Ting i Kärra i Röra socken 20 april 1668

 

 

 

 

Anno 1668 den 20 aprilis höltes ett allmenneligit herradztingh här på Oroust j den gårdh Kerra j Röre sochen af migh Petter Drackman herradzhöffdinge öfwer Oroust och Tiöhrn, nembden Anders j Smäby, Jönss j Torssby, Östen j Stahle, Östen j Herlöche, Anders Giögesäther och Thore j Engåhs, hoosswarandes crohnanes befallningzman wälachtat Anders Larsson, Jönss Håltz och Hanss Mattson länssmän, medh menige allmoge som tillstädhes wohre.

 

 

 

 

1. Kungöres påbud om tre bönedagar 1668, den 19/6, 17/7 och 14/8.

 

Bleff opläset kongl. mt placat om 3 allmennelige böne- och fastedagar som j detta innewarande ååhr ähre berammadhe och skole hållas, som är den 19 junij, dhen 17 julij, den 14 augustij nestkåmmande.

 

 

 

 

2. Kungöres förbud att fiska på söndagar eller sätta ut fiskredskap på lördagskvällen för att ta upp dem på söndag.

 

Befalningzmannen läth opläsa hanss exellentz herr gouverneurens bref, daterat dhen 16 martij nästförledhen, som förmälte, at ingen uthj detta fögderij widh landh och strandh må fara uth och fiskia om helige dagar, söndagar eller andra höga fester, mycket mindre at sättia deras garn och fisketygh uth om lögerdagz afftonen och om söndagen taga dedh opp igen.

 

 

 

 

3. Fogden Anders Larsson stämmer Knut Bildt på Morlanda om åtkomst till och beskatt-ning av en del av hans underlydande gårdar. Ett helt hemman Berg MO, brukarens namn Bengt, vilken gård ”nu är lagt under Morlanna”, har ej skattats för sedan 1658. Ej heller har skatt betalts från samma år för ¼ hemman Ebildsslätt, vilken gård också inlagts i huvudgården. Skatt för ett sälskär har ej betalts sedan 1658. Torsten (Torbjörnsson) på Malön har en viss andel kyrkojord och skall skatta både till kyrkan och kronan om han ej kan bevisa motsatsen. Kungsviken, åbons namn Assar, skall betala arrende för 8 öresbol kronojord i gården. Från samma gård skall dessutom utgå ersättning från torpare. Svanvik, bondens namn Jöns (Börjesson), skall skatta för 11 öresbol kronojord samt hälften av fiskelägena Råön och Stocken. Stuveröd, bondens namn Nils, som varit förmedlat till 1/2 hemman är nu påökt och skall betala mer skatt. Gröva i Tegneby socken är ¼ kronohemman som legat öde och brukats under Eskekärr, men sedan Daniel Bildt bytt till sig Eskekärr har han låtit bebygga Gröva utan att visa fram sin åtkomst till gården och utan att skatta för den. Fogden avslutar sin framställning med att uppmana till rätten att observera gamla privilegier och i tveksamma fall om möjligt söka eftergift från högre ort.

Knut Bildt svarar enligt följande: Om gården Berg visar han vittnesbrev av ”een gammall man” Olof Jonsson (okänt var) 1664, att Knuts farmor Cecilia Brun för 43 eller 44 år sedan lade gården under säteriet. Olof (Bengtsson) i Kårehogen och Engelbrekt (Olsson) i Lunden MO vittnar att de minns 50 år tillbaka och vet att Cecilia Brun för ungefär 40 år sedan lade Berg under huvudgården när säteriet bränts. Gårdsfogden på Morlanda, Anders Simonsson, vittnar att det är mer än 60 år sedan säteriet brann, och tre år efter branden lade Cecilia Berg öde och förde in den under huvudgården. Ingen skatt har sedan dess fordrats. Knut Bildt framlägger slutligen åtkomstbrev på Berg från 1544, som då var odelsjord. Vidare företer Knut Bildt den svenska regeringens medgivande från 1663 att adelns gårdar i huvudsocknen skall förbli vid samma villkor som gällde för 10 år sedan eller tidigare. Slutligen visas danske kungens brev av 1594 om adels skattefrihet för den huvudgård de bor på. Om Ebildsslätt eller Apletoft bevisar Knut Bildt med pergamentsbrev från 1544 att det är ¼ skattegård som skattar något till Morlanda kyrka och ligger ”j Morlandhz hästhaga”. Gamla män vittnar att Ebildsslätt ej varit bebyggt i mannaminne.

Beträffande Gröva vittnar Anders Börjesson därstädes att hans fader Börje Olsson i Huseby bytte bort ”östere” Huseby till Daniel Bildt mot Gröva, men sedan sålde Gröva tillbaka till Morlanda säteri. Knut Bildt visar bytesbrevet, dagtecknat den 14/4 1649 och bevittnat av fogden Jakob Nöring och svorenskrivaren Mårten Frost (i Mollösund). Nämndemannen Anders (Henriksson) i Smedby, 80 år gammal, vittnar när Anders Börjesson för mer än 20 år sedan bebyggde Gröva, byggde han på kända rester av gammal hustomt.

Angående skatten från Malön som går till kyrkan hävdar Knut Bildt att det är hans rätt att uppbära den eftersom han har ”juss patronatus”, betämmanderätt över kyrkan, som privilegium sedan 1648.

Tingsrätten anser sig ej kunna döma i detta mål utan beslutar överlämna rannsakning och handlingar till högre instans eftersom det handlar om adelns privilegier från den danska tiden.

 

Iblandh annat samma dagh war at förrätta hade crohnones befallningzman wälachtat Anders Larsson låtet här för herradzretten citera och stembna wälborne herr Knut Bildt till Moorlandh gårdh för vnderskreffne påster nembligen som effterfölger:

Wälborne herr Knut Bildtz godz som göres beswär uppå hwadh adkåmbst dherpå ähr, emädan han sigh dedh tillhåller, dedh finnes een part ståendes j cronones jordbook för crohne, och een part för skatte-, och kyrckiejorder, som här under specificeras.

Bengt j Bärg skattefrälsse 1 heelt mantaahl, som nu ähr lagt under Moorlanna, räster medh all dhess afgående jordebookzskatt och tijonde sedan anno 1658 och till anno 1668, som belöper sigh j penningar 97 daler 26 öre silfwermynt, sambt 1 tunna tijondekorn hwart åhr som belöper för alle åhren 10 tunnor korn.

Ebisslätt ¼ skatte och kyrckiejordh ähr lagt under Moorlanna säthegårdh, hafwer ingen jordbookzskatt gifwit frå anno 1658 och till dato anno 1668 som gifwer åhrligen effter jordbookens jnnehåldh 2 daler 14 öhre smt, och belöper sigh för alle åhren j penningar 24 daler 12 öhre smt.

Noch ett skielle wigde eller skiär, at taga skiälar uppå, ligger under Moorlanna säthegårdh och haar ingen skatt gifwit sedan anno 1658, rester alt sädhan 2 mark om åhret, är 10 åhr till dato, 5 daler. Noch praetenderas om Torsten på Mahlöhn, at skall wara kyrckieiord och böör gifwa till Morlanna kyrckia den landshyldh som kyrkians inventarium omförmähler, och finnes j kyrckiestohlen. Men all annan rettigheet böör gåå till kronan, bådhe ordinarie och extraordinarie räntor för een half gårdh, som Norges lagh omförmähler, så frambt dedh icke kan wijsas serdeles bewillningar eller kungabreff, som dedh nampn gifwa och omförmähler så klahrligen som dedh sigh böör. Än praetenderas på den heele skattegårdh Assier uthj Kungzwijken för 8 öhresbooliordh som crohnan äger uthj samma gårdh, hwilket böör gifwas taga och landskyldh af, nembligen af hwart öhresbool jordh een mark om åhret, rester från anno 1658 inclusive till anno 1668 penningar 16 daler.

