uthj Elingzrödh och uthj retta frambladhe ett pantebref af dhen förrige
sworenskrifwaren Pedher Andersson uthgifwit medh sex mens segell, anno 1652
dhen 13 aprilis, som innehåller och förmähler, hurusom bemelte Pedher
hafwer förpantadt sigh till samma odellzgårdh Elingzrödh, belägen j Klöfdaahl
sochen, för sex och nijotijo dahler slätte af een annor fremmadh man till
samma odell, benembdh Gabriell Ambiörnsson widh Lijhmhall, och såsom här
blef öfwerlagt för denne retten, så skulle föreskrefne Larss j Kerra,
boendes på Oroust uthj Röre sochen, icke mehra komma tlll lössen j bemelte
Elingzrödh gårdh än fyra öhresbool jordh, dy kunde man icke wäl samtyckia
något zäther för Lars att skee på bemelte Elingxrödh gårdh, efftersom
han sin iordh hafwer fått för sigh sielf på een annan ohrt emot sine andre
samsystrar uthj Kerra j Röre sochen på Oroust effter sine salige föräldrar,
dy ähr denne iordh uthj Elingzrödh, som ähr 4 öhresbool jordh, till
skiffte henfallen Lars systrer, som denne jordh uthj Elingzrödh hafua ifrån
sigh och till een annan fremmadh man, benämbdh Gabriel, emot een wiss
penningesumma förpantadt. Och såsom Norges lagh odellzbalkens 2 capitel
innehåller och förmähler: ”Wille brödher twå eller flere, eller qwinnor
som odell skall fölgia, skiffta sigh dheras odell emellan, då skall den
odell hwar medh lått fångar blifwa hooss hans green eller afkomme, bådhe at
besittia och opbiudha, och icke komma till annan green”. Altså fölger föreshrefne
odell Larses samsystrar till som een rett tillskifft odell, och Larss sålunda
fölgia sin odell som han ähr worden tildeelt uthj föreskrefne Kerra j Röre
sochen på Oroust, effter förbemälte capitells innehåldh och förmählandhe.
Gabriel Ambiörnsson widh Lijhmhall j Klöffdaahl sochen på Oroust (!)
boendes, som hadhe här för retten stämbt Pedher Essbiörnsson uthj Elingxrödh
j Kleffdaahl sochen för affmindelsepenningar för Elingxrödh gårdz uplåtelse,
och sadhe Gabriell sigh icke mehra hafwa bekommit till afmindelsepenningar af
samma gårdh Elingxrödh af förbemälte Pedher Essbiörnsson än som femptijo
daler slette och fem settingar korn, dhee resterandhe penningar af 96 daler
slette, som ähr 46 daler sölfwermynt, begerer förbemälte Gabriell at
bekomma till fulla nöije effter dheras förligelssemåhl och contract. Häremot
att swara mötte förbemälte Pedher Essbiörnson och sadhe sigh richtigt
hafua betalt föreskrefne Gabriell och upwijste ett breff undher sex mens
segell, at Pedher haar förbemälte Elingxrödh gårdh förpantadt sigh till för
96 daler slette af förbemälte Gabriel widh Lijhmhall, och wiste honom inga
flere penningar wara skyldigh. Och såsom här befinnes, att föreskrefne
Pedher j Elingxrödh, som gårdhen nu besitter och brukar, icke kunde medh
qwittobreff afbewijsa denne Gabriell widh Lijhmhallz rettmetige fordringh,
nemligen 46 daler slette, som resterar honom uthj afmindelsepenningar, och
nembden witterligit war at föreskrefne Pedher war skyldigh bemälte Gabriell
för samma Elingxrödh gårdhz uplåtelse, dy tillfinner denne retten föreskrefne
Pedher Essbiörnsson j Elingzrödh förbemälte Gabriell Ambiörnsson widh
Lijhmhall som een rett witterligh geldh till honom at betala effter lagen köpebalkens
3 capitel.
11)
Sven (Gustavsson) i Rösseldalen stämmer åborna i Bö i Stenkyrka sn för
att deras fä ätit upp hans kornskörd. Svarandena kommer ej till tings och döms
att böta 1 mk vardera.
Swän j Rössedaahlen, som hadhe för tingzrätten
stembt sine grannar j Böö, nembligen Nillz, Gunnar, Signa, Olav och Arne, för
deras fähnadh hadhe för Suän opätet ellofwa träfwar korn. Och såsom föreskrefne
icke mötte här j dagh för rätten, eij heller läth lysa dheras laga förfall,
dy ähr hwar för sigh tildömbd att bötha sitt stemnefall een mark sölff
effter lagen tingfarebalkens 9 capitel.
12)
Per (Svensson) i Siröd stämmer Anders Sörensson i Tolleby om en kista som
den förres hustru ärvt. Anders kommer ej till tings och döms att böta 1
mk.
Pedher uthj Sirödh hadhe här för rätten
stembt Anders Sörenson j Tolleby j Steenkyrckia sochen för een kista, som
Pedhers qwinna ähr blefwen uthlagt j arff. Her emot at swara mötte icke föreshrefne
Anders Sörenson för retten, dy böör honom att bötha sitt stemnefall een
mark sölff effter lagen tingfarebalkens 9 capitel.
Sålunda som offwanbemält ähr wara på
herradztingen innewarande åhr 1667 befunnit, ransakadt och affdömbt, dedh
stadhfäster iagh för mig och nembden medh mitt och herradz jnsegell. Actum
ut supra.
P. Draghmann
|