Dessföruthan påföres samma gårdh till crohnan een af dhee tree torpare som äre hwar godhe före at betala j ordinarie och extraordinarie rentor för ¼ m:ll, som landtmätningen omförmähler och rester från anno 1658 inclusiue.

Jönss j Swanwijk, j den gårdh äger cronan 11 öresboohljordh, dher af böör crohnan åhrligen j taga 1 mark af hwart öhresbooljordh, rester från anno 1658 och till dato anno 1668 penningar 27 daler 16 öre smt, dessföruthan tilkommer cronan halfweparten af alla vnderliggiande strandhsittare på Råön och Ståcken.

Nilss j Stufwerödh skattehemman 1 heelt, afskattat för halfwe jordbookzskatten, som är för hwart åhr 5 daler 14 öre, och nu igen påfördt, ähr för anno 1658 och till anno 1668, ähr uthj penningar till dato som rester 52 daler 22 öre.

Tegneby sochen:

Lilla Gröfwe ähr ¼ mantaal cronehemman, och waret för bebygd och brukat under den cronegårdh Eskekierr j Morlanna sochen, och när welborne Daniel Bildt hafwer sigh tilbytt Eshekierr, då hafwer Gröfwe lägat ödhe, och alt sädan ähr Gröfwe brukat under Eskekierr, som welborne herr Daniell Bildt hafwer det bebyggia låtet.

Men som dedh magashiffte bref som ähr giordt om Eshekiär icke förmähler något om Gröfwe, hwarföre wille welborne herr Knuth Bilt frambwijsa någon adkåmpst på samma Gröfwa, huru dedh först ähr kommet ifrån crohnan, effter dedh står uthj cronones jordbook för ¼ crohnejordh, och skyller åhrligen j ordinarie 29 öre 12 ths, och uthj dhee estraordinarie rentor 3 daler 31 öhre smt, och rester för alla åhren sedhan landet kom under wår allernådigste konungh, ähr uthj penningar nemligen 48 daler 29 öre.

I förbemelte rest hafwer han dhee extraordinarie rentor betalat, som belöper för hwart åhr 3 daler 31 öre smt, och belöper för alla åhren som ähr betalat 39 daler 22 öre, altså blifwer igen som rester för dee ordinarie renttor penningar 9 daler 7 öre smt.

Och såsom tyckes, at desse förbemelte hemman icke annorledes possideras vnder Moorlanna än dhee j cronan Danmarkz tijdh ähre förunte der under af landzhöfdingarne, som hafwa waret tillförendes residerandes på Bahuuss slott, så synes migh, att heruthinnan må sökias om benådingh inför wåhr allernådigste konung, så frampt herradzretten icke kan finna sådane åttkåmpster wara klara. Datum Oroust dhen 20 aprilis anno 1668.

Häremot at swara mötte här för herradzretten ofwanbemälte wälborne herr Knut Bildt till Morland gårdh, och gaaf tillkenna at der praetenderas på någre af hanss gårdar och egendomb och fordras någon kongl. rättigheet af, som honom ähr skickat een specification på, som han skulle sigh dher på ehrklara. Så bekenner welborne herr Knut Bildt först, at der skall fordras på een gårdh Berrie j Moorlandh sochen, der emot bewijste han medh ett wittnesbördzbref af een gammall man benembdh Olle Joonson uthgifwet 1664, som är läst på tinget, at föreskrefne gårdh Berrie är Morlandz gårdz godz och ligger j Moorlandh sochen och welborne Knut Biltz fahrmoder fru Sissela Brun, lade dhen först till brukz under Morlandh gårdh, som är widh tree eller fyratijo fyra åhr sädan. Wittnade twenne boofaste män, Olle j Korehowen och Ingelbrecht j Lunden, som wäl minnes tilbakars på 50 åhr och mehra, wijste dee aldrigh der blef fordrat någon crohnans rettigheet af samma Berrie gårdh, men fru Sissella Brun ladhe dhet till brukz under Morlandh gårdh, då Morlandh gårdh war blefwen brendh, och ähr öfwer fyratijo åhr sedhan. Desse twänne böndher war welborne Knut Bildtz bönder, dee erbödh deras eedh på book, således deras giorde bekännelse här för rätten j sanning wara. Framkomb welborne herr Knut Biltz fougde benembdh Anders Simonson, som her uthj wittnade, att dedh är wäl 60 åhr sädhan Moorlandh gårdh brand, och tree åhr dhereffter ladhe fru Sissella Brun Berie ödhe, och brukte dedh till Moorlandh gårdh och aldrigh är fordrat någon kongl. rettigheet dheraf. Och frambladhe här för retten welborne herr Knut Bildt adkåmbstbref på förbemelte gårdh Berie anno 1544, att Berie ligger j Morlandz sochen och ähr een odellzgårdh.

Noch frambladhe welborne herr Knut Bildt her för herradzretten een copia af kongl. uthgifwen resolution daterat Stockholm dhen 23 september anno 1663, att alla dee hemman och gårdar som adelen hafwer liggiandes j hofwidtsochnen må niuta deras frijheet som dhee tijo åhr förledhen hafwa hafft som j den 5 art. förmähles.

Item blef af welborne herr Knut Bildt framblagt hans excellentz herr gouverneurens herr Harall Stakes bref medh förmählande att hanz excellentz hafwer sedt och ehrfahrit af wälbemälte herr Knut Bildtz sigh förwerffwadhe kongl. bref om någre gårdar uthj Morlandh sochen, som herr Knut Bildt refererar sigh inpå kongl. resolution den 23 septembris anno 1663, j dedh samma will hans excellentz sådant skall hållet warda, och skrifwit fogden j detta fögderij herom till, att welborne herr Knut Bildt skall niuta sin frijheet på sine gårdar, som kongl. benådingar omförmähla.

Härföruthan framblade wälborne herr Knut Bildt een copia af kongens bref aff Danmark 1594 den 9 aprilis, hwaruthj blifwer förmält, att adelen j Nårge af framfahrne danshe konungar ähr dem nådigst förundt, at dee gårdar som adelen sielf bygger och brukar shole wara qwitt och frjgifne för all kongl. rettigheet och niuta all herligheet och rettigheet der af sådane gårdar faller, äfwen detta förmenar nu welborne herr Knut Bildt af denne gårdh Berie at niuta, aldenstund den ähr lagt under Morlandz säthegårdh, sambt är brukt derunder öfwer fyratijo åhr, och emedlertidh waret frjkallat för sådane kongl. rettigheetz kraff af samme gårdh Berie, förmeente så hereffter dermedh at kunna förblifwa som hijt intill shedt ähr.

För dedh andra at efftersom praetenderas på een liten platz som kallas Abelltåfft eller Ebelslett, som och brukas under Morlandz gårdh, een fierdingz mantall, som uthj gambla dagar skulle gånget någon rättigheet af till crohnan. Her emot bewijstes medh ett gammalt pergamentzbreff anno 1544 gifwen, som förmäler att Abelltåfft ligger j Morlandhz hästhaga och skylder till Morlandz kyrckia fyra skillingh och ähr skattegodz. Samme platz Abelltåfft förmeente wälborne herr Knuth Bildt hafwa waret brukt under hans säthegårdh Morlandh obebygt, eij heller gifwet någon rättigheet deraf till crohnan j mannaminne. Wittnade herom förbemälte män, nembligen Anders Simansson, Olle j Korehowen och Ingelbrecht j Lunden, som ähr wälborne herr Knut Bildtz böndher, at dee minnes öfwer 40 åhr tillbakars, så hafwer förbemälte Apeltofft waret brukat vnder Moorlandh gårdh, och icke waret bygt j medlertidh, eller gifwet någon skatt eller jordebookzrettigheet till crohnan. Förmeente welborne herr Knut Bildt ofwanbemälte platz ochså att niuta frij som andre hans godz, som ligger j hofwitsochnen till Morlandh, som salige höglofflige konungar j Danmark hafua benådat adelen, sambt kongl. mtz. bref af Swerige anno 1663, dedh samma confirmerar.

Fordras ochså wälborne herr Knut Biltz erklaring angående een fierdingz hemman som kallas Gröfwe, beläget j Tägneby sochen, och fordras jordebookzrettigheet dheraf til Bahuus, och icke betalas. Härtill swarade welborne herr Knut Bilt och ladhe fram bref daterat den 14 aprilis anno 1649, vnderskrefwet och förseglat af sahlig welborne Daniell Bilt, af Jacob Nöhring och Mårten Fråsst sworenskrifwer, hwilket förmälte at welborne Daniell Bilt hafwer widh den tijdh bytt sigh östere Husseby till j Morlandh sochen, och gifwet Börre Olson den platz Gröfwe igen j Morlandh sochen.

Framstodh nu här för härradzretten Anders Börreson, som nu boor på Gröfwe, han wittnade och bekende, at hans fadher Böre bytte sigh samma Gröfwe till af welborne Daniell Bilt, och sålde sedan Gröfwe till salig Daniell Bilt igen för 40 daler, och denne Anders Börreson optogh och bygde dedh. Dedh samma wittnade Anders j Smeby, en gammal laghrettzman på 80 åhr gammall, lijka som förbemelte Anders Börreson, och at dedh war offwanstodh och huusetåfft kändt på samma Gröfwe som denne Anders bygde på, och dedh är långt öfwer 20 åhr förleden, och ingen skatt eller jordebookzrettigheet gifwet eller fordrat aff förbemälte Gröfwe för ännu på någre fåå åhr, då detta Oroust landh är cederat til cronan Swerige, och detta Gröfwe ligger widh Eskekierr j Morlandh sochen, och samma Eshekierr ähr welborne herr Knut Biltz och förswaras som vgedagztienare till Morlandh gårdh, medh den frijheet som föromrört ähr, och kongl. mtz till Swerige anno 1663 allernådigste till adelen her j Bahuuss lähn meddeelt.

Här fordras ochså af een lijten öö eller holma, som kallas Malön j Morlandh sochen, som gifwer sin landskyldh till Morlandz kyrckia, som crohnans befallningzman nu förmeente at efftersom Norges lagh förmähler att crohnans ombudzman bygger eller borttfester kyrckians jorder, at han wille ochså bortfest denne Malöhn. Häremot hadhe welborne herr Knut Bilt sitt och sin sahlig faders juss patronatus bref på Moorlandz kyrkia, medh förmählande att kyrkians jnkåmbst hörer honom till lijka widh dem, dher juss patronatus åger på kyrkior uthj Danmark, och för ofwanbemälte och inlagde skääl skuldh förmeente han sigh både at bygga och rådha samma omtwistadhe holma Mahlöhn. Förbemälte juss patronatij bref ähr confirmerat och vndershrifwit aff den dansha kong Christian dhen fierde den 9 decembris anno 1648, dedh priuilegerer salig herr Daniell Bilt och hanss arfwingar förbemälte Morlandh kyrkia och all dhes tilliggiande herligheet, efftersom han sitt frij och frelse godz igen till danska crohnan hade gifwet, som ligger j Bahuus lehn.

RESOLUTIO: Och såsom ex actis och hållen ransackningh befinnes af crohnans befallningzmans wälbetrodde Anders Larsons skrifftelige giordhe proposition och angifwande för denne herradzretten passerat, hwadh beswähr han hafwer giort på crohnans wägnar, angående wälborne herr Knut Biltz godz, at hans welbyrdigheet måtte bewijsa hwadh adkåmpst han dertill kunde hafwa, emädan dedh skall befinnas een deehl deraf ståendes j crohnones jordebook för crohne, och een deehl för skatte och kyrkiejorder. Heremot hans welbyrdigheet mästadeehlen her för rätten sigh medh gambla troowärdige wittnen sambt åthskillige gambla bref och documenter j lijka måtto som ex actis pröfwas sigh här på förklaradhe, och j synnerheet håller sigh widh dhen resolution som högstbemälte hans k. mt. wår allernådigste konungz och herres j Swerige, adelen här j Bahuuss lähn nådigst gifwen den 23 september anno 1663, den 5 art. som hans welbyrdigheet bewijste medh een uthshrifwen dher af copia, hwaruthj befinnes adelen j största vnderdånigheet supplicando hafwer hooss högstbemelte hans k. mt. solliciterat och anhållit att niuta dee gårdar som medh tingzwittner och bref kunna bewijsas wara kåmbnne uthj hufwudhsochnerne för tijo åhr sädan, och adelen hafwer niutet dher på lijka wilkohr, som dee förrige j sochnen beliggiande, att ther må förblifwa widh theras frijheetz handhafwande, och icke wijdare beswäradhe blifwa. Hwartill hans k. mt hafwer j nåder derpå således täckts resoluera som fölger, att dedh ähr kongl. mtz nådige willie, at dhes gouverneur, när sådana gårdar komma uthj consideration, och ägaren frambteer der på klare kongl. bref, skääl och documenter, jämwäl fulltygar, att sådane uthj danska tijdher hafua niutet insochne rettigheet, då låter dhem förblifwa dher widh oturberade, och icke dem wijdare beswära, uthan lämbna dem j deras wälfångne priuilegier och rättigheeter uthan qwahl omolesterade. På sådane å bägge sijdor förde skäähl och klare documenter vnderstodh denne retten icke at dömma något här uthj, men af oss vnderdåhnligen blifwer detta remitterat här vthj högstbemälte kongl. mtz wår allernådigste konungz och herres allernådigste wijdare dejudication och ompröfwande. Sålunda som ofwanbenält ähr wara angifwit, swarat och bewittnadt, dedh stadhfäster iagh för mig och nembden medh mitt och herradz insegell. Actum ut supra.

 

 

 

 

4. Hans (Engelbrektsson) i Hälle i Högås socken har för 12-13 år sedan (se 630224-11) köpt gården Hogen RÖ av Nils i Gunneröd (i Skredsviks socken). Nu klagar Hans över att hans arrendator Anders låter husen ruttna och säljer bort grödan, varvid gården försämras, samt vägrar betala ”fodernötzdaler”. Denna extra avgift hävdar Anders ej varit överens-kommen när han i vittnet Torgers i Häröd RÖ hade fäst gården. Lars Toresson i Ileberg är också inkallad som vittne eftersom han i två år brukat Hogen. Anders hustru Agnes fader hade tidigare arrenderat gården.

Rätten finner det ej bevisat att Anders misskött sitt arrende men förklarar att han mister det till nästa fardag 1669 om han ej uppfyller villkoren.

 

Hanss j Heller af Högåhs sochen komb för retten och hafde stämbt Anders j Howen j Röre sochen för han olagligen brukar samma hans gårdh Howen. Och nedkade icke han ju hafde bygt Anders gårdhen, men Anders såår den och förer grödan af, och nederrottnar huusen sambt rester medh een deel af hanss rettigheet emot hanss minne, som ähr fodernötzdaler j 12 åhr. Swarade Anders j föreskreffne Howen, der war inga foornötzpenningar uthlåfwat, dy wiste han ej sin hussbonde föreshreffne Hanz j Heller j denna påst något skyldigh. Då bewijste förbemälte Hanss medh Nilz j Gunneröödh, enn ehrligh man, att när han åkte Howen, då gaf denne Anderses hustrus fadher honom taga penningar och fodernötzpenningar, eller födde för föreshrefne Hanss j Heller ett nööth. Så sålde han Hanss j Helle gården widh 12 eller 13 åhr sedan, och Anders medh sin hustru Angniss wille ingen fodernötzpenningar gifwa. Förbemälte Anders bewijste medh Torgier j Herrödh, at då han feste gården hafwa dhee inga fodernötzpenningar hördt nembnas.

Belangande dedh Anders haar brukt gården, dedh bewijste Hanss medh Larss Torsson j Illberg, at han brukte tu åhr på Hanses gårdh Howen, /Hanss/ ? / gaf honom låff till. Föreshreffne Anders j Howen bekende här för herradzretten hafua gifwit store penningar j taga och förmeente att niutha sin gårdh.

Resoluerades heruthinnan, att dedh ähr nu seent att drifwa föreshreffne Anders ifrån gårdhen, och icke ännu någon synnerlige skäähl bewijst ähr, som bonden böör mista sin gårdh före, och böör han behålla gården effter hanss feste, och ställa löffte medh twänne män, at han skall hålla gården widh hefdh och lijka, och gifwa cronan sambt sin jordrott sin rättigheet dheraf uthj rättan tijdh, der som han dhet icke kan, då nästkåmmande wåhr 1669 mista sitt bruk effter lagen landzleijebalken 1 cap.

 

 

 

 

5. Anders Olsson, skomakare i Marstrand, fordrar på sin hustru och svägerskas vägnar att Simon (Olsson) i (Lilla) Röra RÖ skall betala ut arvet efter deras moder Gro, som var Simons hustru. Simon menar att inga pengar finns kvar eftersom hennes sjukdom var lång och dyr, men slutligen förliks parterna så att Simon betalar styvbarnen fem tunnor korn á 9 mark tunnan.

 

Anders Olson skomakare j Marstrandh på sin hustru och hustru systers wägnar hade här för herradzrätten stämbt Simon j Röre j Röre sochen, och beskylte honom för hafwa giordt arfweswijk, som skall waret fallet effter hans swärmodher Groo. Häremot att swara mötte förbemälte Simon j Röre och nekade här till något arfweswijk af honom wara giordt, och meente han föreshrefne Anders Olson skulle sådant bewijsa, och der han dedh eij kunde, skulle han lijda derföre straff. Föreshrefne Simon sadhe dedh war intet effter förbemälte Groe, som war hanss qwinna, men förmedelst hennes långliga siukdomb skuldh kåstadhe han mycket på henne, och förr han wille hafua något öfwerlåpp af hennes arfwingar wille han förlijka sigh medh dem. Omsijder förlijktes dhee för rätten, att föreshrefne Simon j Röre skall contentera och tillfridzställa förbemälte skomakare medh femb tunnor korn á 9 mark smt tunnan till höst nästkåmmandhe jnnewarandhe åhr 1668, huar på dee gofuo huar andra sine händer och wohre wänligen och wäl förlijkte j detta måhl.

 

 

 

 

6. Systrarna Åsa (Jonsdotter) i Lalleröd, Ingeborg (Jonsdotter) i Holm och Kerstin (Jonsdotter) i Burås stämmer sin syster Anna (Jonsdotter) och hennes man Olof Reersson (Green) på Rossön om arvejord som de senare tillägnar sig. Systrarnas föräldrar Sigrid (Henningsdotter) och Jon (Helgesson) i Kärrslätt har 1651 pantsatt sin skatterätt i Rörvik ST för 150 riksdaler till Jakob Nöring och med dessa medel löst sin arvegård Slätten på Stångenäs med halva Kornön av Johan Ferix (på Åby säteri). Sedan har Olof Reersson 1653 med sin svärmors samtycke återlöst skatterätten i Rörvik, vilket Jakob Nörings efterträdare i äktenskapet och Hjälmviks gård, fogden Sven Andersson bekräftar.

Tingsrätten finner det skäligt att Olof behåller Rörvik men att Slätten med Kornön skiftas mellan de fyra systrarna enbart, eftersom deras bröder fått arvejord på annat håll. Den yngre systern Ingeborg är husvill och får därför förtursrätt att bosätta sig på Slättens gård.

 

För rätten framstodh dee twänne hustrur Åsa j Lallerödh och Jngebor j Holmb (tillägg i marginalen: Kerstin j Buråhs), som hadhe instämbt deras samsyster Anna på Råssöö och hennes man Oluf Reerson för jorder dhee åger, och bemälte Anna medh sin man dem ifrånholler. Så war först deras trätta om 3 pund smöör j Röhrwijk j Stahle sochen på Oroust, hwilket war af desse söskendes modher j pant satt till sahlig Jacob Nöhring för 150 rdlr, huilka penningar blef lånt at jnlösa den gårdh Slettna på Stangenes och helten Koröhn från wälborne Johan Ferix anno 1651, der effter anno 1653, då hafwer modren bewilget sin swåger och mågh welborne Olle Reerson på Råssöhn at behålla dee 3 pund smöör j Röhrwijk, ty han skulle betala dee hundrade och fembtijo rixdaler till förrige fogden Jacob Nöhring, sädan gaf welborne Oluf Reerson renta för samma penningar intill des han in alles betaltte dem.

Och fantes nu Swän Andersons quittantz på salig Jacob Nöhringz pantebref, som han hadhe bekommet af desse systrars moder anno 1661 wara betalt. Så förmeente nu föreshrefne Ingeborg j Holm att dee pund smöör j Rööhrwijk äre godt nogh för dee 150 rixdaler som Olle Reerson hadhe betallt. Män dhee 3 tunnor skyldh j Slettna och Kornö at komma alla systererne till, och dedh som welborne Oluf Reerson hadhe upbuhrit af Slettna komma alla 4 syshonen ännu till deehlningz. Men Anna Oluf Reersons begärade, att systrarne huar sin part skulle betala der j 150 rdlr som hon och hennes man Oluf Reorson betalte för dee 3 pund smör j Röhrwijk at inlösa. Så war bådhe dee 3 pund skyldh j Rörwijk och den gårdh Slettna och Kornöhn till skiffte emellan dem alle 4 systrar, medh wijdare ordh och taahle parterne emellan föll, ähr således dem emellan affsagt som fölger.

RESOLUTIO: Denne herradzrätten pröfwar skäligt och för rätt wara att dee 3 pundh smöör j Rööhrwijk j Stale sochen som wälborne Oluff hafwer inlöst ifrån salig Jacob Nöhring för 150 rdlr, som Sigrj j Kersslett lånte af honom at inlösa Slettna och Koröhn medh som ligger på Stangenes, hennes och hennes salig mans odellziordh. Ty böör förbemälte Olluff Reerson behålla samma tree pundh skyldh eller smöör j Rörwijk för föreshrefne penningar och huad räntta han måtte gifwa af samme penningar till salig Jacob Nöhring, förr än han betalte dem, kommer icke dee andre syshonen widh att betala något, efftersom upbörden af Röhrwijk, Slettna och Kohröhn åhrligen kunde fast mehr inbringa än den renta Olle Reorson af dee 150 rdlr till salig Jacob Nöhring och Swän Anderson betalte, och blifwer så Slettna och Koröhn nu dee 4 systrar salig Joon j Kerssletz döttrar till delningz, efftersom deeras brödher hadhe fådt jordh på andre stellen. Men hwadh rättigheet welborne Olle Reerson hafwer opburit af Slättna och Kornöön sedan det medh Röhrwijk blef satt Jacob Nöhring j pant intill saken nu hafwer fådt ända dedh behåller han. Och så denne yngre systren Ingeborg som huusswildh är och hafuer intet bruk, at niuta sätheret på samma Slettna effter LLB 4 cap, medh mindre welborne herr lagman detta annorledes för rätt dömer. Actum ut supra.

 

 

 

 

7. Kristen Jonsson i Marstrand genom ombudet länsman Hans Mattsson (i Kärra TE) kräver drygt 20 riksdaler i betalning av Olof Reerssons (Green) hustru Anna (Jonsdotter) på Rossön för skuld han för henne betalt till Hans Kruse i Marstrand. Som pant har Kristen fått 30 lod (drygt 4 hekto) gammalt silver av Anna. Rätten dömer Anna betala inom 4 veckor. I annat fall kommer panten att förverkas.

 

Christen Joonsson j Marstrandh widh sin fullmächtigh Hanss Mattson länssman komb för herradzrätten, emot hustru Anna welborne Oluff Reerssons på Råssöö för tiugu och twå rixdaler 4 mark 5 shillingh, som han hafwer betalt Hanss Kruse j Marstrandh för henne och bekommit 30 lodh gammalt sölff j vnderpant, som han j dagh här för rätten upbiuda. Bleff resoluerat at welborne Oluf Reersson eller hans hustru Anna skall betala dee föreskreffne tiugu rixdaler ( ! ) till bemelte Christen Joonson jnnan fyra wekur effter detta dato, eller och blifwer panten wärderat och rättes effter lagen köpebalkens 20 cap som lyder om pant.

 

 

 

 

8. Ungmön Bengta Jonsdotter och hennes syster vill fortsätta arrendet av halva hemmanet Berg MY som deras avlidna moder Ingeborg Torbjörnsdotter innehaft. Förre fogden Sven Andersson (i Hjälmvik) har dock 1667 överlämnat arrendet till Olof Hansson eftersom änkan ej kunde hålla gården vid makt. Jöns (Gullbrandsson) i Vräland och länsmannen Jöns Holst (i Övre Hoga ST) vittnar att husen var så ruttna och förfallna att man kunde rida rakt igenom väggarna. Jon (Markusson) och Sven (Tollesson) i Myckleby (Övre) hävdar att om ej en man övertagit gården hade den blivit ödelagd. Fogden Anders Larsson menar att systrarna nu är så vuxna att de själva kan tjäna sitt bröd och Olof Hansson åläggs att betala 20 daler smt till dem för att de måste lämna gården.

 

För herradzrätten framkommmo sahlig Ingeborgz Torbiörnsdotter(s) dotter, och Bängta Joonsdotter, och wille dee bruka den halfwa gårdh Bergh j Mögleby sochen som crohnan tillhörde, och deras sahlig modher brukte. Häremot frambstodh Olle Hansson och wijste framb förrige fogdens Swen Anderssons bref daterat 1667, at förmedelst föreshrefne enckia icke kunde eller förmåtte at bruka förbemälte crohnans halfwa gårdh Berg, så hafwer han fäst Olle Hansson samma halfwa gårdh, för den war missbrukt af enkian, och crohnans befallningzman nu nöijes medh samma bonde på crohnans halfwa gårdh Berg at bruka, dy när samma enkia brukte gården blef den nederutten och innestodh medh sine skatter och ännu rester hon medh åtta dahler sölfwermynt effter hennes dödh. Joon j Mögleby och Swän ibidem ehrlige män kommo nu för retten och wittnade at förbemälte enkia olagligen brukte gården och hade där icke een man kommet att boo på gården hadhe samma crohnegårdh warret slätt ödelagd. Jenss j Wrälandh och Jönss Holtz wittnade at lador och huus på samma crohnegårdh hafwer föreshreffne enkia och hennes man som hon hadhe låtet så nederruttna, at man kunde rijda igenom een wägg uth och in, och war hwarken taak eller täcke som dugde. Befallningzmannen Anders Larsson bewijste medh länssmannen Jönss Holtz och flere af laghfaste män, at desse twenne omyndige syshon hafwer han at försörga, och till dheras fränder at förskicka, at föda som lagen biudher, der till skall Olle Hanson som nu hafwer halfwa crohnegårdh j fäste och bruk, hiälpa dee omyndige barn med tiugu dahler slette till födhe, men desse twå unge wälwuxne pigor kunna tiäna andre godt folk och förtiäna sin födha.

 

 

 

 

9. Korpralen Johan Arvidsson har tillsammans med en soldat från Bohus slott kommit till Orust för att utmäta skatt. På fogdens tjänare Johan Larssons anmodan begär de skjutshjälp hos Mats (Arvidsson) i Gäddestala. Mats svarar motvilligt: ”Dedh böör iagh och, och ööken orkar lijtet”. En grannkvinna, Björns hustru Anna Olsdotter, kommer ut och motsätter sig att männen lämnar ut skjutshäst. Soldaten begär å sin sida ”maath på crohnans wägnar”. Anna kallar honom ”rackare” och då drar soldaten sin sabel och slår henne. Även en annan ”kerring” som kommer ut ur huset får stryk med sabeln men kastar en sten i nacken på soldaten. Då rusar Björn ut med en stör och slår omkull soldaten, som liggande på marken blir illa biten i benet av gårdshunden. Korpralen kommer fram för att hjälpa sin kollega men får själv ett slag med stören. Inför rätten klagar Björn och Anna över att soldaten ”giorde dem orätt” och kallade Anna en ”juthehora”. Men korpralen anser att Anna ”tråssade” soldaten till att slå med sabeln.

Rätten hänskjuter avgörandet av målet till högre instans eftersom saken ”synes något grof” då män i tjänsten angripits.  

 

Kom för tingzrätten corporal Johan Arffwedssonn som medh een soldat war uthskickadt hijt på landet ifrån Bahuus att hielpa och vthpanta crohnans innestående rettigheet, och som dee kommo till Gedestahle j Mögleby sochen och wore dijt wijste af befallningzmannens fullmächtigh Johan Larsonn at begära skiutzfäredh, och taalte medh Matz som boor j Gedestahle, han swarade: ”Dedh böör iagh och, och ööken orkar lijtet”,och corporalen sadhe: ”gaak åstadh och hempta hijt den, och han gick och togh grijman och wille hämpta ööken. Så komb Biörns quinna Anna uth och sadhe, ”Wij böör inthet skiutza, wij haar betaalt wår gårdz rättigheet”. Swarade corporalen: ”Läth icke giöra narr af digh, gaak effter hästen”. Swarade Anna och sadhe till bonden: ”Gaak intet, men gaak inn j wår stugu”, så gick han in j deras stugu och kohnan effter, och Matz komb uth igen och gick effter hästen, dereffter komb kohnan Anna uth effter, och som hon komb uth wedh hagan dher stodh soldaten och dee taltes wedh hwarannan något, och soldaten sadhe: ”Du skall och gifua migh maath på crohnans wägnar”, sadhe kohnan: ”här skall du hafwa dhen, här ähr nock af sådane som fahrer och rackar här på landet” suarade soldaten: ”Huadh, ähre wij rackare och skällmar”, så fick han uth sin sabbell och slogh henne någre slagh, och der kom een kärring vth, hon fick någre slagh, kohnan fick så upp een steen och slogh soldaten j nacken medh, och kerringen römbde åth stugun, så komb föreskrefne Annas man uth och sadhe: ”Skulle I slå nedher min kåhna, I skällmar,” så sprangh han bortt och fick een stöör, och såldaten hadhe sin sabbell j handen, och han medh stören slogh till soldaten öfwer nacken, at han buckade och togh emot jorden medh händerne, så komb een hund och illa beet soldaten j sitt been, så komb corporalen och sadhe: Karrar, huad giöre I, wackter hwad I giöre, och hadhe inthet j haanden uthan een käpp, så slogh bonden Biörn till corporalen medh stören, och han sprang under medh bonden och fick ingen skadha, uthan något blå öfwer armen och något bröth sitt finger. Biörn j Gedestahle och hans hustru swarade till denne corporal att hans kohna Anna Olufsdåtter badh mycket för sigh och sadhe corporalen och såldaten giorde dem orätt och skiälte henne för een juthehora, och soldaten kräfde maath, och hon sadhe hon hadhe ingen, så sadhe soldaten ”så skall iagh slåå digh” och drog sin sabbell vth och slogh henne. Item bekände Biörn, han komb uth af stugun och sågh soldaten slogh hans kohna och han greeb moot den corporal medh bare sine händer, och fick dee een stöör emellan sigh och skedde ingen skadhe uthan soldaten fick ett slagh medh een steen och ett slagh han slogh corporalen medh stören, men corporalen widh eedh ehrbödh sigh att han icke hörde soldaten kalte Anna een juthehora, men han hörde kåhnan tråssade såldaten till att slåå sigh, och efftersom detta angår guarnizonens folk och denne saak synes något grof, hwarföre ähr detta remitterat till hans excellentz herr gouverneurens wijdare gåttfinnande

Actum ut supra.

 

 

 

 

10) Landshövdingen genom Börje Nilsson Drakenberg stämmer på Knut Bildts på Morlanda säteri vägnar Tolle (Torgersson) i Tvetehogen, som genom lagmansdom den 5 februari 1668 fått rätt återlösa odelsgården Åker TE. I stämningen undras bland annat om ej Tolle genom ed skall styrka att han själv måste bosätta sig på Åker. Vidare om det är med egna och ej lånade pengar som gården inlöses, vilket lagen stadgar. Vidare undras om Tolle enligt lagen vart tionde år på tinget kungjort sin odelsrätt till gården. Slutligen krävs ersättning för de nya hus som byggts på gården.

Knut Bildt menar att gården ägts av släkten Bildt i mer än 30 år och därför ej borde få återlösas. Samt att de nya husen byggts på öde tomt under Bildts tid, varför Tolle också skall betala den kostnaden.

Tolle berättar att han lånat pengar av Lars (Anundsson) i Åker MY för att inlösa gården, och Tolles syster Anna (Torgersdotter) skall bosätta sig där. Mot detta vittnar gårdsfogden på Morlanda, Anders Simonsson, och länsmannen Hans Mattsson (i Kärra TE), att Anna besökt Knut Bildt och i deras närvaro själv sagt att hon ej tänker flytta till Åker utan är istället tacksam om hon får pengar för den odelsrätt hon äger i gården.

Knut Bildt visar bytesbrev av år 1630, då hans far Daniel Bildt bytt till sig jord i Åker mot

mark på Flatön till Ingeborg Jonsdotter där och Torbjörn Jonsson på Rapön (som numera är landfast med Flatön). En annan del i gården har inlösts 1640 från Simon Börjesson (okänt var). 1649 vann Daniel Bildt en äng till Åker från granngården Fläskum. Med vittnena Olof Torstensson i Gunneröd MO, Anders Torstensson i Härbjörneröd MO och Torger i Häröd RÖ styrker Knut Bildt vad som byggts på Åker. Sammanlagt kräver han 133 1/2 riksdaler i ersättning av Tolle för att överlämna gården.

Tingsrätten konstaterar att lagmansrätten den gett Tolle rätt att lösa tillbaka Åker, som hans far Torger för 40 riksdaler pantsatt till kyrkoherden Henrik (Jönsson) i Tegneby, och lagmansdomen kan tingsrätten ej ändra på. Som total kostnad för återlösen av gården dömer tingsrätten efter skälig jämkning att Tolle skall betala Knut Bildt 100 riksdaler för Åker i ett för allt.

 

Framstälte sigh för herradzrätten ehrligh och wälboren man Knut Bildt till Morlandh gårdh och medh Bahuuss stämbningh hade stämbt den bonde j Twedehowen benämbdh Tålle j Twedehowen, som förmenar sigh wara een rätt odellzmann till at willia jnlösa den odellzgårdh Ååker j Tegneby sochen, oachtandes det som lagh förmåhr och j odellsbalken 4 cap innehåller, at ehoo som helst sigh till någon gårdh will tillägna at wara odellssman, skall icke allenast först eedhgånga, at han den för sigh sielf will jnlösa och bruka, och icke för någon annan at besittia. Men ochså för dedh andra fästa lagh, att dee penningar som han will jnlöösa någon gårdh medh skal wara hanss egne förwerffuade och aflade penningar och eij någre inlånte penningar. Och för dett tridie förmenar förbemälte wälborne herr Knut Bildt, at Tålle j Twedehowen skall medh lagh bewijsa at han hwar tijondhe åhr hafwer låtet lysa på tinget at wara rätt odellssman till bemelte Åger, som och förestående capitell j odellzbalken innehåller. För dett fierde, om han icke som förmält ähr, hafwer å tinget hwar tijonde åhr sigh angifwit och förkunnat, att wara rätt odellzmann till offtabemälte gårdh Ååker, då böör han inlösa honom för fulla penningar ifrån wälbemälte Knut Bildt, lijka som han den af honom effter dhes werde skulle kiöpa. För dedh sidste förmenar han och den omkåstnadt som på bemelte gårdh, medh byggninger och huadh helst gården ähr förbättrat sedan herr Knut Biltz salig herr fadher den fick j possession, är anwendt, böör honom förnöijas och restitueras, medh wijdare samma citation innehåller och förmähler, daterat Bahuss dhen 5 martij anno 1668. Börge Nilson Trachenbärgh.

Härnäst bleff opläset welborne herr Knut Biltz jnlaga som ordh ifrån ordh således förmähler:

”Efftersom wälborne Knut Bildt till Morlandh gårdh hafwer här för retten på Oroust som j dagh hålles dhen 20 aprilis 1668, låtet citera den bonde Tålle j Twedehowen för dhen gårdh Ååker j Tegneby sochen som han låter sigh förlijda at willia den ifrån honom löösa, så ähr hans welbyrdigheetz kårta swar som effterfölger:

1) Förmenar wälborne Knut Bildt, att samma gårdh Åker hafwer fölgt hans salig fadher och sädhan honom öfwer 30 åhr, som ähr laga heffdh j Norge, och derföre icke borde att igenlöösas.

2) Förmenar han, att föreshreffne Tålle böör bewijsa här för retten att han till tinge hafwer lagligen lyst och förkyndt hwar tijondhe åhr, att han war rett odellzman till samma gårdh Ååker at jnlösa, eller warj olöst, huarom wijdare uthj odellsbalken 9 cap.

3) Om så ähr, at gården Åker warder föreshrefne Tålle till lösen kendt, j dett han denne ofwanskrefne annan puncht nu för rätten lagligen warder bewijsandes, som doch påtwiflas, så förmenar han at föreshrefne Tålle böör nu på tinget eedh swäria, at han will inlösa samma gårdh Ååker för sigh sielf att besittia och icke för någon fremmadt effter odellssbalkens 4 cap.

4) Förmenar wälborne Knut Bildt att Tålle j Twedehowen ingalunda kan eller böör tillstädias at inlösa samma gårdh för annan mans penningar, huilket strijdher emot Norges lagh odellzzbalkens 4 cap, men böör widh eedh affleggia och swerria, at samma penningar ähr hans egne förhwerffwade frälsepenningar, och icke låånte penningar.

5) Efftersom 30 åhr vngefärhr förluppne ähre sedan /kärandes?/ salig fader gården bekomb, och Tålle icke bewijsa kan, at han hwar tijonde åhr effter lagen hafwer lyst till tinget sigh wara odellzzman till denne omtwistade gårdh, och han elliest ähr eller warder tilkendt til dhen samma at jnlöösa, så förmeenar wälborne Knut Bildt at Tålle böör löösa dhen från honom för fulla penningar effter odellssbalken 9 cap, och der till betala hwadh omkåstningh er anwändt på samma gårdh medh egendomb, som ähr tillwunnen sedhan dhen komb under welborne Knut Biltz fadher, som medh domb här för rätten ähr at bewijsa, sambt byggningh som på gården ähr satt på een ödetåfft, huarom lagen förmähler vthj landzleije balken 2 cap, och medh besichtelsebref som här för retten framblades, och af laghfaste män bewijsas skall, huarom förbemelte welborne herr Knut Bildt war domb begärandes. Actum ut supra.

Häremot mötte förbemelte Tålle j Twedehowen, att han hafwer lånt penningar hooss een annan bondhe Larss j Ååker att löösa samma gårdh ifrån welborne Knut Bildt, och så will han sättia sin samsyster Anna dher på. Samma Anna stodh och nu här för rätten och sadhe hon skulle boo på Ååker. Häremot frambkalte welborne Knut Bilt hans fogde Anders Simanson medh crohnans länssman Hans Mattson till witnesbyrdh, att dee hörde att förbemelte Tolles syster Anna war på Mohrlandh gårdh hooss wälborne Knut Bilt något förleden tijdh sädhan, och sadhe dhet war emot hennes willia at hennes broder Tålle hafwer sökt at löösa dhen gårdh Ååker från welborne Knut Bildt, wille junkeren gifwa henne något för hennes odellssrätt j samma gårdh Ååker så kunde han behålla dhen.

Emot den andre påst welborne Knut Bildt j sin stembningh och jnlago förmälte dedh han förmeente Tålle j Twedehowen borde hafwa lyst hwart tijonde åhr till tinge, at han war rätt odellssman til Ååker, dett kunde föreskreffne Tålle nu icke bewijsa at hafwa lyst, men sadhe som han förnamb at hans gårdh Åker blef j pant satt till salig Daniell Bildt, bödh han lössenpenningar, men welborne Knut Bildt nu bewijste medh ett mageshifftebref anno1630 vthgifwet af Torbiörn Joonsson på Rafföhn och Ingeborgh Joonssdåtter på Flattöhn, dee hafwa gifwet wälborne Daniel Bildt sitt odell j dhen gårdh Ååker för jordh dhee igenfick på Flattön. Noch ett annat bref af Simon Börgeson som bekände, at wälborne Daniel Bildt till Mohrlandh gårdh hafwer betalt honom för all den rättigheet som han åckte j dhen gårdh Ååker, samma breff daterat 1640. Den tijdh läfde denne Tålle j Twedehowen och bodde här på landet, och inthet lyste at han war odellssman til Åker. Emot den tridie påst som wälborne herr Knut Bildt hade at tiltala till förbemälte Tålle j Twedehowen om han ähr eller warder till lösen bekommandes dhen gårdh Ååker, så förmenar han at gårdhen Ååker hafwer fölgt hanss salig fadher Daniell Bildt j 30 åhr, dedh ähr laga häfdh och icke borde honom ifrånlöösas, vthan han lööser dhen för fulla penningar, som den kåsta kundhe effter odellssbalken 9 cap, och der till at betahla hwad omkåstningh som der ähr giort på förbemälte gårdh Ååker medh jordh och egendomb at tillwinna. Sädhan hanss fadher salig welborne Daniell Biltt gården bekomb, och dhett bewijste han medh een gammal domb anno 1649, nembligen ett stycke eng från den gårdh Fläshomb at hafwa wunnit till Ååker som ännu der under blifwer brukat.

För dedh sidste förmeente welborne Knut Bildt, at den byggningh som ähr satt på Ååker uthj hans salig faders tijdh, som af laghfaste män besichtadt ähr, wara wärderat, som der på medh besichtelsse bref gifwen den 18 aprilis sidstförleden förmäler, att dher bygt på samme gårdh, huuss öfwer laga aabodh för 100 daler, huilket alt detta welborne Knut Bildt stelte j dommarens betenkiande, anten han skall affstå samma gårdh för Tålle j Twedehowen, eller och behålla dhen.

Häremot återigen jnladhe Tålle j Twedehowen j retta een lagmansdomb gifwen på Bahuuss laghtingh anno 1668 den 5 februarij, dher uthj finnes förmelt att Tålle ähr tildömbd att igenlöösa den gårdh Åker, som Tålles fadher Torger hade uthpantat till herr Hindrick j Tegneby, och lefwerera herr Knut Bilt sin faders vthlagde penningar sambt 10 daler (silfwer) mynt af Knut Bilt j exspenzer. Bewijste wälborne Knut Bildt medh besichtelsebreff och medh Anderss Tårstenson j Herrbiönnerödh, och Olle Tårstenson j Gunnersrödh som frambgick och bödh deras eedh, att dee nu förleden den 18 aprilis wohre medh at besichta den gårdh Ååker, och finnes dher twå fähuuss, lador och loga, stall och fårehuuss, och dee ähre så godhe som dee huus der stodh på gården Ååker där den stodh för än Rassmus dem nedertogh och satte desse huuss der dee står, Tårgier j Herrödh een främmadh man wittnade att dee huuss nu ståår på Åker är bättre än dee huus der stodh för på den gamble toffteställe på Ååker. Wälborne herr Knut Bildt ladhe fram sin förtäcknelse som han förmenar Tolle j Twedehowen skall betala honom om Tålle får gården till lössen

Först uthlagt till sahlig herr Hindrick 40 rdlr in specie, sådane penningar begärer han igen, eller mynt som nu gäller 6 ½ mark på rixdalern, ähr 43 rdlr 3 mk. Elliest betalt till herr Hindrick för breffpenningar och geldh ähr 3 rdlr 1 ½ mark .

Item ähr j sahlig Daniell Bildtz tijdh wundet till Ååker ett stycke engh som domen kåstar 4 rdlr.

För stembningar, kåst omak och reesor och på samme deelesgange ähr anwändt 6 rdlr.

För ööhl och math till fogden, skrifwaren, laghrättzmän och flere på samme tijder 10 rdlr.

Noch för ett stort huuss som ähr satt på Ååker som ähr bygt öfwer laga aabodh, och af dannemän besichtadt, och nu medh läffwandes wittnen bewijst, som offwanshrifwit ståår för 100 daler slette ähr 66 rdlr = 133 rdlr 1 ½ mark

Medh wijdare ordh och tahle parterne emellan passerade, ähr häruthinnan för rätta affsagt och afdömbt som effterfölger:

RESOLUTIO: För dee skäähl in actis pröfwar denne herradzrätten skähligit at emädan som Tålle j Twedehowen j Tägneby sochen hafwer här uthj rätta framblagt een laghmansdomb honom gifwen på sidsthållet lagmanstingh innewarande åhr 1668, huaruthj blifwer förmählt, at Tålle j Twedehowen skall få igänlöösa sin faders pantsatte odellzgårdh Åker j Tägneby sochen effter han befinnes wara odesllzman der till, och wälborne herr Knut Bildt där emot anamma sin sahlig herr faders derpå försträchte penningar, hwilken domb wij inthet kunde emot säija, men widh sin fulla macht at ståndha. Anlangande dhee 133 rdlr 1 ½ mark som wälborne herr Knut Bildt widh sin här j rätta ingiffne specification in alles omföörmähler och praentenderar hwadh han hafwer kåstat på lössen, såsom och huadh han hafwer användt och bekåstat på samma gårdh Ååker j åthskillige måtto, förr än hans wälbyrdigheet bekomb dhen till possession, sampt låtet upsättia een stoor byggningh som ähr öfwer laga aabodh bygt, och där på gården satt, som gode män den åthminstone hafwa wärderat för 100 daler sölfwermynt, som för annat anwendh bekåstning begärer derföre nöijeachtigh satisfaction för än han affträdde bemelte gårdh Åker, så hafwer rätten effter flijtigt öfferwägande å begge sijdor denne twistigheet grundeligen öffwerwägat och för skähligit befunnit, at förbemälte Tålle uthj Twedehowen skall betala till wälborne herr Knut Bildt för denne Åkers gårdh affträdhe och lössen sampt förbättringh med den huussbyggningh dher på ähr anwändt, nemligen 100 rdlr, wälförståendes uthj ett för altt j rättan tijdh. Och der emot föreskrefne Tålle j Twedehowen wara fritt och öppet före sin rätta odellzgårdh Åker få at tilträda, besittia och bruka som han bäst kan, gither och förmåhr effter lagen odellssbalken 7 cap. Sålunda som offwanbemält ähr wara innan tinget angifwit, swarat, wittnat och affdömbt, dedh stadhfästar iagh för migh och nembden medh min egen vndhershrefwen handh och / pitshafft ? / sambt wahnlige härradz jnsegell. Actum ut supra.

 

 

 

 

11. Fogden Anders Larsson stämmer Tolle i Huseby och änkan (Ragnella Reersdotter) i Bjönni, vilka bor på Knut Bildts gårdar, för obetald skatt till kronan och greven (Per Brahe). Tolle är skyldig mer än 38 daler smt. men intygas vara ”een fattigh och utharmat man” som ej kan betala. Änkan är skyldig drygt 13 daler smt. i skatt för 1667, men förskonas eftersom hon ej fått någon skörd av spannmål detta år.

 

Samma dagh hade crohnans befallningzman wälachtat Anders Larsson här för tingzrätten jnstembt wälborne herr Knut Bildtz böndher, nembligen Tålle j Husseby för twenne åhren ordinarie och extraordinarie rentor och inneståendhe skatter, som han resterer medh, först till kongl. mt och crohnan för anno 1666 och 1667 extraordinarie räntor 13 daler och 28 öre, till hans höggrefwelige excellentz för anno 1667 ordinarie ränttan nembligen 24 daler 12 öre. Summa: 38 daler 8 öre.

Häremot att swara mötte här för retten förbemelte Tålle j Husseby och wedgick detta som ofwanshrifwit står, wara bemälte 38 daler 8 öhre både till kongl. mt sampt grefwen skyldigh wara, och bewijste medh grannar och naboor at förbemälte Tålle ähr een fattigh och utharmat man och hafwer intet att betala medh.

Befallningzmannen wälachtat Anders Larsson hade j lijka måtto instembt här för rätten enkian j Biönne i Moorlandh, som hon rester medh bådhe till kongl. mt och grefwen af sin åboende gårdh Biönne nembligen 13 daler 6 öhre sölfwermynt för anno 1667. Häremot att swara mötte förbemelte enkia och sade sigh denne rest wäl skulle hafwa betalt, men föregaf ingen sädh samma åhr hafwa bekommit, och badh om förskontzell. Allmogen der omkring erkendhe at således wara j all sanning som hon här för retten bekendt hadhe, och såsom her om blef af retten anmodat aff befallningzmannen ett tingz(be)wijss, dedh retten honom eij hafwer kunnat förhålla.

 

 

 

 

12. Jöns Gullbrandsson i Vräland fortsätter förhören med sitt tjänstefolk för stölder ur hans visthusbodar (se 680224-6). 14-åriga pigan Börta Eriksdotter berättar att Inger Andersdotter (från Björneröd MY), tog ärter och sålde till Kerstin Jerpersdotter och Anna ”krämmer” (okänt var kvinnorna bodde). Olof Andersson i Bottnen under Torp LÅ vittnar att han köpt både korn, mjöl och ärter av Inger och hennes namne i Vräland, pigan Inger Andersdotter, kallad stora Inger. Lars i ”Fellene” fick också köpa korn. Per Andersson, som är båtsman för Vräland, har tidigare berättat att han vet någon som fått en hel tunna korn nattetid, men han nekar nu till detta. Jöns dräng Simon (Torgersson) sägs också ha varit närvrande när man stulit och sålt varor. Rasmus i Åker (MY?) vittnar att en svensk dräng som lämnade Jöns i fjol berättat att tjänstefolket gör hål i väggarna för att stjäla. Jöns beklagar sig, att hur ”starcka lååss” han än sätter upp hjälper det ändå inte. Pigan Börta Eriksdotter erkänner att hennes mor fått en skäppa mjöl av Inger Andersdotter i utbyte mot 2 alnar lärft.

Eftersom Jöns dräng ej infunnit sig för att förhöras uppskjuts rättegången till nästa ting.

 

 

Jöns j Wrälandh komb för rätten medh een piga widh nampn Birtta Erichzdåtter och sade sigh wara 14 åhr gammall, hon sade här för retten at Jenses folck j Wrälandh stiähler ifrån honom. Och blef framkallat Ingier Andersdotter, som hafwer tiänt Jönss ett åhr och nu förleden juhl komb ifrån honom, och bekende denne lilla piga, att denne Ingier togh twå settingar erter som hon uthmåhlte ifrån förbemälte Jöns. Härom framkomb Kerstin Jerpersdotter, hon komb till Wrälandh at bedia om lijtet miölk! (rimligen mjöl), och Jönss och hanss hustru war icke hemma, och hon komb j taahl medh Jönses drängh Simon och han sade: ”Will I hafwa någon erter”, så komb Ingier heemb, och sade hon, ”Wij ähre alle om dem, iagh troor icke du säger ifrån”, och Ingier leffwererte henne een settingh ertter, ty hon meente dee gaf henne dem, män sädan kräfde den andre piga dem på alle deras wägnar, och fick tiugu skilligh af henne för erterne.

Läth Jönss framkalla Oluf Anderson, boendes j Tårpe mark, som bekende han fick een settingh af föreskreffne Ingier Andersdåtter, som hon sade Jensses drängar badh henne. Drängerne war och stembde, män mötte icke. Denne vnge piga Biretta Erichzdotter sadhe och här för rätten, hon togh een settingh opp j kålhagan, och hade waret erter som cremer Anna fick, och något miööhl j een skinnposse, som hade stådt j fähuuset, här war inga flere wittnenom detta. Sädan fick krämmer Anna een skeppa miöhl af denne Ingier Andersdotter, och hon blef opwijst af den andre piga Birtta Erichsdotter, som wijste henne till den andre piga IngierAndersdotter effter een sölfring för miöhlet, och hon fick den icke, sädan fick Anders dotter ringen och hafwer den ännu. Män denne Ingier sade neij der till. Denne lille piga Birta Erichzdotter sade detta, att Olle j Bottne fick een setting miöhl af Jenses pigor, dertill sade Olle han gaf een mark för den. Wijdare bekende denne lille piga, när drängerne bytte penningarne, tabte dee 2 skillingh, dem fantt hon. Elliest bekände Olle han fick 1 setting korn af denne andre piga Ingier Andersdotter, och Lasse j / Fellenne ? / fick een skäppa korn af begge desse pigor, och dee fick twå mark derföre. Ingier Andersdotter sade neij dertill. Pedher Andersson båtzman för Wrählandh wittnade, at han sadhe till Jönss uthj Wrälandh om något korn dher war stohlet ifrån honom, och haan meente dedh war dedh korn som näst här för ähr infördt Olle j Bottnen fick. Män Jöns sadhe, at båtzmannen bekendhe för honom, han wijste dhen som hafwer fådt 1 tunna korn ifrån Wrälandh om natten, och någon rågh der till. Men föreskreffne Anders ( ! ) nu nekade dedh. Klagadhe Jönss j Wrählandh han målte tijo tunnor korn uthj een binga, och der han målte dedh uth igän war dedh 1 tunna bårtta. Item klagadhe Jönss j Wrälandh att där ähr bortstuhlen vldh, lijn, smöör och hwadh j hanss huuss fantes, som han mycket sachnar, såsom och hans ööhl uthtappas hemmeligen och drickes uthj huusen, hwar hanss folk finnes tilsammans, ehuru starcka låås han sätter för sine dörar, så hielper sådant inthet, män kobbeendar och ståckar som ähre affhuggne, stöter dee opp hans dörer medh, som hanss huusstiufwar inkryber och stiähler ifrån honom huadh dee öfwerkommer. Rassmus j Ååker komb framb och wittnadhe att där tiente een swänsk dräng hooss honom nembligen hoos Jenss j Wrälandh, som sädan j förledhen sommar kom ifrån honom, huilken bekende för honom, att Jenss j Wrälandz drenger och pigor hafwa hoohl igenom wäggen att stiähla ifrån honom. Den lilla piga Börta bekende nu för retten, att hennes modher fick een skeppa miöhl af Jenses piga Ingier, och hon fick twå alnar lerfft igen, denne piga ähr tilfunnen att ställa borgen till nästa tingh, då Jenses dräng samma tijdh att mötha, då gåås härom hwadh lagh förmåhr.

 

 

 

 

13. Markus (Halvardsson) i Lilla Hals är stämd av Lars (Markusson) i Gömme men kommer ej till tings och döms böta 1 mark.

 

Markus j Lille Halss war stembdh af Lars j / Grinne ? / ( felform för Giemme dvs Gömme ?? ) som bewijst blef. Han icke mötte, är han tildömbdh att bötha stemnfall 1 mark sölf effter tingf. b. 9 cap.

 

 

 

 

Sålunda som offwanbemält ähr wara inom tingen för innewarandhe åhr 1668 öfwer Oroust och Tiöhrns fögderij passerat, sampt anklagat, swarat, witnat och affdömbt, dedh stadhfästar för migh och nämbden medh min egen vndershreffwen handh och pitzskafft sampt wahnlige herraders jnsegler,

Actum anno die / - ? - / loco ut supra

Petter Drakman

 

(Sigill täcker delvis näst sista textraden.)

 

Folke Almegius

 

Senast uppdaterad: 2007-04-28